Stora högtalare=kräva effekt? Eller tvärtom?

[m_persson79]

Stora högtalare (stor konyta) tenderar att ha högre verkningsgrad (känslighet) än små stativare som måste kompensera för baffeln (som alla 2-vägare) etc, osv, osv.


Så varför brukar folk skriva att det ex. krävs en effektfull förstärkare för att "kontrollera" 15"-basarna?

Borde det inte vara tvärtom?


( Dubbelt igen, HF.nu åsse.. men faktiskt.se:s faktiska kunskap verkar vara bättre på faktiskt.se än HF.nu )


OT: (moderatorer) Är det helt OK att posta samma tråd på HF.nu & faktiskt.se?

[Naqref]

OT: (moderatorer) Är det helt OK att posta samma tråd på HF.nu & faktiskt.se?

Tja... Definitionsmässigt är det ju inte samma tråd om den ligger på två olika ställen

Men för att svara på frågan så kan det ju vara lämpligt att först ställa frågan på det ena stället och om man inte får några svar som lever upp till förväntningarna så kan man ställa den på det andra (gärna med en länk till den första tråden så man kan få ett begrepp om vad som redan har avhandlats). Undantaget är ju trådar som berör träffar och andra sociala aktiviteter där man gärna får (bör?) lägga på flera ställen om man har för avsikt att samla så mycket folk som möjligt.

[Vee-Eight]

Nu är inte jag ngn vidare människa att svara på frågan, men jag försöker ändå. Man kan göra stora element mkt känsliga, men man kan få andra problem med återgivning, konstiga parametrar etc. Har man däremot många element så ökar ju känsligheten markant, men kan i sin tur vara en jobbigare last för förstärkaren.

SAP och Wiener Lautsprecher Manufaktur är ju två tillverkare av högtalare där man främst har inriktat sig på rörförstärkare. De har inte mkt effekt att komma med, så därför hålls känsligheten hög. Hornladdning gör ju också att känsligheten ökas rejält.

Så varför man skriver att det krävs en stor förstärkare för att kontrollera en 15"-element vet jag inte, därför det egentligen inte har med varann att göra i många hänseenden.

[Ragnwald]

Har väl knappast med elementens storlek att göra, om de behöver mycket effekt.
Snarare är det nog den färdigbyggda högtalarproduktens (låda, element, filter) komplexitet, konstruktörens egen lösning på att få en så rak frekvensgång, låg distorsion etc, som kan ställa till det och bli en totalt svår last för en förstärkare.

Men å andra sidan, är det ju inte en förstärkares förmåga att avge effekt, som garanterar problemfri återgivning med knepiga högtalarkonstruktioner.

Mao, förstärkare med förmåga att klara svåra laster, återfinns i alla effektlägen, men de kosta en god slant mer.

Finns många mycket stora välljudande högtalare på marknaden, som inte kräver många watt för att spela högt och med låg distorsion. Men för den skull, rekommenderar jag inte att snika med någon komponent i kedjan.

[IngOehman]

Påståendet om svårigheter att kontrollera 15"-basar är en myt. Det är rena rama dumheterna.

Platsar i samma papperskorg som idén att låga frekvenser kräver grova kablar medan höga kan klara sig med tunna.

Vh, iö

[Svante]

Man kan väl säga så här:

Har man en klen förstärkare till en "stor" högtalare är det troligare att förstärkaren kommer att begränsa max ljudnivå. Förstärkaren upplevs då som klen. Ändå spelar det starkare än på den "lilla" högtalaren med samma förstärkare.

En "stor" högtalare är inte bångstyrigare än en "liten" och behöver inte hårdare styrning eller nåt sånt. Men den klarar det.

[paa]

Om det här är en test mellan olika forum kan jag rekommendera denna läsning:
http://www.prisjakt.nu/forum/index.php? ... =82826&hl=

[paa]

Kan Kappa 9 vara en bov i dramat bakom frågeställningen?

[Jax]

Om det här är en test mellan olika forum kan jag rekommendera denna läsning:
http://www.prisjakt.nu/forum/index.php? ... =82826&hl=

Jösses, nu får jag torka bort kaffet från bildskärmen.

[Svante]

Men vänta nu. Ni förutsätter att man som lyssnare vill uppnå samma ljudnivå med de två systemen. Men är det inte troligt att man vill dra på lite till på de stora fina högtalarna, eftersom de klarar det. Med samma förstärkare blir det högre, sant, men eftersom det fortfarande låter rent, så vill man nog höja ännu lite mer. Och då räcker inte den klena förstärkaren.

Däri tror jag att förklaringen ligger. Man kan genom subjektiv lyssning komma fram till att den stora högtalaren "kräver" en starkare förstärkare. Inte för en given ljudnivå, men för att man ska känna att högtalaren "ger allt".

Kan också tänka mig en lavinförklaring á la IÖ; en högtalare har typiskt en dist som inte låter så illa som en överstyrd förstärkare. Så om man drar på tills det låter illa så låter det illare på den stora högtalaren med klen förstärkare än på den lilla högtalaren med samma förstärkare (fast nivån kommer att ställas olika).

I övrigt håller jag med om att för en given nivå behöver den stora högtalaren en mindre förstärkare.

[Bill50x]

Men vänta nu. Ni förutsätter att man som lyssnare vill uppnå samma ljudnivå med de två systemen. Men är det inte troligt att man vill dra på lite till på de stora fina högtalarna, eftersom de klarar det. Med samma förstärkare blir det högre, sant, men eftersom det fortfarande låter rent, så vill man nog höja ännu lite mer. Och då räcker inte den klena förstärkaren.

Däri tror jag att förklaringen ligger. Man kan genom subjektiv lyssning komma fram till att den stora högtalaren "kräver" en starkare förstärkare. Inte för en given ljudnivå, men för att man ska känna att högtalaren "ger allt".

Kan också tänka mig en lavinförklaring á la IÖ; en högtalare har typiskt en dist som inte låter så illa som en överstyrd förstärkare. Så om man drar på tills det låter illa så låter det illare på den stora högtalaren med klen förstärkare än på den lilla högtalaren med samma förstärkare (fast nivån kommer att ställas olika).

I övrigt håller jag med om att för en given nivå behöver den stora högtalaren en mindre förstärkare.

Ja, alltså egentligen kräver den större högtalaren inte högre effekt, men eftersom man kräver högre ljud från den än från en mindre högtalare så kan det upplevas som om den behöver mer effekt. Men eftersom en mindre högtalare kräver mer effekt, fast med den spelar man lägre, så kan det låta som om den behöver mindre effekt. Fast egentligen är det tvärtom eftersom en mindre högtalare med mycket effekt låter bättre än en större högtalare med lite effekt. Det är därför man tror att en större högtalare behöver mer effekt än en mindre fast det är tvärtom.

