Svaret är: Förluster.
Det mera detaljerade svaret är:
Förluster i låda, i port, i surround, i spider, i bobbinen och strömningsförluster i och omkring alla elementets rörliga delar. Ja, sen finns det ungefär ett hundratal ytterligare förluster som dock typiskt är mindre än de sex nämnda.
Dock är inte nödvändigtivs (som många tror) resistiva förluster i delningfilters seriekomponenter med på listan.
Dessa renderar dock andra verkningsgradsförluster, nämligen å den ekonomiska verkningsgraden!
Ett högtalarsystem vars serieresistans inte innehålls till övervägande delen av själva talspolen renderar nämligen behov av kompenserande åtgärder, läs nedåt justerad resistans i själva talspolen + störrre magnetsystem än som annars hade räckt.
Nota bene: Hela det ovanstående reonemanget förutsätter intelligent och komplett genomkonstruerade totallösningar, samt dessutom möjlighet att välja dimensionering utan begränsningar.
Verkligheten är inte alltid riktigt så generös mot den lille konstruktören, emedan exempelvis materialbegränsningar oftat är för handen. Bara för att man behöver linda en talspoletråd av ett material med en karakteristisk resistans hälften av koppars och med samma eller lägre specifika vikt som aluminium, är det inte säkert att en sådan metall snällt dyker upp oanmäld.
De "dimensioneringsfel" som blir konsekvens av att bara ändra en parameter utan att därefter konstruera om högtalarelementen för att hitta den nya korrekta dimensioneringen är alltså ignorerade. Det kan man gott göra, eftersom det förstås är otänkbart för en seriös konstruktör att
inte konstruera om allt det som behöver konstrueras om för att givet de nya förutsättningarna rendera en optimal konstruktion!
Detta sagt så ingen skall tro att en adderad serieresistans (kanske från en delningsfilterspole) inte fördärvar/förändrar ett högtalarsystems egenskaper, för det gör den verkligen - givet allt annat oförändrat.
Om effekterna av den är inkorporerad i konstruktionen från början innebär det emellertid inga ökade begränsningar att uppnå teoretiskt maximal verkningsgrad. Så nu är detta sagt flera gånger på lite olika sätt (ser jag när jag läser igenom det jag skrivit
). Hoppas något gick fram.
Vh, Ing. Öhman
PS. Resonemanget i det ovanstående inkluderar även förutsättningarna att konstruktionen skall inkludera dygden "rak tonkurva" (inom valt frekvensområde), och även att kabinettet innehåller luft, huvudsakligen. Dock förstås gärna isotermiserad dito.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).