Till er konstruktörer av högtalare här på faktiskt

[eljulio]

Varför valde ni att börja konstruera och sälja högtalare?

Jag lämnar frågan helt öppen till en början.

[bensnake]

Jag skulle gissa på ett brinnande intresse, besittande av erforderlig kunskap samt en övertygelse om att det finns "hål" att fylla på högtalarmarknaden. Att tjäna en och annan krona i slutändan finns nog också med i beräkningarna men jag tror inte att detta är en primär orsak till att dra igång ett konstruktionsprojekt. Det finns nämligen bättre sätt att tjäna pengar på...

Jag är ju förvisso ingen högtalarkonstruktör, så jag ska kanske hålla käften...

[Flint]

JJag är ju förvisso ingen högtalarkonstruktör, så jag ska kanske hålla käften...

Inte alls. Det kan ju vara kul också att se vad vi andra tror att dom drivs av. Jag tror som du att det börjar som ett eget intresse som efter hand som misstagen utvecklas börjar vilja bli av med dom gamla för att finansiera nya och utvecklas vidare. Den senare delen av meningen var nog bara min egen tolkning.

[Naqref]

Jag säljer ju inte högtalare (än) men det började för ca 25 år sedan med att jag behövde ett par högtalare och hur svårt kunde det vara att göra dom själv?

[Vee-Eight]

Jag säljer ju inte högtalare (än) men det började för ca 25 år sedan med att jag behövde ett par högtalare och hur svårt kunde det vara att göra dom själv?

Var det svårt?

[bensnake]

Varför valde ni att börja konstruera och sälja högtalare?

Jag skulle önska att frågan även omfattade andra konstruktioner, t.ex. förstärkare, om det är ok med TS?

[AndreasArvidsson]

Jag säljer ju inte högtalare (än) men det började för ca 25 år sedan med att jag behövde ett par högtalare och hur svårt kunde det vara att göra dom själv?

Och den inställningen höll hur många minuter?

[petersteindl]

I Steindl?-tråden svarade jag detta på en liknande fråga.

Jag är oerhört imponerad av dig Peter som lyckas ta fram dessa produkter, det måste vara kostsamt! Hur gör man?

Man har en stark vision om hur det ljud man vill åstadkomma skall vara. Man lär sig allt om hur man möjligtvis och förhoppningsvis skall åstadkomma denna ljudvision. Man jobbar hårt och intensivt för att nå detta mål. Man ger aldrig upp.

På vägen mot målet är det mycket information som skall omformas till kunskap och insikt. Den svåraste nöten att knäcka är förståelsen hur ljud blir till i nervsystemet och i hjärnan. Det är där det händer. Det gäller att förstå hur förtätningar och förtunningar av luftmolekyler blir till ljud i därför avsedda nervbanor. Med aktionspotentialer i dessa nervbanor samt med transmittorsubstanser i synapserna hörs ljud. Processen för detta är ytterst komplicerad eftersom man även måste ta med medvetande och subjektivitet d v s både självet och jaget i sökandet efter ljudupplevelsens härkomst.

Sedan har jag en vision över vilka apparater jag vill ha hemma i mitt lyssningsrum som även är mitt vardagsrum.

Synligt men helst inte direkt uppfattbart skall högtalarna vara och dessa skall helst inte uppta golvyta.

Undangömt skall elektronik och kablar vara så att man med ögat inte ens kan skönja att någon elektronik finns i rummet. Där kan finnas en mobiltelefon och/eller en läsplatta för styrning av elektroniken.

Spelar man musik skall musik uppstå som ur tomma intet. Det skall vara som en total överraskning. Musikerna skall ha sin position i inspelningslokalen och själv skall jag förflyttas dit. Väggar och tak hemma skall akustiskt sett helt och hållet rivas ner. Är inspelningslokalen ett konserthus på 20 000 kubikmeter så är det där inne jag skall befinna mig i min lyssning. Min lyssningsplats hemma blir då en lyssningsplats i detta konserthus eller i en kyrka eller i en jazzklubb eller i en annan arena beroende på var inspelningen är gjord och om inspelningens förutsättningar tillåter detta.

