Första hgt-bedömningen stämmer oftast med den slutgiltiga.

[JM]

På mässor eller vid provlyssning i butik av en helt obekant högtalare är tidsrymden ofta mycket kort. Från några sekunder till några minuter.
Jag vet själv att jag vid flera tillfällen på mässor lämnat rummet efter bara några sekunder med bedömningen - inte ok ljud.

Är detta korrekt?

JM

[JM]

Många menar anser att magkänslan vid första kontakten överensstämmer med den slutgiltiga uppfattningen.

JM

[Svante]

Instämmer inte. Visst kan det vara så att man hör ett fel omedelbums, och det försvinner inte, men åt andra hållet kan man upptäcka fel först efter ganska lång tid och då ändras ju första intrycket.

[JM]

Instämmer inte. Visst kan det vara så att man hör ett fel omedelbums, och det försvinner inte, men åt andra hållet kan man upptäcka fel först efter ganska lång tid och då ändras ju första intrycket.

Hur ofta ändrar du uppfattning? I mer än 50 % av fallen eller mindre än 5 %?

JM

[Nattlorden]

Mässor är väl notoriska på att få annars välspelande högtalare att prestera uselt, så jag håller inte med.

Men annars skulle jag väl mer generellt säga att det nog är en stabilare bedömning om man ogillar på direkten än om man gillar på direkten - i det senare fallet är det lätt att bli bländad av något som är lite överdrivet och man sedan tröttnar över i längden.

[JM]

Jag träffar personer som ofta rekryter ny personal som på fullaste allvar menar på att redan när personen kommer in genom dörren avgör magkänslan om personen är lämplig eller ej för jobbet.

JM

[Nattlorden]

Jag träffar personer som ofta rekryter ny personal som på fullaste allvar menar på att redan när personen kommer in genom dörren avgör magkänslan om personen är lämplig eller ej för jobbet.

Och på vilket sätt motiverar de förslösandet av sin egen arbetstid och den sökandes genom att sedan föra ett långt samtal?

Skulle ju gå att effektivisera anställandet.... alla som söker folk åker till arbetsförmedlingen och ställer sig i en korridor och så går de arbetssökande genom den och morsar på alla. 15 sekunder på varje stopp.

Jag tror precis vi löste arbetslöshetskrisen.

[hifikg]

...alla som söker folk åker till arbetsförmedlingen...

Tror det sprack där *s*

Vad gäller högtalare är jag inte helt säker, första intrycket av OA-52 (från en mässa i KAK huset intill Grand) har hittills bestått i ett drygt kvartssekel, men vem vet, jag kanske ändrar mig redan i eftermiddag

[Bill50x]

Håller inte alls med. Jo, om det låter riktigt superbra. För då vet man att sämre än så ska det inte behöva bli även i andra miljöer. Men en riktigt usel återgivning kan bero på så mycket att det inte känns rättvist att döma ut en högtalare direkt, i alla fall om det finns anledning till att det borde låta bättre.

/ B

[Kronkan]

Svarade "Instämmer inte".

Jag har egna exempel på att jag drastiskt ändrat uppfattning om en viss högtalare. Sist det hände handlade det om en hornhögtalare som jag tidigare inte varit så imponerad av men idag vet vad den kan prestera. I viss mån kan det ju handla om ens egen högtalare.

Det första inrycket ger ju en värdering kring hur man tycker. Detta kan ju självklart vara påverkat av hela kedjan, inklusive uppställning och rummet.

Själv är jag nog också delvis en slow-lyssnare. Tar tid för mig. Och om man eventuellt hör nåot fel så vad vet jag om orsaken och högtalarnas eventuells potential.

Det är ju lättare att tolka om det låter bra. Då vet man ju potentialen eller rättare sagt sin värdering kring denna. Men låter det inte riktigt bra kan man ju spekulera i vad som är fel. De med stor erfarenhet kan ju ha lättare att tolka.

Själv har jag i veckan ett eget exempel. Stefan hos Akkelis gjorde ett förslag att jag skulle testa vinkling av mina Martin Logan och då speciellt att ställa dem rätt upp. Väl hemma så tog jag ett par tunna kokböcker och lade dem under de bakre fötterna så att de stod rakt upp. Först hörde jag inget men dagen efter blev jag lite förvånad över att ljudet från tv.n lätt bättre. Igår testa någon ofta spelade cd. Attan det låter bättre såsom jag tycker. Klarare och med mera kropp m m eller hur man uttrycker sig. Inga gigantiska skillnader men västenliga.