Sagt i förtroende av Siba-Svante

Skönt att det finns folk som vet vad dom talar om

/ B

[Svante]

Sagt i förtroende av Siba-Svante

Ja, det är väl bäst att lägga till protokollet att det inte var Siba jag jobbade på en gång i tiden. De fanns inte då, vad jag vet, men OnOff startades ungefär då. Men det var inte OnOff heller.

[Bill50x]

Sagt i förtroende av Siba-Svante

Ja, det är väl bäst att lägga till protokollet att det inte var Siba jag jobbade på en gång i tiden. De fanns inte då, vad jag vet, men OnOff startades ungefär då. Men det var inte OnOff heller.

Du skrev i en annan tråd att du ett tag jobbade på Siba, det är inte sant alltså?

/ B

[IngOehman]

Svantes förklaring var ju solklar. Något ligger det kanske dessutom i den speklativa delen av den, men troligen är det olika beroende på vem man frågar.

Personligen är jag nog mera inriktad på att det är musiken och jag själv, mer än på vilka högtalare jag har, som bestämmer hur starkt jag vill spela.

Men, det kan ändå vara så att jag vill spela olika saker i olika stora apparater, och inte sällan av skäl som har med rummens olika användningsområden att göra. Man kan säga att orsaken till att det står olika stora apparater på olika ställen är att de valts ut för att vara "tillräckligt stora" på resp plats.

I den lilla anläggningen på kontoret vill jag nomalt bara spela saker som är trevliga "utan att störa", typ dravel som Mozarts stråkkvartetter* kanske. I varje fall om jag håller på med något som jag måste koncentrera mig på. Annars spelar jag förstås gärna bra och intressant musik istället. Hursomhelst har jag sisådär 2*30 W tillgängligt på kontoret men använder sällan mer än en eller några få watt. För det mesta bara en bråkdel av det.

I hemmabiografen däremot vill jag kunna spela alla mina filmer, och det vill jag även kunna göra på normerad nivå, alltså så starkt som filmskaparna avsett filmen att avlyssnas. Det betyder att jag inte klarar mig på någon enstaka watt, utan nu behöver kanske 100 W per kanal. Okej, mera skadar inte heller.

I stora musikanläggningen kanske jag vill kunna spela precis vad som helst, inkuderat helt okomprimerade inspelningar. Även om det flesta i skivväg inte behöver mer än några tiotal watt max, finns det undantag, och jag har faktiskt några promille CD som behöver 1,3 kW transienteffekt för att närma sig den verklighet som var vid handen vid inspelningen.

Det kan nämnas att anläggningarna använder högtalare med känsligheter om 86 dB/2,83 volt, 88 dB/2,83 volt samt 88 dB/2,83 volt. Ungefär lika överallt alltså, men surroundsystemet i biografen ligger i och för sig på över 96 dB.

Hursomhelst:
Med detta sagt vill jag därför avsluta/fötydliga att det inte är en naturlag att stora högtalare har högre känslighet.

Det enda man kan säga säkert är, att två OPTIMALA (inga onödiga förluster) högtalare med samma frekvensomfång nedåt, kommer att ha känsligheter (eller rättare sagt verkningsgrader) som är storleksproportionella. Men bara givet att samma princip används! En tredubbelt så stor får en verkningsgrad mellan 4,5 och 5 dB högre.

I praktiken har högtalare väldigt mycket olika problem av "onödiga förluster", vissa är förskräckligt dåliga på att ta sig i närheten av den fysikaliskt potentiella verkningsgraden. Så dåliga att man undrar om deras konstruktörer förstår hur högtalre fungerar egentligen. Verkningsgrad har ju många positiva bieffekter som ofta glöms bort. Inte absolut verkningsgrad, utan närhet till potentiell verkningsgrad pratar jag om då.

Dessutom används olika principer av olika tillverkare, vilket gör att de potentiella verkningsgraderna (läs förutsättningarn) är olika beroende p vilken princip man valt. Så det är faktiskt inte ovanligt att erfara att (en för mig känd) liten basreflexhögtalare presterar högre känslighet är vissa dubbelt så stora högtalare - med sämre frekvensomfång!

Så kan det gå.

Vh, iö


*rättelse: kvartetter skall förstås vara hans quintetter. Prima dravel att ha i bakgrunden om man inte vill riskera att bli störd av att musiken på något sätt är intressant.

[Robert]

Personligen är jag nog mera inriktad på att det är musiken och jag själv, mer än på vilka högtalare jag har, som bestämmer hur starkt jag vill spela.

Det är väl snarast anläggningens ljudtrycksförmåga i en given miljö som avgör hur starkt du kan spela.

Men, det kan vara så att jag vill spela olika saker i olika stora apparater, och inte sällan av skäl som har med rummens olik användningar att göra. I den lilla anläggningen på kontoret vill jag nomalt bara spela saker som är trevliga "utan att störa", typ dravel som Mozarts stråkkvartetter kanske. I varje fall om jag håller på med något som jag måste koncentrera mig på. Annars spelar jag förtås gärna bra och intressant musik istället.

Sedan när klassificeras Mozarts stråkkvartetter som "dravel"?

[Morello]

Robert,

Huruvida man uppfattar Moazarts verk för stråkkvartetter såsom dravel, torde vara högst subjektivt och upp till var och en att avgöra.

[Robert]

Robert,

Huruvida man uppfattar Moazarts verk för stråkkvartetter såsom dravel, torde vara högst subjektivt och upp till var och en att avgöra.

Det är jag mycket väl medveten om. Just därför bör man väl vara lite försiktig med sina uttalanden...? Hade Ö lagt till att han tycker Mozart är dravel, då hade jag accepterat det hela. Men här framstår det som om musiken i fråga är dravel. En viss skillnad, eller hur?

[Morello]

Är det inte uppenbart att IÖ redogör för sin egen ståndpunkt gällande Mozart?

[Morello]

Personligen är jag nog mera inriktad på att det är musiken och jag själv, mer än på vilka högtalare jag har, som bestämmer hur starkt jag vill spela.

Det är väl snarast anläggningens ljudtrycksförmåga i en given miljö som avgör hur starkt du kan spela.

Jag ser inget motsatsförhållande i det du respektive IÖ skrev.

[Robert]

Är det inte uppenbart att IÖ redogör för sin egen ståndpunkt gällande Mozart?