Detta ljud kallar jag för Bremen3D. Det är en lång väg dit och det krävs en hel del får att nå, men det kräver mindre än vad man tror, ekonomiskt sett och mindre än vad man tror av ljudabsorbenter och diffusorer. Ingen absorbent eller diffusor får indikera att det rör sig om ett lyssningsrum. Jag återkommer om just detta.

Det finns dock vissa diskrepanser mellan det man kallar stora rum (konsertlokaler) och små rum (bostadsrum). Denna diskrepans är ett tillägg som de små rummen brottas med. I slutändan bör denna diskrepans gå mot noll om ljudvisionen skall uppnås till fullo.

Slutligen kräver allt detta R&D och produktion en ekonomisk backup som skall vara sund och frisk med en strävan att visionen skall uppnås.

Sedan måste rätt personal finnas till hands med god kunskap inom varje gebit för att företaget med dess produkter skall kunna sjösättas på ett adekvat sätt.

Ju större vision man har, desto längre är vägen dit och desto mer resurser behövs om man inte tummar på visionen.

De viktigaste delarna för att nå fram är kunskap och kunskap och åter kunskap för att få en totalinsikt samt en okuvlig energi och ett näst intill oändligt tålamod. Dessutom får man vara beredd på att försaka mycket annat för att nå målet.

Mvh
Peter

Från början var jag musikkonsument. Jag gick på konserter och lyssnade på musik. För att lyssna på musik hemma köpte jag en stereo

Efter något år ville jag ha bättre ljud hemma och köpte en bättre stereo d v s från B&O, Dux och Lenco blev det Thorens TD125 MkII med 12" SME och Ortofon SL15E samt Quad 33+303 och Altec Lansing Bolero. Sedan utvecklades musiksmaken och då byttes Quad och Altec ut mot Dynaco Pas3x och Sonab OA-6 typ1 med inbyggda rörslutsteg. Jag hade kontakt med Stig Carlsson redan då och blev snabbt intresserad av ljudåtergivning. Jag gick med i LTS kring 1970. Jag försökte få in musikintresse i sällskapet så jag bildade Operasällskapet inom LTS. Efter ett år var vi kanske 4-5 personer varav hälften tjejer Det var inte så stort operaintresse i LTS. Det var extremt teknikorienterat och inte så mycket musiklyssning. Det fanns undantag och de kom snarast från bandspelargänget, Revoxgrabbarna De kom från magnetofonklubben. Jag var fortfarande musikkonsument med en strävan efter ett ljud som jag fick bra dos av på konserthus och Operahus d v s live. Efter några turer kring 1974/75 då Stig Carlsson ordnade så jag fick låna dagsfärska OA116 från Sonab så köpte jag efter drygt ett år OA116. Nu är det 1976. Nu måste jag införskaffa slutsteg och jag provade alla marknadens apparater. Lilliehöök kunde ordna så att jag fick prova allt. Jag kunde gå ner till butikerna och hämta allt jag ville lyssna på. Det gjorde jag och allt lät... uggla (Tack Strmbrg).

År 1976 bestämde jag mig för att eftersom ingen kunde ge mig det ljud jag ville ha, så skulle jag bygga det själv. Där var en vändpunkt i mitt liv och jag ville lära mig allt om hur man skulle kunna göra för att uppnå den ljudvision som jag hade. Jag halkade in i branschen på ett bananskal genom att få en del agenturer och genom att kunna ta över Ljudbutiken som jag bolagiserade tillsammans med Harryup 1980. Det blev Ljudbutiken AB och mitt importbolag hette Bremen Dynamics AB.