Så jag har nog åter igen ändrat uppfattning om saker och ting. I detta fall positivt. Detta är nu inte vetenskapligt skildrat med blindtest. Försökt finna något på nätet om detta men inte funnit någon. Stefan refererar till någon bok. Så den får man väl kika i.

Detta är reflektioner om att ändra uppfattning. Vill man diskutare hur dipoler skall ställas upp så kan man ju starta en tråd för detta.

[IngOehman]

Instämmer inte. Visst kan det vara så att man hör ett fel omedelbums, och det försvinner inte, men åt andra hållet kan man upptäcka fel först efter ganska lång tid och då ändras ju första intrycket.

Håller med om det där.

Men dessutom kan man ju i en sådan situation höra en massa fel som inte hör till högtalaren alls.

Jag svarade "instämmer delvis", eftersom det är inte är helt ovanligt att man hör något redan vid första lyssningen som sen finns kvar vid varje lyssning, i vilka miljöer och med vinken kringutrustning som helst.

Men - det är också väldigt vanligt att man hör något, som man tror beror på högtalaren, men som inte alls gör det, och som därför försvinner helt när högtalaren får spela i en bättre miljö eller med bättre kringutrustning. Så jag hade lika gärna kunna svara "instämmer inte". Oftast är ju ett lite oexakt ord.


Vad man däremot alltid kan göra är att fatta beslut om att det är inte är så meningsfullt att lyssna vidare på högtalaren ifråga i just den aktuella mässmiljön om det låter kasst. För låter det inte bra alls så är det ju inte så mycket man kan få ut av att fortsätta lyssna.

Sen är det förstås så att man, ju mera erfarenhet man har, kan göra mera insatta gissningar om vilka fel som kommer från vad. I varje fall när det gäller att skilja högtalare från rum. Att skilja högtalarna från det som sitter tidigare i kedjan är svårare, men å andra sidan är felen från tidigare i kedjan (oräknat inspelningen) som regel mycket mindre än de man finner i högtalare och rum, så... Men även om man känner sig rätt säker på att det man hör är ett högtalarfel så är det trots allt alltid en gissning, mer eller mindre insatt.

- - -

Sammanfattningsvis kan man dra slutsatser från en lyssning där det verkligen låter väldigt bra på inspelningar man känner och som är av många olika slag.

Men att dra slutsatser om en enskild länk i kedjan (t ex högtalarna) från fall när det låter väldigt dåligt, bör man kanske göra med större försiktighet. Är man väldigt bra på att läsa rum (förstå vilken potential/egenskaperna de har genom att titta och vara i dem) så kan man kanske säga lite mera, men försiktighet i sådana sammanhang är en dygd. Känner man kringutrustningen väl så gör förstås även det att det kan vara lättare att lista ut om fel man hör, hör till högtalarna.


Vh, iö

[Bill50x]

IÖ är inne på en väsentlig sak, nämligen - är det verkligen högtalarna? För har man åsikten att högtalarna/rummet är det allra viktigaste så är det lätt att skylla tillkortakommanden i ljudet enbart på högtalarna. Om det nu inte är tydliga signaler som klippande slutsteg och liknande. Men hela upplevelsen av högtalarna (och jag menar nu inte bara frekvensgång och spridning) styrs ju i väldigt hög grad av kringutrustningen. Ibland kan man uppleva att det finns potential trots att det egentligen låter kass, ibland inser man att inget kan rädda den högtalare man lyssnar på.

Men enklast är ju förstås om det låter superbra första gången man lyssnar

/ B

[MichaelG]

Men annars skulle jag väl mer generellt säga att det nog är en stabilare bedömning om man ogillar på direkten än om man gillar på direkten - i det senare fallet är det lätt att bli bländad av något som är lite överdrivet och man sedan tröttnar över i längden.

Min erfarenhet är precis tvärt om. När jag tycker att något låter bra, brukar det hålla i sig. Om det låter dåligt, kan det bero på många orsaker och behöver inte betyda någonting egentligen.

[MichaelG]

Jag träffar personer som ofta rekryter ny personal som på fullaste allvar menar på att redan när personen kommer in genom dörren avgör magkänslan om personen är lämplig eller ej för jobbet.

JM

Det stämmer till viss del för mig. Min magkänsla stämmer i princip alltid när jag känner mig tveksam till någon vid en rekrytering och ibland kan jag få den magkänslan redan när personen i fråga kommer in genom dörren. Däremot har jag alltför lätt att vara positivt inställd till andra människor. Det är ju trevligt i och för sig, men vid en rekryteringssituation kan det ju ställa till det. Jag kan lätt låta mig bländas av en person som är charmig och intelligent, trots att arbetet kräver mycket mer än så. Men eftersom jag är medveten om detta, ser jag till att "säkra" upp genom att ha med personer som ser andra saker än jag på en intervju.