Det framgår inte någonstans i hans text. Tvärtom förstärkes intrycket av att Mozarts musik generellt sett är dravel när han i nästa mening säger: "Annars spelar jag förtås gärna bra och intressant musik istället".

[Robert]

Personligen är jag nog mera inriktad på att det är musiken och jag själv, mer än på vilka högtalare jag har, som bestämmer hur starkt jag vill spela.

Det är väl snarast anläggningens ljudtrycksförmåga i en given miljö som avgör hur starkt du kan spela.

Jag ser inget motsatsförhållande i det du respektive IÖ skrev.

Men det gör jag. Ponera att han vill spela högre än anläggningen kan

[Morello]

Personligen är jag nog mera inriktad på att det är musiken och jag själv, mer än på vilka högtalare jag har, som bestämmer hur starkt jag vill spela.

Det är väl snarast anläggningens ljudtrycksförmåga i en given miljö som avgör hur starkt du kan spela.

Jag ser inget motsatsförhållande i det du respektive IÖ skrev.

Men det gör jag. Ponera att han vill spela högre än anläggningen kan

Visst, men icke desto mindre vill vederbörande spela på en nivå som han själv och musiken dikterar. Med detta som utgångspunkt väljer man ett system med tillräcklig kapacitet.

[Svante]

Det vore trevligare om ni inte nappade på Roberts försök att sabba trådarna. <--- Det är inte ofta jag använder den.

[patrikf_inaktiv]

Det vore trevligare om ni inte nappade på Roberts försök att sabba trådarna. <--- Det är inte ofta jag använder den.

Om man som Morello, lungt och metodiskt bemöter "försök att sabba" försvinner snart motivet för troll, nämligen att uppröra

[Naqref]

Sedan när klassificeras Mozarts stråkkvartetter som "dravel"?

Axiom som uppstod samtidigt med stråkkvartetterna. Bara att kolla på den tilltänkta publiken så inser man det.

[i]

Två konstateranden:

1. Robert är misstänkt likt ett troll.

2. Ingvars tal om "dravel" är troligtvis ironiskt menat. Han väljer ju att lyssna till det. Vilket de flesta antagligen förstått.

[Johan_Lindroos]

Att tycka vad man vill om olika sorters musik är ju en självklarhet. Det måste alla förstå att det är en subjektiv åsikt.

Norah Jones t.ex., är skitdålig. <-- (Subjektiv åsikt är underförstått, en självklarhet att det är min personliga åsikt. Det ska inte jag behöva förklara för varje platta eller artist som jag ogillar.)

[Piotr]

Robert,

Huruvida man uppfattar Moazarts verk för stråkkvartetter såsom dravel, torde vara högst subjektivt och upp till var och en att avgöra.

Det är jag mycket väl medveten om. Just därför bör man väl vara lite försiktig med sina uttalanden...? Hade Ö lagt till att han tycker Mozart är dravel, då hade jag accepterat det hela. Men här framstår det som om musiken i fråga är dravel. En viss skillnad, eller hur?

E du korkad eller en skruvad individ som älskar att käfta om ingenting? Eller både och?

Hemma på min gata i stan hade du fått pisk så det står härliga till med din attityd.

/Peter

[Morello]

Att tycka vad man vill om olika sorters musik är ju en självklarhet. Det måste alla förstå att det är en subjektiv åsikt.

Norah Jones t.ex., är skitdålig. <-- (Subjektiv åsikt är underförstått, en självklarhet att det är min personliga åsikt. Det ska inte jag behöva förklara för varje platta eller artist som jag ogillar.)

Men ganska snygg är hon väl?

[profbd]

Paa nu får jag ta värktabletter jag har skrattat i en kvart åt krasse å compani

[Svante]

Sagt i förtroende av Siba-Svante

Ja, det är väl bäst att lägga till protokollet att det inte var Siba jag jobbade på en gång i tiden. De fanns inte då, vad jag vet, men OnOff startades ungefär då. Men det var inte OnOff heller.

Du skrev i en annan tråd att du ett tag jobbade på Siba, det är inte sant alltså?

/ B

Nej, jag är en lögnare...

[IngOehman]

Trevligt att de flesta fattade vad synpunkten om dravlet betydde. Måste dock rätta mig: Det jag pratade om var förstås hans Qvinteter!


Vh, iö

PS. Tänk om folk i gemen hade så svårt att fatta#, att det inte gick att säga "vilken ful färg" utan att få tillsägelse om att man i varje uppenbart subjektivt sammanhang måste specificera att det verkligen är en subjektivitet.

Det vore rätt jobbigt.

#Tur att sådana begåvningshältor är rätt ovanliga.

[Bill50x]

Sagt i förtroende av Siba-Svante

Ja, det är väl bäst att lägga till protokollet att det inte var Siba jag jobbade på en gång i tiden. De fanns inte då, vad jag vet, men OnOff startades ungefär då. Men det var inte OnOff heller.

Du skrev i en annan tråd att du ett tag jobbade på Siba, det är inte sant alltså?

/ B

Nej, jag är en lögnare...

OK, då förstår jag varför du anser att alla andra som säljer något också är lögnare...

/ B

[Svante]

Sagt i förtroende av Siba-Svante

Ja, det är väl bäst att lägga till protokollet att det inte var Siba jag jobbade på en gång i tiden. De fanns inte då, vad jag vet, men OnOff startades ungefär då. Men det var inte OnOff heller.

Du skrev i en annan tråd att du ett tag jobbade på Siba, det är inte sant alltså?

/ B

Nej, jag är en lögnare...

OK, då förstår jag varför du anser att alla andra som säljer något också är lögnare...

/ B

Hehe, jag såg att den var på väg, så jag gjorde det lite lättare för dig...

[Bill50x]

Du skrev i en annan tråd att du ett tag jobbade på Siba, det är inte sant alltså?

/ B

Nej, jag är en lögnare... [/quote]

OK, då förstår jag varför du anser att alla andra som säljer något också är lögnare...

/ B[/quote]

Hehe, jag såg att den var på väg, så jag gjorde det lite lättare för dig... [/quote]

Precis som när man spelar schack och vet att man inom 4 drag kommer bli matt, då kan man lika gärna göra något vildsint drag...

/ B

[Robert]

Att tycka vad man vill om olika sorters musik är ju en självklarhet. Det måste alla förstå att det är en subjektiv åsikt.

Norah Jones t.ex., är skitdålig. <-- (Subjektiv åsikt är underförstått, en självklarhet att det är min personliga åsikt. Det ska inte jag behöva förklara för varje platta eller artist som jag ogillar.)

HELT RÄTT Johan!