Genom denna övergång från att vara konsument till att jobba i branschen kunde jag komma i kontakt med produkter och tillverkare världen över. Jag hade på den tiden nästan daglig kontakt med Stig Carlsson och nu lärde jag även känna personligheter som Peter Snell, Harold Beveridge, Hiroyasu Kondo, Donald Chave, Steve Eberbach, van den Hul, Gordon Gow, Tim de Paravicini, m.fl. Jag satte mig in i hur de tänkte och konstruerade och vilka lyssningsresultat deras produkter gav. På så sätt var det som att få en kartbild av teknik kontra lyssningsresultat. År 1986 sålde jag Ljudbutiken och år 1989 slutade jag med min importverksamhet. Därefter kom några år av R&D på min Licence DAC och på slutsteg och på högtalare. Visionen mot det ljud som jag strävar efter kom allt närmare och närmare. Ljudet åstadkoms i och med ett övergripande systemtänk, från före inspelning med dess teknik (fantomprojicering) till avspelning med högtalare i rum och med hela hörseln inkluderad d v s inklusive det centrala nervsystemet och hjärna.

Jag vet inte om det är sådan info du vill ha eller om det är något annat.

Mvh
Peter

[eljulio]

I Steindl?-tråden svarade jag detta på en liknande fråga.

Jag är oerhört imponerad av dig Peter som lyckas ta fram dessa produkter, det måste vara kostsamt! Hur gör man?

Man har en stark vision om hur det ljud man vill åstadkomma skall vara. Man lär sig allt om hur man möjligtvis och förhoppningsvis skall åstadkomma denna ljudvision. Man jobbar hårt och intensivt för att nå detta mål. Man ger aldrig upp.

På vägen mot målet är det mycket information som skall omformas till kunskap och insikt. Den svåraste nöten att knäcka är förståelsen hur ljud blir till i nervsystemet och i hjärnan. Det är där det händer. Det gäller att förstå hur förtätningar och förtunningar av luftmolekyler blir till ljud i därför avsedda nervbanor. Med aktionspotentialer i dessa nervbanor samt med transmittorsubstanser i synapserna hörs ljud. Processen för detta är ytterst komplicerad eftersom man även måste ta med medvetande och subjektivitet d v s både självet och jaget i sökandet efter ljudupplevelsens härkomst.

Sedan har jag en vision över vilka apparater jag vill ha hemma i mitt lyssningsrum som även är mitt vardagsrum.

Synligt men helst inte direkt uppfattbart skall högtalarna vara och dessa skall helst inte uppta golvyta.

Undangömt skall elektronik och kablar vara så att man med ögat inte ens kan skönja att någon elektronik finns i rummet. Där kan finnas en mobiltelefon och/eller en läsplatta för styrning av elektroniken.

Spelar man musik skall musik uppstå som ur tomma intet. Det skall vara som en total överraskning. Musikerna skall ha sin position i inspelningslokalen och själv skall jag förflyttas dit. Väggar och tak hemma skall akustiskt sett helt och hållet rivas ner. Är inspelningslokalen ett konserthus på 20 000 kubikmeter så är det där inne jag skall befinna mig i min lyssning. Min lyssningsplats hemma blir då en lyssningsplats i detta konserthus eller i en kyrka eller i en jazzklubb eller i en annan arena beroende på var inspelningen är gjord och om inspelningens förutsättningar tillåter detta.

Detta ljud kallar jag för Bremen3D. Det är en lång väg dit och det krävs en hel del får att nå, men det kräver mindre än vad man tror, ekonomiskt sett och mindre än vad man tror av ljudabsorbenter och diffusorer. Ingen absorbent eller diffusor får indikera att det rör sig om ett lyssningsrum. Jag återkommer om just detta.

Det finns dock vissa diskrepanser mellan det man kallar stora rum (konsertlokaler) och små rum (bostadsrum). Denna diskrepans är ett tillägg som de små rummen brottas med. I slutändan bör denna diskrepans gå mot noll om ljudvisionen skall uppnås till fullo.

Slutligen kräver allt detta R&D och produktion en ekonomisk backup som skall vara sund och frisk med en strävan att visionen skall uppnås.

Sedan måste rätt personal finnas till hands med god kunskap inom varje gebit för att företaget med dess produkter skall kunna sjösättas på ett adekvat sätt.