[Nattlorden]

Men annars skulle jag väl mer generellt säga att det nog är en stabilare bedömning om man ogillar på direkten än om man gillar på direkten - i det senare fallet är det lätt att bli bländad av något som är lite överdrivet och man sedan tröttnar över i längden.

Min erfarenhet är precis tvärt om. När jag tycker att något låter bra, brukar det hålla i sig. Om det låter dåligt, kan det bero på många orsaker och behöver inte betyda någonting egentligen.

precis tvärt om på vad jag skrev betyder alltså att du i längden tycker bättre om något som du initialt ogillade?

[ante_77]

Jag träffar personer som ofta rekryter ny personal som på fullaste allvar menar på att redan när personen kommer in genom dörren avgör magkänslan om personen är lämplig eller ej för jobbet.

JM

Det stämmer till viss del för mig. Min magkänsla stämmer i princip alltid när jag känner mig tveksam till någon vid en rekrytering och ibland kan jag få den magkänslan redan när personen i fråga kommer in genom dörren. Däremot har jag alltför lätt att vara positivt inställd till andra människor. Det är ju trevligt i och för sig, men vid en rekryteringssituation kan det ju ställa till det. Jag kan lätt låta mig bländas av en person som är charmig och intelligent, trots att arbetet kräver mycket mer än så. Men eftersom jag är medveten om detta, ser jag till att "säkra" upp genom att ha med personer som ser andra saker än jag på en intervju.

Det bästa är att inte möta personen med andra ord. Man blir lätt förd bakom ljuset.
Det samma gäller högtalare.

Ett exempel är Elac 310C.
Liten som ett mjölkpaket men jävlar vad bra den spelar. Helt sjukt!
Ända tills man sluter ögonen och inte ser högtalaren. Då låter den inte lika stor längre.
Den låter dock större än den är och när öron och ögon inte riktigt syncar så får man en känsla av att detta är riktigt bra.

Inget fel på högtalaren för övrigt. Men man blir lite lurad när man ser och lyssnar på sakerna samtidigt.

Själv har jag dissat många högtalare för att sedan tycka att dom inte var så pjåkiga.
Men då kan det ha berott på övrig utrustning och att grejerna inte var inspelade.

[darkg]

Såväl att man tycker lika efter lång tid som vid första mötet som att man ändrar inställning kan bero på annat än de kvaliteter som finns inneboende i objektet

[Laila]

Håller inte alls med. Jo, om det låter riktigt superbra. För då vet man att sämre än så ska det inte behöva bli även i andra miljöer.
/ B

Ä du helt jäla säker på dä . . . typer ?

[hifikg]

IÖ är inne på en väsentlig sak, nämligen - är det verkligen högtalarna?

Nä, när man lyssnar på mässor är det högtalarkablar, nätfilter och kabellyftare man lyssnar på, så klart. Nuförtiden alltså. Det hände aldrig på "min tid" *s*. Inte ens Wilsons byggen skulle låta mycket om man försummade kabellyftaren, sa de på mässan häromsistens.

[RogerGustavsson]

Jag träffar personer som ofta rekryter ny personal som på fullaste allvar menar på att redan när personen kommer in genom dörren avgör magkänslan om personen är lämplig eller ej för jobbet.

JM

Det stämmer till viss del för mig. Min magkänsla stämmer i princip alltid när jag känner mig tveksam till någon vid en rekrytering och ibland kan jag få den magkänslan redan när personen i fråga kommer in genom dörren. Däremot har jag alltför lätt att vara positivt inställd till andra människor. Det är ju trevligt i och för sig, men vid en rekryteringssituation kan det ju ställa till det. Jag kan lätt låta mig bländas av en person som är charmig och intelligent, trots att arbetet kräver mycket mer än så. Men eftersom jag är medveten om detta, ser jag till att "säkra" upp genom att ha med personer som ser andra saker än jag på en intervju.

Ofta skapar man sig snabbt (20 sekunder hävdar en del) en uppfattning om en person men den kan vara felaktig och ta åratal att ändra.

[JM]

Era svar är så kloka.

Första intrycket av en ny unik situation är förvånansvärt korrekt. Sammanfattas samtida forskning är bedömningen klart bättre än slumpen.

