Hörde jag någon nämna Ivor
?
Jo,jag är nog en obotilg linnist! Jag känner definitivt att jag är hemma med det märket. Vår vän Pekka har fått en inneboende Öronvaxare från nittiotalet i julklapp som dragit i varenda tråd och nu står snart allt riktat åt rätt håll,dvs mot Mecka,eh ursäkta,Glasgow menar jag. Sjukt sjukt sjuuukt bra spelar det hos honom.
Pekka har ett par Keltik,han har även en nästan maxad LP12,däremellan har han ett riktigt fint försteg från Linn och mina gamla kloutar tillsammans med ett trimmat 4200,alltså ett nyare slutsteg. När aftonen började så stod prylarna i var sin quadraspirehylla,en dyrare sak för lågnivåkällorna,och en litre enklare för slutstegen. Skivspelaren hade en sån där trampolin II bottenplatta monterad. Den gamla Öronvaxaren spände skoningslöst sina stora ögonbrynsförsedda pepparkorn i Sudoko Vent hyllan och utbrast "-det där går rakt inte för sig" och ställde resolut alla komponenter utom LP12 an på golvet. därefter spelades det på tolvan i den svarta hyllan för att sedan testa om det lät annorlunda i billigare hyllan. Det spelade som natt och dag mellan underlagen! Vidare testades olika positioner i rummet för hyllan och till och med skarvarna på parkettgolvet visade sig vara osunda för denna känsliga apparat. Att ställa tillbaks lådorna i racken gick rakt inte för sig utan degenererade skoningslöst liret i musiken.
I detta skedet så nåddes kvällens bästa "tune" när LP12 stod i den billigare quadraspire bänken,utdragen åtta centimeter från väggen och med slutstegen på golvet.
Hur lät det då?
Ja hur fan ska man förklara? Jag har aldrig i hela mitt liv hört något bättre,som exempel så la vi på en Bob Dylan ("oh mercy") och spelade låten Political World,i samma veva kallade naturen på mig och jag kom på mig själv med att stå på muggen i säkert tio minuter och bara digga till musiken. Spelade som om man var på en riktigt bra konsert och bandet spelade i rummet intill..
Political Wold ja,för att återgå till den låten,jag har hört den ett antal gånger men aldrig upplevt den så här. Dylan låter ynklig i början "We live in a political world" nästan som om han ber om ursäkt för att han framför den,sedan fortsätter han "where love don´t have any place"
därefter kommer en salva av smockor åt bäde höger och vänster och man får verkligen känslan av en förbannad Dylan som verkligen menar vad han sjunger. Låten ökar i intensitet och blir till en kokande gryta som man sugs med i allt eftersom man lyssnar på den.
Med Inogrejorna och streamad källa var den här låten snygg,tydlig men menlös.
Hifimässigt imponerande men ur Bob Dylan synpunkt så skulle jag ha sammanfattat låten så här:
"We live in a political worldLove don’t have any placeWe’re living in times where men commit crimesAnd crime don’t have a faceWe liveinapolitical worldIcicles hanging downWedding bells ring and angelssingClouds cover up the groundWe live in a politicalworldWisdomis thrown into jail
It rots in a cell, is misguided as hell
Leaving no one to pick up a trailWe live in a political worldWhere mercy walks the plank
Life is in mirrors, death disappears
Up the steps into the nearest bank
We live in a political world
Where courage is a thing of the past
Houses are haunted, children are unwanted
The next day could be your last
We live in a political world
The one we can see and can feel
But there’s no one to check, it’s all a stacked deck
We all know for sure that it’s real
We live in a political world
In the cities of lonesome fear
Little by little you turn in the middle
But you’re never sure why you’re here
We live in a political world
Under the microscope
You can travel anywhere and hang yourself there
You always got more than enough rope
We live in a political world
Turning and a-thrashing about
As soon as you’re awake, you’re trained to take
What looks like the easy way out
We live in a political world
Where peace is not welcome at all
It’s turned away from the door to wander some more
Or put up against the wall
We live in a political world
Everything is hers or his
Climb into theramandshoutGod’s name
Butyou’reneversurewhat it is"
Man lyssnar till första strofen och sedan är det bara blablablablabla,lite snyggt lir och atmosfär,och en platta som man är totalt spyless på sedan just öronvaxtiden.
Hos Pekka var det inte så,det var som en helt ny platta,jävligt bra och intressant.
Hur det slutar vet vi inte ännu,Pekkas nye lekkompis verkar ytterst noggrann,tolvan har fått en alldeles egen vägghylla,extremt välinstalerad och det verkar som om lågnivåkällorna hittat in i rätt hyllplan-givetvis framlyssnat. Motorstyrningen längst upp,RIAA under och Klimax kontrolen längst ner.
När ett gammalt Linnsystem får den uppmärksamhet den kräver så bara levererar och levererar det!
Visst ja,jag åkte förbi min svåger som också har grammofon numera,efter lite handpåläggning och justering av bland annat åtdragningspunkter som vi funnit kritiska så kom frälsningen strömmande ut ur ett par gamla Kaber också,jag fick honom att börja digga Louis Armstrong och gammal hederlig Kommunistmusik på plattor som han aldrig ens skulle drömma om att försöka spela innan.
Linn Rules och Foundation First!
God jul på er alla vänner!
...Och Ivor vände sitt ansikte mot eder...