Men det skrev inte Ö... alltså att han tyckte detta...

Följande teoretiska exempel får belysa detta:

Påstående 1- "Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Påstående 2 - "Jag tycker att Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Det är all skillnad i världen mellan dessa uttryck, eller hur?

I det förra fallet intrigerar man, eller far med osanning, allt beroende på musikalisk skolning. I det senare har man framfört sin personliga åsikt/uppfattning och den har man all rätt i världen att ha...

[Bill50x]

Att tycka vad man vill om olika sorters musik är ju en självklarhet. Det måste alla förstå att det är en subjektiv åsikt.

Norah Jones t.ex., är skitdålig. <-- (Subjektiv åsikt är underförstått, en självklarhet att det är min personliga åsikt. Det ska inte jag behöva förklara för varje platta eller artist som jag ogillar.)

HELT RÄTT Johan!

Men det skrev inte Ö... alltså att han tyckte detta...

Följande teoretiska exempel får belysa detta:

Påstående 1- "Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Påstående 2 - "Jag tycker att Mozarts stråkkvartettert är dravel"

Det är all skillnad i världen mellan dessa uttryck, eller hur?

Håller med dig Robban, men det är inte alla som är så tydliga i sin argumentering. Personligen ser jag ALLA sådana utsagor (Mozart, Norah Jones etc) som pertsonliga åsikter, oavsett hur det skrivs. Det är enklast så och det sparar mitt adrenalin

/ B

[Style]

de flesta normalintelligenta människor klarar av att själva se var ett tyckande impliceras. Om varke mening man yttrar ska hålla för ett logiktest tappar vi snart vår förmåga att kommunicera på ett ledigt sätt. Svenska är inte ett programmeringsspråk!

[jonasp]

Att tycka vad man vill om olika sorters musik är ju en självklarhet. Det måste alla förstå att det är en subjektiv åsikt.

Norah Jones t.ex., är skitdålig. <-- (Subjektiv åsikt är underförstått, en självklarhet att det är min personliga åsikt. Det ska inte jag behöva förklara för varje platta eller artist som jag ogillar.)

HELT RÄTT Johan!

Men det skrev inte Ö... alltså att han tyckte detta...

Följande teoretiska exempel får belysa detta:

Påstående 1- "Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Påstående 2 - "Jag tycker att Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Det är all skillnad i världen mellan dessa uttryck, eller hur?

I det förra fallet intrigerar man, eller far med osanning, allt beroende på musikalisk skolning. I det senare har man framfört sin personliga åsikt/uppfattning och den har man all rätt i världen att ha...

Vilket jävla dravel!

[Bill50x]

Att tycka vad man vill om olika sorters musik är ju en självklarhet. Det måste alla förstå att det är en subjektiv åsikt.

Norah Jones t.ex., är skitdålig. <-- (Subjektiv åsikt är underförstått, en självklarhet att det är min personliga åsikt. Det ska inte jag behöva förklara för varje platta eller artist som jag ogillar.)

HELT RÄTT Johan!

Men det skrev inte Ö... alltså att han tyckte detta...

Följande teoretiska exempel får belysa detta:

Påstående 1- "Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Påstående 2 - "Jag tycker att Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Det är all skillnad i världen mellan dessa uttryck, eller hur?

I det förra fallet intrigerar man, eller far med osanning, allt beroende på musikalisk skolning. I det senare har man framfört sin personliga åsikt/uppfattning och den har man all rätt i världen att ha...

Vilket jävla dravel!

VAD är dravel - och på vilket sätt?

/ B

[jonasp]

Roberts utsagor, han skriver först att man måste förtydliga att det är en åsikt (duh), sedan skriver Johan att det blir lite lättare att kommunicera om man inte tydligt måste deklarera att Norah Jones är skitdålig faktiskt är en åsikt, varpå Robert låtsas hålla med om detta men ändå påstår att det ser ut som ett faktuellt påstående av typen allomfattande sanning....

Sammanfattning: Står det Robert i rutan till vänster är det Dravel i rutan till höger.

[jonasp]

Jo förresten, det där var min personliga åsikt. Underförstått då alltså. För er som inte fattar det alltså.

[bosco]

Vad f*n spelar det för roll? Att bjäbba om hur någon skrev något kanske är viktigt för litteraturstudenter, men här och i detta ämnet!?

"Men han skrev faktiskt si & så"

BIG DEAL

[IngOehman]

Att tycka vad man vill om olika sorters musik är ju en självklarhet. Det måste alla förstå att det är en subjektiv åsikt.

Norah Jones t.ex., är skitdålig. <-- (Subjektiv åsikt är underförstått, en självklarhet att det är min personliga åsikt. Det ska inte jag behöva förklara för varje platta eller artist som jag ogillar.)

HELT RÄTT Johan!

Men det skrev inte Ö... alltså att han tyckte detta...

Följande teoretiska exempel får belysa detta:

Påstående 1- "Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Påstående 2 - "Jag tycker att Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Det är all skillnad i världen mellan dessa uttryck, eller hur?

I det förra fallet intrigerar man, eller far med osanning, allt beroende på musikalisk skolning. I det senare har man framfört sin personliga åsikt/uppfattning och den har man all rätt i världen att ha...

Häpnadsväckande detta. Johan skriver:
"Norah Jones t.ex., är skitdålig."

Och sen kommenterar Bobban:
HELT RÄTT Johan!
Men det skrev inte Ö... alltså att han tyckte detta...

Upplevde du Bobsan alltså att Johan skrev att han "tyckte" det?
Mitt gamla råd till dig, att läsa om och om igen tills du fattar vad folk skriver, gäller fortfarande.


Vh, iö

[Piotr]

Jag skrev tidigare;

E du korkad eller en skruvad individ som älskar att käfta om ingenting? Eller både och?

Och nu tackar jag för det tydliga svaret!

/Peter

[MKo]

I praktiken har högtalare väldigt mycket olika problem av "onödiga förluster", vissa är förskräckligt dåliga på att ta sig i närheten av den fysikaliskt potentiella verkningsgraden. Så dåliga att man undrar om deras konstruktörer förstår hur högtalre fungerar egentligen. Verkningsgrad har ju många positiva bieffekter som ofta glöms bort. Inte absolut verkningsgrad, utan närhet till potentiell verkningsgrad pratar jag om då.


Vh, iö

.

Hello Boys, lugn i sandlådan för nu ställer Jag en fråga!


Hej Ingvar,

klippte ur ett par meningar ur ditt tidigare svar.
Så min följdfråga blir kort o gott...

Vad är det för parametrar(saker/grejjer/prylar/egenskaper/tingest osv. el. hur man nu ska uttrycka det) i ett element som är bidragande till en dålig verkningsgrad?

mvh Michael









PS. Kan inte ALLA försöka nu visa lite storsinthet och undvika detaljdiskutioner som inte har med Generellt om hifi att göra...?

[IngOehman]

Svaret är: Förluster.

Det mera detaljerade svaret är:
Förluster i låda, i port, i surround, i spider, i bobbinen och strömningsförluster i och omkring alla elementets rörliga delar. Ja, sen finns det ungefär ett hundratal ytterligare förluster som dock typiskt är mindre än de sex nämnda.

Dock är inte nödvändigtivs (som många tror) resistiva förluster i delningfilters seriekomponenter med på listan.

Dessa renderar dock andra verkningsgradsförluster, nämligen å den ekonomiska verkningsgraden! Ett högtalarsystem vars serieresistans inte innehålls till övervägande delen av själva talspolen renderar nämligen behov av kompenserande åtgärder, läs nedåt justerad resistans i själva talspolen + störrre magnetsystem än som annars hade räckt.

Nota bene: Hela det ovanstående reonemanget förutsätter intelligent och komplett genomkonstruerade totallösningar, samt dessutom möjlighet att välja dimensionering utan begränsningar.

Verkligheten är inte alltid riktigt så generös mot den lille konstruktören, emedan exempelvis materialbegränsningar oftat är för handen. Bara för att man behöver linda en talspoletråd av ett material med en karakteristisk resistans hälften av koppars och med samma eller lägre specifika vikt som aluminium, är det inte säkert att en sådan metall snällt dyker upp oanmäld.

De "dimensioneringsfel" som blir konsekvens av att bara ändra en parameter utan att därefter konstruera om högtalarelementen för att hitta den nya korrekta dimensioneringen är alltså ignorerade. Det kan man gott göra, eftersom det förstås är otänkbart för en seriös konstruktör att inte konstruera om allt det som behöver konstrueras om för att givet de nya förutsättningarna rendera en optimal konstruktion!

Detta sagt så ingen skall tro att en adderad serieresistans (kanske från en delningsfilterspole) inte fördärvar/förändrar ett högtalarsystems egenskaper, för det gör den verkligen - givet allt annat oförändrat.

Om effekterna av den är inkorporerad i konstruktionen från början innebär det emellertid inga ökade begränsningar att uppnå teoretiskt maximal verkningsgrad. Så nu är detta sagt flera gånger på lite olika sätt (ser jag när jag läser igenom det jag skrivit ). Hoppas något gick fram.


Vh, Ing. Öhman

PS. Resonemanget i det ovanstående inkluderar även förutsättningarna att konstruktionen skall inkludera dygden "rak tonkurva" (inom valt frekvensområde), och även att kabinettet innehåller luft, huvudsakligen. Dock förstås gärna isotermiserad dito.

[IngOehman]

Påstående 1- "Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Påstående 2 - "Jag tycker att Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Det är all skillnad i världen mellan dessa uttryck, eller hur?

Nej det är inte all skillnad i världen mellan uttycken.

Tvärtom är de innehållsmässigt identiska för normalintelligenta läsare, eftersom redan det första uttycket inbegriper att det är en subjektiv uppfattning. Både ämnet och ordet dravel signalerar detta.


Uttrycken:

1. "Lite encyklopedisk info kan konvertera ens världsbild."

...och...

2. "Lammkorv i stora lass är tungt att bära men luktar gott, fast inte godare än ett mindre lass, antagligen."

...är helt klart mera olika varandra, men helt olika är de ändå inte. Båda är någon sorts konstateranden och båda börjar med ett objekt som sedan egenskapsredovisas. Förvisso med en adderad reflexion i det senare fallet.

Om man emellertid jämför med uttrycket:

3. "Bara små finjusteringar kan behöva göras efter en automatisk genomköring."

...så är det nog lite mera olika ändå. Och uttrycket:

4. Eftersom grisen är så glad skall han få lite potatisskal att filosofera över, eller att sortera i godtycklig ordning om han tycker det är roligare.

...är möjligen ännu mera annorlunda. Men jag är inte helt säker.


Vh, iö

[MKo]

Svaret är: Förluster.*
*klipp*
...och med samma specifika vikt som aluminium, är det inte sker att en sådan metall snällt dyker upp oanmäld.
.

Man tackar o bockar för ett utförligt svar... som hann ändra sig aningen från första gången jag läste det!

Dock undrar jag om det fattades något ord i början av ovanstånde citering vars del är i fet stil, då det "kändes" för mig som om något ord fattas?

Dock är del av ovanstående citatdel, i övrigt, i "särklass ganska intressant"..!

mvh Michael


*ordet/svaret "förlust" är väl ingen parameter etc. (min tidigare fråga)...! *joke*

[Callisto]

Påstående 1- "Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Påstående 2 - "Jag tycker att Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Det är all skillnad i världen mellan dessa uttryck, eller hur?

Nej det är inte all skillnad i världen mellan uttycken.

Tvärtom är de innehållsmässigt identiska för normalintelligenta läsare, eftersom redan det första uttycket inbegriper att det är en subjektiv uppfattning. Både ämnet och ordet dravel signalerar detta.

Vh, iö

Inte för att jag vill hälla vatten på någons kvarn men att säga att de bägge alternativen är subjektiva .

Ingvar, hur skulle du utryckt samma mening objektivt isåfall.

[Harryup]

Om ni inte misstycker att jag håller mig till topic, så kan man däremot konstatera att det finns en ljudmässig skillnad ibland mellan olika förstärkare då man spelar lågt eller riktigt lågt.
Jag gjorde en test med en kompis en gång som bodde extremt lyhört, dom flesta förstärkare hade ingen suck emot NAD 3020 då det lät som om den hade en loudness på väldigt låg nivå medans basen i stort sett var borta ifrån andra. Vilket var tilltalande.

[Jax]

Om ni inte misstycker att jag håller mig till topic, så kan man däremot konstatera att det finns en ljudmässig skillnad ibland mellan olika förstärkare då man spelar lågt eller riktigt lågt.
Jag gjorde en test med en kompis en gång som bodde extremt lyhört, dom flesta förstärkare hade ingen suck emot NAD 3020 då det lät som om den hade en loudness på väldigt låg nivå medans basen i stort sett var borta ifrån andra. Vilket var tilltalande.

Många förstärkare har automatisk loudness som höjer bas (och diskant hos vissa) lite grann vid låga volymer. Om jag inte minns fel så hade 3020 en sådan. Denna skillnad torde vara extremt enkel att höra mellan olika förstärkare.