Just three seconds are sufficient to make a conclusion about fresh acquaintances. Nalini Ambady, professor of psychology at Tufts University in Medford, Massachusetts, studies first impressions carved from brief exposure to another person's behavior, what she calls "thin slices" of experience. She says humans have developed the ability to quickly decide whether a new person will hurt or enrich us—judgments that had lifesaving ramifications in an earlier era.
http://www.psychologytoday.com/articles ... -once-over

I hällande regn på kvällspromenad hem i mörkret på huvudvägen i en liten by i Sydafrika står jag o min fru helt oväntat 5 meter från en gigantisk flodhäst. Flodhästen råstirrar på oss. Flodhästar vill alltid ha en flyktväg ner till närmaste vatten o där befinner vi oss. Flodhästar är det djur i Afrika näst efter människan som dödar flest människor.
Aldrig tidigare har jag så konkret bedömt en unik situation. Min fru var dold under paraply o ser inget. Jag tog ett beslut inom en tiondels sekund o vi överlevde. Även flodhästen tog ett beslut.
Efteråt förstår jag att min kunskap om flodhästarnas beteende i detta område påverkade beslutet. Hade jag mött en annan flodhäst i en annan miljö borde jag kanske tagit ett annat beslut. Det fanns ett sannolikt säkrare men mer provocerande val som jag inte tog.

Nu är högtalare inga flodhästar. Men likväl gör vi snabba bedömningar av nya högtalare i sitt sammanhang utifrån ett av evolutionen utstakat mönster. Initiala bedömningen av högtalare är mycket mer beroende av rummet o övrig context. Sannolikt är första högtalarbedömningen tex på en mässa sämre än slumpen (skala: OK - EJ OK). Initiala högtalarbedömningen är vanligen mer ett hinder än en hjälp för den slutgiltiga bedömningen. Vanligen är rummets frånvaro korrekt akustik eller typ det nybryggda kaffet och nybakade bullarna som påverkar.

JM

[Nattlorden]

OT: vad gjorde ni angående flodhästen då?

[genstruktur]

OT: vad gjorde ni angående flodhästen då?

Ja det undrade jag med efter att ha läst inlägget .

[Johan_Lindroos]

...

Nu är högtalare inga flodhästar. Men likväl gör vi snabba bedömningar av nya högtalare i sitt sammanhang utifrån ett av evolutionen utstakat mönster. Initiala bedömningen av högtalare är mycket mer beroende av rummet o övrig context. Sannolikt är första högtalarbedömningen tex på en mässa sämre än slumpen (skala: OK - EJ OK). Initiala högtalarbedömningen är vanligen mer ett hinder än en hjälp för den slutgiltiga bedömningen. Vanligen är rummets frånvaro korrekt akustik eller typ det nybryggda kaffet och nybakade bullarna som påverkar.

JM

Ungefär som när man är på hifimässa och råkar hamna i ett rum där det låter "mindre bra" (för att vara snäll) så tar det inte många sekunder innan man har flytt därifrån. Har ABsOLuT med evolutionen att göra!

[MichaelG]

precis tvärt om på vad jag skrev betyder alltså att du i längden tycker bättre om något som du initialt ogillade?

Nej. Jag menade det jag skrev. Om du läser hela inlägget klarnar det nog.

[MichaelG]

Ofta skapar man sig snabbt (20 sekunder hävdar en del) en uppfattning om en person men den kan vara felaktig och ta åratal att ändra.

Men det handlar också om träning - och självinsikt. Jag har hjälpligt väl lärt mig mina blinda fläckar och vet därför tämligen väl när jag kan lita på min magkänsla, eller när jag bör bortse ifrån den.

[Laila]

Ofta skapar man sig snabbt (20 sekunder hävdar en del) en uppfattning om en person men den kan vara felaktig och ta åratal att ändra.

Men det handlar också om träning - och självinsikt. Jag har hjälpligt väl lärt mig mina blinda fläckar och vet därför tämligen väl när jag kan lita på min magkänsla, eller när jag bör bortse ifrån den.

Baföatt så länkar ja till ena gammeller repriser . . . typ: http://www.youtube.com/watch?v=G-lN8vWm3m0

[JM]

OT: vad gjorde ni angående flodhästen då?

En granne mötte samma flodhäst ett halvår senare. Han skulle hämta in sina skällande vakthundar. I mörkret sprang han rakt på flodhästen. Han överlevde med ett amputerat ben o svåra bukskador. Detta var första gången på över 40 år som någon skadats i byn av en flodhäst.

I St Lucia River finns Sydafrikas största population av flodhästar. Flodhästarna älskar gräs o i byn finns massor med läckra gräsmattor. På kvällarna o nätterna speciellt efter regn finns alltid flodhästar i byn. