Vet inte om den hamnar rätt, vv flytta inlägg om det är fel.
Vet hur jag skall börja, och vet egentligen inte heller varför jag skriver detta, men något vill ut ur mig.
Köpte ett par DLS R66 olyssnade för en tid sedan. De fanns nya i Göteborg, och en kollega med vägarna förbi DLS i Partille var snäll och hjälpte mig att hämta upp dem, och dumpa dem på ett hotell i centrala GBG. Till helgen, åkte jag ner för The Boss, och hämtade då upp högtalarna.
Två stora, och ganska tunga lådor fick ligga i baksätet, då bilens skuff inte rymde dem.
Väl hemma, ställdes de upp, och jag började genast spela musik i dem.
Det första som spelades, vart Cowboy Junkies. Det blir nästan alltid så, gillar deras ”sound”.
Platta efter platta (ja, och fil efter fil) spelades, och en konstig känsla uppenbarades mer och mer tydligt, en känsla av harmoni. Va fan, inte kan väl dessa högtalare spela upp musiken som det är tänkt att vara? Alla nyanser, placeringar, kraftuttryck och röster? Låter rätt? Nä, det måste vara inbillning.
Efter en hektisk höst med massor av resor, sitter jag idag hemma och är sjuk, men Alvedon och Ipren hjälper en upp på benen, så att det finns tid att njuta en del, och det är fan inte klokt vad fint, och ffa olika all plattor låter. Den härligt ”pappiga” kaggen på Slow hand med Clapton, mysljuden i Wolverines produktioner, Miles blås och mässingsljud.
Nöjd som 17, och till saken hör, för den som är intresserad, att högtalarna kostar 2940 ink moms. Per par.
Löjligt.
Lasse