Detta inför en komplikation i matchning mellan ett försteg med autoloudness, förstärkningen i ett slutsteg och högtalarnas verkningsgrad. Varierar dessa så varierar även ingreppspunkten för autoloudness i förhållande till ljudstyrkan. Därför föredrar jag själv förstärkare utan autoloudness.

[IngOehman]

Påstående 1- "Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Påstående 2 - "Jag tycker att Mozarts stråkkvartetter är dravel"

Det är all skillnad i världen mellan dessa uttryck, eller hur?

Nej det är inte all skillnad i världen mellan uttycken.

Tvärtom är de innehållsmässigt identiska för normalintelligenta läsare, eftersom redan det första uttycket inbegriper att det är en subjektiv uppfattning. Både ämnet och ordet dravel signalerar detta.


Vh, iö

PS. MKo! Jag har strax ändrat texten. Jag tror inget ord fattades, men det som blev "sker" skall vara "säkert". Svårttryckt tangentbord helt enkelt... Lustigt att det, trots tappade bokstäver, blev ett ord i varje fall.

Inte för att jag vill hälla vatten på någons kvarn men att säga att de bägge alternativen är subjektiva .

Ingvar, hur skulle du utryckt samma mening objektivt isåfall.

Samma mening går inte att uttrycka objektivt eftersom det är en entydigt subjektiv (smakrelaterad) fråga, men en objektiv Mozart-relaterad fras kan lyda:

Mozarts stråkkvintetter spelas normalt av fem musiker.

Här kommer ett lite subjektivare tillägg:

Men om en svimmar under pågående konsert skulle jag inte kalla musiken för en stråkkvartett.

Objektiv = faktarelaterat (och dessutom sann!*), subjektivitet relaterar till tyckande. Involverar alltså smak.

Men om någon "tycker" något om en faktiskthet blir det bara knas. Exempelvis: Jag tycker att den där enkilosvikten är tyngre än den där tvåkilosvikten.


Vh, iö

*Filosofin har dock givetvis konstruerats så att man inte skall vara säker på det heller.

[IngOehman]

*ordet/svaret "förlust" är väl ingen parameter etc. (min tidigare fråga)...! *joke*

Nej, men det beskrivs av en parameter. Kan vara en resistans (ohm) eller kanske en viskös förlust (ns/m), eller i vilken dimension nu förlusten yttrar sig.

Vill dock påminna om att din fråga löd:

Vad är det för parametrar(saker/grejjer/prylar/egenskaper/tingest osv. el. hur man nu ska uttrycka det) i ett element som är bidragande till en dålig verkningsgrad?

Och nog kan ordet "förlust" anses sortera under något av dina förslag ändå?

Vh, iö

[W201]

Då tråden driftat iväg en smula från den ursprungliga frågan kommer detta inlägg kanske lite sent, men dock...

Att man lätt kan höra skillnad på olika slutstegs "baskvaliteter" med stora högtalare beror alltså inte på att dessa högtalare ställer högre krav på förstärkaren?
I stället är det att stora högtalare (med lägre dist osv...) tydligare låter förstärkarens kvaliteter eller brister komma fram?
Har alltså den större rörliga massan, högre "back-EMF" osv försumbart inflytande?

OBS!
Detta inte under effektnivåer nära klippningsgräns, utan snarare någon enstaka Watt.

[paa]

Har alltså den större rörliga massan, högre "back-EMF" osv försumbart inflytande?

Den större massan kompenseras av den högre verkningsgraden och den större strålande ytan, så att de inte behöver röra sig så fort och långt, och back-EMF kan därför t.o.m bli mindre.

[W201]

Hmm. jo, men förstärkaren vet ju inte (och bryr sig inte) om verkningsgraden eller den ytstrålande ytan - den känner bara den återgenererade strömmen från talspolen?
Och om förstärkaren har problem med att hantera detta, så spelar det väl ingen roll om den arbetar i 1 eller 2 % av nominell effekt?

Ett stort (sub)baselement behöver ju inte heller per automatik ha hög verkningsgrad. (Även om potentialen är större i ett sådant.)
Stor motor (höjer verkningsgrad) kombinerat med stor massa (sänker verkningsgrad) och lång talspole (dito) ger ju ibland 15" och 18" basar med under 90 dB/Watt.

Det finns ju många betydligt mindre element som ligger i samma verkningsgrad, men som har kanske 5:e-delen rörlig massa.
Kompenseras det av minskad BL produkt o dyl?

(I så fall innebär det även att flera fördelar med multielementsubbasar faller. Personligen ser jag inga fördelar med detta. "Transientsnabbhet" "kontroll" och liknande har ju diskuterats i detta forum ett flertal gånger förut.)

[paa]

Även om man räknar med samma känslighet så har det stora membranet lika mycket större yta som det är tyngre och behöver röra sig lika motsvarande kortare sträcka med motsvarande lägre hastighet.

[W201]

Nja, ett större element behöver dessutom ha en tjockare kon för att inte flexa. Ytan ökar på kvadraten, men vikten på kubiken om du ökar skalan.

Och för förstärkaren är frågan är ju egentligen mest storleken/parametrarna på högtalaren - inte verkningsgraden?

[paa]

Nja, ett större element behöver dessutom ha en tjockare kon för att inte flexa. Ytan ökar på kvadraten, men vikten på kubiken om du ökar skalan.

Jag kollade bara lite snabbt på första bästa bashögtalare: Vifa med coated paper.
8" har 235 kvcm och Mm är 23 gr
12" har 513 kvcm och Mm är 53 gr
Skillnaden för gram per kvcm är inte stor, 0.098 mot 0.103.
Känsligheten är däremot 3dB högre på 12-tummaren.

Och för förstärkaren är frågan är ju egentligen mest storleken/parametrarna på högtalaren - inte verkningsgraden?

Jag måste väl fylla på med några ? jag också
Verkningsgraden/känsligheten är väl en av parametrarna?

Någon som är korpulentare än jag kan väl förklara varför ett större membran ger högre verkningsgrad, och om inte detta också innebär att membranet rör sig mindre än om det inte hade denna högre verkningsgrad.

[Svante]

Har alltså den större rörliga massan, högre "back-EMF" osv försumbart inflytande?

Mja, när man ska förstå verkan av mot-EMK från det mekaniska systemets massa är det lätt att gå på minor. Det blir så mycket enklare om man förstår att allt detta och lite därtill beskrivs helt och fullt av högtalarens elektriska impedanskurva. Den är det enda som förstärkaren "ser" och det kommer inte några magiska extraströmmar av att det finns massor som rör sig hit och dit. Massorna syns på den elektriska sidan, men är redan fullständigt beskrivna via systemets impedanskurva.

Vi kan ta ett exempel, en basreflexlåda:



Den gröna kurvan är impedansen.
Om vi börjar från vänster kan vi först se impedansen öka och ha positiv fas (dvs vara induktiv). Den blir induktiv för att den mekaniska impedansen är fjädringskontrollerad och fjädringen man ser är i grova drag konens upphängning.
Så passerar vi en resonans (mellan konens upphängning och konens massa tillsammans med portens massa) och kommer i en utförsbacke med negativ fas. Impedansen är alltså kapacitiv här, vilket tyder på att den mekaniska impedansen är masskontrollerad. Massan vi ser är i grova drag konens massa tillsammans med portens massa.
Nästa resonans som vi passerar är helmholtzresonansen (dalen i impedanskurvan). Det är resonansen mellan portens massa och lådans fjädring. Sedan blir det uppförsbacke igen, med positiv fas, vilket återigen tyder på att den mekaniska impedansen är fjädringskontrollerad. Fjädringen vi nu ser är från upphängningen och lådan tillsammans.
Ny resonanstopp, denna gång mellan konens massa och lådans och upphängningens fjädringar sammantagna. Efter denna resonans sjunker impedansen och fasen är negativ, dvs lasten är kapacitiv. Detta tyder på att den mekaniska impedansen är masskontrollerad. Här ser vi i grova drag konens massa.
Mot högre frekvenser stiger impedansen återigen, men nu beror det på den elektriska sidans talspoleinduktans.

Så, alla de mekaniska egenskaperna syns i impedanskurvan. Det finns ingen anledning att krångla in sig i tänkande på hur konens rörelser genererar spänningar som kommer baklänges in i förstärkaren. Det räcker helt och fullt att studera impedanskurvan.

Som parentes kan man fö se att portens massa har ungefär lika stor påverkan på impedanskurvan som konens massa, alt lådans fjädring eller konens fjädring. Ändå hakar folk upp sig på just massan. Detta får illustrera hur svårförstått det blir om man tänker mot-EMK.

Ytterligare en parentes kan vara att impedansen vi ser vid tex 80 Hz, i det masskontrollerade området, förmodligen är lättare att driva än vid 35 Hz eller DC, när lasten är rent resistiv. Mot-EMKn gör alltså högtalaren till en lättare last.

[IngOehman]

Ett litet tillägg till Svantes som vanligt solklara inlägg:

Den nedersta resonanstoppen är helt riktigt ett resultat av resonans mellan elementupphängning och en kombination av membran- och portmassa, men man måste minnas att portmassan måste transformeras.

Den får ju en hastighet som är proportionell mot membranhastigheten multiplicerat med kvoten mellan membranarea och portarea. Å eftersom rörelseenergin te på köpet är proportionell mot hastighten i kvadrutt, är den sammanlagda rörliga massan vid den lägsta resonansen Mm = membranmassa + portmassa*(Sd/Pd)^2.

Från detta fås som vanligt w = sqr(k/Mm)

Skall man vara riktigt nog så tillkommer lite mera massa ytterligare, men det skall vi inte vara.

Vh, Ing. Öhman

[dawen]

Suck, måste du förstöra den här fina tråden med en mätning Svante?

Jag måste bara säga att jag verkligen uppskattar att det på det här forumet sprids massa kunskap, på ett sätt som dessutom är väldigt lätt att ta till sig. Keep up the good work!

Vore jag inte så illamående just nu skulle jag läsa allting mycket noggrannare och ha massa frågor

[W201]

Tack för utförliga svar!
Jag blev imponerad av att dessa båda auktoriteter tagit sig an detta (för dem troligen banala) missförstånd/kunskapsbrist vid klockslag som normalt borde kvalificera för tredubbelt OB-tillägg...

Alltså är det förstärkarens impedanskompatibilitet/strömkapacitet man (genom större högtalares bättre LF-egenskaper) hör skillnad på...

(Att ingen av er sa emot min slutsats om multipla elements påstådda fördelar tolkar jag som att den är rätt.)

[IngOehman]

Då tråden driftat iväg en smula från den ursprungliga frågan kommer detta inlägg kanske lite sent, men dock...

Att man lätt kan höra skillnad på olika slutstegs "baskvaliteter" med stora högtalare beror alltså inte på att dessa högtalare ställer högre krav på förstärkaren?
I stället är det att stora högtalare (med lägre dist osv...) tydligare låter förstärkarens kvaliteter eller brister komma fram?

Svårt att svara säkert och generellt på, men jag tror att det i varje fall ofta är på precis det sätt du beskriver det.

Hmm. jo, men förstärkaren vet ju inte (och bryr sig inte) om verkningsgraden eller den ytstrålande ytan - den känner bara den återgenererade strömmen från talspolen?

Både sant och osant. Förstärkaren vet inte om verkningsgraden, men den påverkas av verkningsgraden, i varje fall om det är en människa med hörsel som ställt in volymen.

Annars har du förstås helt rätt i att förstärkaren bara känner impedansen.

En sak som många som funderar runt de här sakerna, virrar bort sig runt, är att man tycker/känner att stor massa och hög kraftfaktor borde ge hög EMK. EMK är ju hastighet gånger magnetisk flödestäthet i spalten gånger längden av tråden i spalten.

Men då missar man en sak vilket ger ett skalfel, nämligen att "insignalen" (om man vill utgå ifrån ett rationellt resonemang) inte är membranets hastighet, utan snarare den signal som givit upphov till membranets hastighet.

Låt oss titta på två exempel:
1. Ett litet element, 6" t ex, som har en membranarea om 130 vm^2,

2. Ett större element med 520 cm^2 membranarea (12" schassiediameter gissningsvis).

För att ge elementen liknande beteende i en given låda (inklusive känslighet) kan vi kanske utgå ifrån att det mindre elementet har följande småsignalparametrar:
Mm = 12 gram
Re = 6 ohm
Bl = 6 N/A (Tm)
Dm = 1 Ns/m
Fs = 30 Hz

Om tolvtumselementet skall bete sig likadant kan vi vara säkra på att småsignalparametrarna måste ändas, nämligen till ungefär dessa (jag har inga beräkningshjälpmedel i närheten, så jag reserverar mig för felhuvudräkningar/tänk.):
Mm = 192 gram
Re = 6 ohm
Bl = 24 N/A (Tm)
Dm = 16 Ns/m
Fs = 30 Hz

Rätt stora skillnader onekligen. Om man inte är alldeles insatt i hur högtalare fungerar så kan man kanske tro att det där 12" stora elementet med den 4 ggr större motorstyrkan och 16 ggr högre rörliga massan måste ge mycket värre och mera svårhanterlig EMK, men så är det inte.