Ju större vision man har, desto längre är vägen dit och desto mer resurser behövs om man inte tummar på visionen.

De viktigaste delarna för att nå fram är kunskap och kunskap och åter kunskap för att få en totalinsikt samt en okuvlig energi och ett näst intill oändligt tålamod. Dessutom får man vara beredd på att försaka mycket annat för att nå målet.

Mvh
Peter

Från början var jag musikkonsument. Jag gick på konserter och lyssnade på musik. För att lyssna på musik hemma köpte jag en stereo

Efter något år ville jag ha bättre ljud hemma och köpte en bättre stereo d v s från B&O, Dux och Lenco blev det Thorens TD125 MkII med 12" SME och Ortofon SL15E samt Quad 33+303 och Altec Lansing Bolero. Sedan utvecklades musiksmaken och då byttes Quad och Altec ut mot Dynaco Pas3x och Sonab OA-6 typ1 med inbyggda rörslutsteg. Jag hade kontakt med Stig Carlsson redan då och blev snabbt intresserad av ljudåtergivning. Jag gick med i LTS kring 1970. Jag försökte få in musikintresse i sällskapet så jag bildade Operasällskapet inom LTS. Efter ett år var vi kanske 4-5 personer varav hälften tjejer Det var inte så stort operaintresse i LTS. Det var extremt teknikorienterat och inte så mycket musiklyssning. Det fanns undantag och de kom snarast från bandspelargänget, Revoxgrabbarna De kom från magnetofonklubben. Jag var fortfarande musikkonsument med en strävan efter ett ljud som jag fick bra dos av på konserthus och Operahus d v s live. Efter några turer kring 1974/75 då Stig Carlsson ordnade så jag fick låna dagsfärska OA116 från Sonab så köpte jag efter drygt ett år OA116. Nu är det 1976. Nu måste jag införskaffa slutsteg och jag provade alla marknadens apparater. Lilliehöök kunde ordna så att jag fick prova allt. Jag kunde gå ner till butikerna och hämta allt jag ville lyssna på. Det gjorde jag och allt lät... uggla (Tack Strmbrg).

År 1976 bestämde jag mig för att eftersom ingen kunde ge mig det ljud jag ville ha, så skulle jag bygga det själv. Där var en vändpunkt i mitt liv och jag ville lära mig allt om hur man skulle kunna göra för att uppnå den ljudvision som jag hade. Jag halkade in i branschen på ett bananskal genom att få en del agenturer och genom att kunna ta över Ljudbutiken som jag bolagiserade tillsammans med Harryup 1980. Det blev Ljudbutiken AB och mitt importbolag hette Bremen Dynamics AB.

Genom denna övergång från att vara konsument till att jobba i branschen kunde jag komma i kontakt med produkter och tillverkare världen över. Jag hade på den tiden nästan daglig kontakt med Stig Carlsson och nu lärde jag även känna personligheter som Peter Snell, Harold Beveridge, Hiroyasu Kondo, Donald Chave, Steve Eberbach, van den Hul, Gordon Gow, Tim de Paravicini, m.fl. Jag satte mig in i hur de tänkte och konstruerade och vilka lyssningsresultat deras produkter gav. På så sätt var det som att få en kartbild av teknik kontra lyssningsresultat. År 1986 sålde jag Ljudbutiken och år 1989 slutade jag med min importverksamhet. Därefter kom några år av R&D på min Licence DAC och på slutsteg och på högtalare. Visionen mot det ljud som jag strävar efter kom allt närmare och närmare. Ljudet åstadkoms i och med ett övergripande systemtänk, från före inspelning med dess teknik (fantomprojicering) till avspelning med högtalare i rum och med hela hörseln inkluderad d v s inklusive det centrala nervsystemet och hjärna.

Jag vet inte om det är sådan info du vill ha eller om det är något annat.

Mvh
Peter

Mitt i prick Peter!! Jätteintressant och spännande.