Bygger man dessa elementen är det lätt att undersöka, men faktum är att man kan föstå det utan att ha dem att mäta på. Som alltid inom fysiken är ju sambanden alldeles underbart enkla och logiska.

En enkelversion kommer här:

Om man kör in en musiksignal i det större elementet som ju har 4 ggr så stark motor så blir kraften kanske 4 ggr större (det vet vi ju egenligen säkert först när vi vet att impedansen blir exakt demsamma, kraften skapas ju av strömmen och inte av spänningen, men vi kan ha det som ansats en så länge), och denna kraft kommer att behöva accelerera en 16 ggr större massa än i det mindre elementets membran+talspole...

Då kan man förmoda (om man tror på Newtons fysik som modell för sådana här enkla saker) att hastigheten som uppnås hos det större elementets membran blir 1/4 av vad den blir i det mindre elementets membran, eftersom 24/192 är en fjärdedel av 6/12.

Om resonemanget är rätt så långt kan man även sluta sig till att EMK kommer att vara (24/6)/((6/12)/24/192)) = 1 av vad den blir i det mindre elementet. Samma alltså!

Att sen även dämpningen måste öka, med 16 ggr närmare bestämt, för att nå ekvilibrium mellan elementen är lite överkurs, men det beror enkelt på att EMK-impedanstermerna genom en dubbel passage genom kraftfaktortransformeringen ger kvadratisk indikering ((24/6)^2 = 16).

Ett stort (sub)baselement behöver ju inte heller per automatik ha hög verkningsgrad. (Även om potentialen är större i ett sådant.)
Stor motor (höjer verkningsgrad) kombinerat med stor massa (sänker verkningsgrad) och lång talspole (dito) ger ju ibland 15" och 18" basar med under 90 dB/Watt.

tja, ungefär. Det var ju en väldig förenkling det där, och sådana har en tendens att inte bli riktigt sanna...

Det finns ju många betydligt mindre element som ligger i samma verkningsgrad, men som har kanske 5:e-delen rörlig massa.
Kompenseras det av minskad BL produkt o dyl?

Förenkling: Svar ja!

Men jag gillar inte förenklingar. Så jag svarar ungefär istället för ja.

I så fall innebär det även att flera fördelar med multielementsubbasar faller. Personligen ser jag inga fördelar med detta. "Transientsnabbhet" "kontroll" och liknande har ju diskuterats i detta forum ett flertal gånger förut.)

Där hänger jag inte riktigt med längre. Jag kanske har missat något tidigare inlägg.

Jag tror jag kanske håller med dig, men multilement kan ju ha flera fördelar, andra än att det i grunden meningslösa attt dela upp ett stort element i flera små. En verklig potentiell fördel är att de olika elementen ju kan placeras på olika ställen i rummet, och det kan vara en väldigt stor fördel när det gäller att exitera ståendevågorna i rummet lite mindre.

Vh, Ing. Öhman

[W201]

IngOehman skrev:

W201 skrev:
I så fall innebär det även att flera fördelar med multielementsubbasar faller. Personligen ser jag inga fördelar med detta. "Transientsnabbhet" "kontroll" och liknande har ju diskuterats i detta forum ett flertal gånger förut.)

Där hänger jag inte riktigt med längre. Jag kanske har missat något tidigare inlägg.

Jag tror jag kanske håller med dig, men multilement kan ju ha flera fördelar. En är att de olika elementen kan placeras på olika ställen i rummet, och det kan vara en väldigt stor fördel.

Jag ser att jag får förtydliga mig lite...
Med "multielementsubbas" menar jag flera identiska element i en gemensam kavitet; 4st 10" i en låda alltså.
Att ordet sen blir otydligt i pluralis...hmmm...
Flera små element i gemensam låda har ju inga PRINCIPIELLA fördelar över samma låda med ett, såvida Sd/ Vd, effekttålighet, verkningsgrad osv "sums up" till samma resultat.
Att ha FLERA talspolar, magneter, membran osv gör inte per automatik en högtalare bättre - oavsett vissa fabrikats marknadsföring.

Visst är det ett par ganska stora förenklingar jag skrivit, men jag menar att ämnesvalet från början är såpass förenklat, att det passade in...

Tack förresten för ett utförligt svar! Det verkar snart vara dags att impedansmäta högtalarna därhemma...

[Svante]

Den nedersta resonanstoppen är helt riktigt ett resultat av resonans mellan elementupphängning och en kombination av membran- och portmassa, men man måste minnas att portmassan måste transformeras.

Ja, jag var avsiktligt lite vag där. Men det är alltså så att portens lufmassa, som kan vara någon liter luft, dvs något gram, ofta ger lika mycket påverkan som konens massa, som ju är betydligt större. Det beror på just den där transformationsfaktorn.

[paa]

Impedanskurvan är väl typ en småsignalparameter. Vad händer med impedansgången när högtalarelementet får höga amplituder/hög utstyrning?

[Svante]

Impedanskurvan är väl typ en småsignalparameter. Vad händer med impedansgången när högtalarelementet får höga amplituder/hög utstyrning?

De reaktiva komponenterna som härsammar från de mekaniska blir olinjära. Re ökar pga uppvärmning. Le blir olinjär eftersom "järnkärnan" i spolen varierar med utslaget.

[paa]

Impedanskurvan är väl typ en småsignalparameter. Vad händer med impedansgången när högtalarelementet får höga amplituder/hög utstyrning?

De reaktiva komponenterna som härsammar från de mekaniska blir olinjära. Re ökar pga uppvärmning. Le blir olinjär eftersom "järnkärnan" i spolen varierar med utslaget.

Inget av detta verkar ju heller tala mot stora högtalare till små förstärkare, snarare tvärtom.

[Svante]

Impedanskurvan är väl typ en småsignalparameter. Vad händer med impedansgången när högtalarelementet får höga amplituder/hög utstyrning?

De reaktiva komponenterna som härsammar från de mekaniska blir olinjära. Re ökar pga uppvärmning. Le blir olinjär eftersom "järnkärnan" i spolen varierar med utslaget.

Inget av detta verkar ju heller tala mot stora högtalare till små förstärkare, snarare tvärtom.

Nä, just det.

[Varvet]

Till paa.
Det sa lite eller ingentig om vilket slutsteg jag bör köpa och varför.

[Varvet]

Mitt inlägg sulle på ett annat ställe