[hifikg]

Intressant Peter, hade inte jag hittat OA52 så hade jag kanske gjort egna högtalare jag med, nån hobby ska man ju ha
(Den som sett min, enda, hembyggda, orange, högtalare skulle rulla runt på golvet och skratta)

[phon]

Jag säljer ju inte högtalare (än) men det började för ca 25 år sedan med att jag behövde ett par högtalare och hur svårt kunde det vara att göra dom själv?

Jag skriver som Naq, nästan ...

Det började för >50 år sedan med att jag behövde ett par högtalare och hur svårt kunde det vara att göra dom själv?

Eftersom jag ogärna säljer mina högtalare så har jag fått ett litet lager under åren som gått ..... liknar mest ett mini-HiFiKit när man kommer in ...

[SCCaudio]

För min del (fler personer inblandade men jag är initiativtagare) så kom jag till en punkt där jag kände att det blev så pass bra när man byggde och laborerade att jag ville dela med mig av ljudupplevelserna och visa "projekten" för fler och fler.

Ett gäng personer sa även något i stil med att " detta borde du satsa på " eller " det kommer finnas intresse runt detta".

Jag fick ett bredare och bredare kontaktnät när det gäller alla led i högtalar-tillverkningen, detta i kombination med att jag är möbelsnickare och har eget företag sedan en tid tillbaka, gjorde att jag till slut tog steget att börja tillverka högtalare som en del av verksamheten.

Det gör verklighet av den gamla klyschan- man ska göra det man brinner för

Men när all tillverkning och utveckling görs i svedala , så blir det svår för de allra flesta att få seriös vinst på högtalare i små serier.

Jag kan öppet säga att högtalartillverkningen utgör cirka 30% av intäkten, så jag gör det inte för pengarna. Men det är ruggigt kul att bygga och utveckla och få bra respons.
Det är det som driver, men det inte många vet är att det kostar en J..VLA massa stålar att tillverka exklusiva högtalare i små serier. Själva vinsten är inte så stor som många tror på ett par högtalare för 100 000 kr , tillverkade i Sverige.

Men det är kul att driva projektet SCCaudio framåt, att ha kul på jobbet.

Mvh.

[KarlXII]

Sådär,

då var det rensat.
Vi provar igen. Den här gången förväntar jag mig att det är högtalarkonstruktörer som svarar, eller kommentarer därtill - och inte konstruktörer av konspirationsteorier eller spydigheter.



/K12

[Jocke]

Har tagit bort citering från tjafs som jag flyttat på, i en sannolikt naiv förhoppning att denna intressanta tråd ska kunna fortgå. Ingen kritik mot dig dock, Jocke.


/K12


On Topic.
Jag byggde mina första högtalare i 12-årsåldern med Seas-element från Clas i sjön. Har byggt några korta kundspecifika serier men har lite svårt att sätta mål så länge det kan bli bättre... med resultat att jag aldrig känner mig färdig.^^

[matså]

Jag säljer ju inte högtalare (än) men det började för ca 25 år sedan med att jag behövde ett par högtalare och hur svårt kunde det vara att göra dom själv?

Jag skriver som Naq, nästan ...

Det började för >50 år sedan med att jag behövde ett par högtalare och hur svårt kunde det vara att göra dom själv?

Eftersom jag ogärna säljer mina högtalare så har jag fått ett litet lager under åren som gått ..... liknar mest ett mini-HiFiKit när man kommer in ...

va är du 50? Jag som trodde du var högst 35.

[phon]

Nä, jag är snart 100. Jag började bygga när jag lärde mig gå, runt 50 sådär ...

[matså]

Nä, jag är snart 100. Jag började bygga när jag lärde mig gå, runt 50 sådär ...

Iam impresserad!

[Laila]

Jag började likt Jocke i 12-årsåldern . . . å dä sket sä milt sagt . . . kvartvågspipor(Voigt) . . . sådär . . . RT-Bashorn . . . kanoners . . .
div. egna konstruktioner . . . delningsfilter . . . huvva . . . låt för all del de som behärskar konsten leva i frid . . . ty jag gjorde det icke( ) . . . å så slutade jag absoluter helt med att försöka å bygga högisar . . . å dä ä ja idag mycket glad å nöjder mä . . . typ.

[IngOehman]

Från början var jag väl mest bara radiolyssnare, sen började jag med
att spela musik, och att komponera.

I slutet av 60-talet konstruerade jag en FM-mottagare. Eftersom jag ju
behövde än. Föräldrarnas gamla Grundig rörradio tog bara emot AM, och
Visst fanns det en transistorradio på köksbordet också, en Philips, men
jag ville ju ha en som gick att ansluta till en något bättre anläggning.

Efter några år började jag upptäcka även annan musik än klassisk.

Jo just det, av Farmor fick jag en sådan där resegrammofon med hög-
talaren i locket.

Första halvan av 70-talet så skulle jag skaffa mig en lite mera ordentligt
anläggning själv, en alldeles egen. Jag läste på, på biblioteket för att
lära mig så mycket jag kunde om hörseln, och sedan försökte jag korre-
lera det med vad jag kunde läsa i broschyrer till hifi-apparater.

Det verkade som om det skulle bli lätt att skaffa en prima "stereo" (alla
mina tidigare anläggningar var mono) till överkomliga pengar.

Jag köpte, den lät inge bra.

Jag skaffade lite enkel mätutrustning, bl a köpte jag en gammal radar
från överskottslagret för några tior, som jag byggde om till oscilloskop.
Tongenerator konstruerade jag från början och sen var jag förstås nödd
att skaffa en mikrofon också. Den var en elektret. Den var väl hyfsad.


Med denna utrustning så började jag successivt undersöka båda hur
vår hörsel fungerade och hur de apparater jag skaffat presterade. Båda
renderade stora överraskningar.

För att göra en lång historia kort fann jag att hörseln är MYCKET mera
högupplösande än man kunde läsa i de böcker jag hittade, och därtill
fann jag att stereoapparater köpbara på den tiden inte nådda upp alls
till vad de påstod sig prestera i broschyrerna. Värst var högtalarna. De
jag hade skaffat hade tonkurvefel som täckte ett helt mätpapper...

Och det var tydligt att det var högtalare jag behövde konstruera själv
för att få något anständigt. Fast först satte jag mig en natt och härledde
alla de samband mellan den elektriska, den mekaniska och de akustiska
världen, det vill säga satta upp alla de ekvationer som tycktes behövas
för att kunna dimensionerna en basreflexhögtalare som skulle fungera i
ett rum.

Den som är nyfiken på min modell kan läsa det X-arbete som blev ut-
fört på högskolan i dalarna för några år sedan då min gamla modell
testades, fast skall man vara noga så var den modell de testade den
lite utvecklade (inkluderade konbeteendet) som jag tog fram i 70-talets
slut då min andra kreativa period inträffade.

Men åter till första halvan av 70-talet. Jag fann att det jag behövde var
ett trevägssystem med element om 10", 5" och 1". En sådan högtalare
tog jag fram (påminner om KEF 105 och B&W 801 som dock båda kom
ett antal år senare*). Jag gjorde den inte fullt så snabbt och rätt som
jag skulle vilja ha gjort, utan jag gjorde två versioner av båda baslåda
och av topp (ett litet "huvud" som huserade 5" och 1"). Baslådorna var
olika på så vis att den ena hade baselementet på framsidan högt upp
och den andra hade det långt bak och ned. Topparnas enda skillnad var
vinkeln på diskantelementet. Den ena hade diskantelementet uppvinklat
uppskattningsvis 70 grader, den andra bara 25 grader.

Nåväl, denna högtalare tänkte jag skulle bli min sista. För egen musik-
spelning alltså. Och i flera år så verkade det bli så också. Jag spelade
på dem ändå fram till några år in på 80-talet.

Skulle kunna göra det än idag, jag gillade dem väldigt mycket (jag har
dem kvar ehuru inte helt ohopsatta). Men saker hände, delvis utom min
kontroll...

1977 var jag på någon sorts välgörenhetskonsert jag tror det var på
konserthuset, grunewaldssalen närmare bestämt. Det var dukan någon
sorts långbordskallbuffe i hallen utanför och i en jag tror provisoriskt
uppställd bar beställde jag en GT. Bredvid mig satt en läkare och vi kom
att tala om först musik och sedan musikåtergivning. Och för att göra en
väldigt långa historia rimligt kort: Där och då kom vi överens om att
starta en institution för studium av människans hörsel, och kanske för-
söka koppla den på något sätt till den akademiska världen. Så blev det
inte dock, och vi träffades faktiskt bara en gång ytterligare då vi lade
upp en plan om hur vi skulle gå tillväga, vilket inkluderade att jag be-
rättade att jag inte hade lyckats med att hitta en köpbar monitor med
kvaliteter som skulle göra den användbar för studien, alltså som en
tillräckligt invändningsfri tekniska ljudkälla.

Så vad vi kom fram till var i stort sett att jag skulle konstruera en sådan
istället, så det gjorde jag. Det tog ännu längre tid än det tagit att ta
fram trevägssystemet några år tidigare. Men i Januari 1978 var den i
varje fall klart och jag startade institutionen själv och började samla en
massa människor som ville var med och lyssna. Tre par av den där
tekniska ljudkällan till högtalare gjorde jag, eftersom vi var på tre olika
ställen och gjorde lyssningarna.

Under de första åren hände inte så mycket, men allt flera började vilja
ha högtalarna hemma, alltså den tekniska ljudkällan. Jag försäkrade att
den inte alls var avsedd för något annat än att vara en stereofonisk
teknisk ljudkälla - för studium av hörseln, inte för musikspelning, men
de envisades. Så jag gjorde något par till och sen fler och fler...

1989 hade jag inga egentliga frågor kvar som jag ville undersöka, så
jag leda officiellt ned institutionen (Audio Purus ix).

Men redan första halvan av 80-talet så blev jag övertalad att byta från
mina gamna trevägare, till den tekniska ljudkällan. Och ungefär sam-
tidigt så fick de, på grund av envist tjat från en av högtalarens större
tillskyndare (Jan Ström) även ett namn - pi60.

Sen har jag inte gjort så mycket mera utan nästan alla konstruktioner
jag gjort har varit baserade på äldre arbeten, typ från 70- eller 80-
talet.

- - -

Jo jag kanske skall säga att jag arbetade som elektronikkonstruktör på
ett företag som hette geotronics mellan jag tror det var 1983 och 2006
eller något sådant.

Men mitt intresse har ju aldrig varit varken elektronik, elektromekanik,
mekanik, akustik eller audioapparater, utan av musik,film och psyko-
akustik, ja hur vi uppfattar bilder också förstås. Det bara blev så att jag
kom att arbeta en del med de där andra sakerna eftersom jag ju var
nästan tvungen.

Men jag har än idag svårt att förstå hur någon kan tycka att det är kul
att pyssla med audioprylar. För mig har det aldrig varit kul. Inte ur
något annat perspektiv än att det är kul att få uppleva att kunna bidra
till något av värde för andra, och att få se att folk har glädje av insat-
serna.

Sen har jag väl en tendens att mer eller mindre maniskt undersöka allt
jag undrar över och som känns viktigt - eftersom jag i möjligaste mån
vill slippa tro saker. Men usch vad jobbigt det är.


Vh, iö

- - - - -

*Jag kan ju gräva fram det av dem som finns kvar och ta några bilder,
om någon skulle vara intresserad.

[nuffe]

Mycket intressant, och ja det är klart att vi vill se bilder!

Henrik

[hifikg]

Vore absolut kul att se bilder på dina förstlingar. Hur skapar man en institution på en högskola bara så där? Det måste väl ha varit en del pyssel kan jag tänka. Du borde också skriva din historia på samma sätt som Peter S. Är hemma o våndas av feber och värk, tror det är influensa, men jag tänker inte undersöka saken vidare, hoppas jag överlever bara *s*, så jag ägnade en del av gårdagen till att läsa de 22 första sidorna i tråden om och av Peter. Skulle vara kul att ha fler såna trådar att läsa, nästa gång febern slår till

[eljulio]

Jättkul Ingvar! Både bilder och mer berättelser tar jag gärna del av.

[IngOehman]

Vore absolut kul att se bilder på dina förstlingar.

Då skall jag försöka gräva fram dem och ta några bilder (förvänta er inga
skönheter). Men förstlingar var det väl egentligen inte (högtalare av enklare
sort hade jag ju mekat ihop åtskilliga redan som barn). Det var meningen
att dessa skulle bli sistlingar dock, men det misslyckades som sagt...

Hur skapar man en institution på en högskola bara så där? Det måste väl ha varit en del pyssel kan jag tänka.

Ja, nu blev det ju inte så utan jag körde ju allting privat, och det var inte ens
tänkt att det skulle bli en institution på en högskola, bara att vi (eller rättare
sagt han) skulle försöka koppla den på något sätt till den akademiska värl-
den. Men jag vet inte hur han tänkt göra det och vi träffades som sagt bara
några få gånger så det blev inget av det. Egentligen gjorde jag ju allt jobb
själv under de 11 år jag höll på, men han var ju ändå med och initierade
startade av det hela.

Hur som helst - den mikroskopiska koppling (om man kan säga att det blev
en) som blev av är av retroaktivt slag - att jag har blivit inbjuden att föreläsa
åtskilliga gånger på högskolor runt landet och att det även skapats ett antal
X-jobb baserat på saker jag varit inblandad i.

Du borde också skriva din historia på samma sätt som Peter S. Är hemma o våndas av feber och värk, tror det är influensa, men jag tänker inte undersöka saken vidare, hoppas jag överlever bara *s*, så jag ägnade en del av gårdagen till att läsa de 22 första sidorna i tråden om och av Peter. Skulle vara kul att ha fler såna trådar att läsa, nästa gång febern slår till

Det bästa jag kan erbjuda därvidlag är nog de två intervjuer som gjordes av
paa och av Ken Kantor. Hur man hittar dem vet jag inte dock, men den som
gjordes av paa tror jag finns på hans hemsida.


Vh, iö

[screen]

Denna?

http://www.youtube.com/watch?v=hCH9p2V32yY

[paa]

Det bästa jag kan erbjuda därvidlag är nog de två intervjuer som gjordes av
paa och av Ken Kantor. Hur man hittar dem vet jag inte dock, men den som
gjordes av paa tror jag finns på hans hemsida.


Vh, iö

Min intervju ligger här:
http://www.sonicdesign.se/oeint0.html

KenKantors finns tryckt i nån gammal MoLT.

[AndreasArvidsson]

Denna?

http://www.youtube.com/watch?v=hCH9p2V32yY

Haha

Vem har gjort det klippet ? Någon här?

[petersteindl]

Den är fantastisk

Fårkantwave Kan inte göras bättre. Jag undrar också vem som gjort den. Briljant och med glimten i ögat.

Mvh
Peter

[Laila]

"I fårgott to atasch maj powercord" etc, briljant . . .typ.

[markusA]

Hmm, för mig är det tre huvudorsaker som spelar in i mitt experimenterande med högtalare.

1. Jag har inte nog med pengar för att köpa kommersiella högtalare
2. Det är roligt att bygga
3. Jag gillar ofta inte hur kommersiella högtalare låter

Jag önskar att jag kunde tjäna lite slantar på det men det finns ett gammalt talesätt. Det krävs pengar för att göra pengar...

[hifikg]

Denna?

http://www.youtube.com/watch?v=hCH9p2V32yY

Det är när det görs parodier på någon som man vet att vederbörande har lyckats. Det här var lite skoj. Fourkantwave ska vi inte glömma i första taget.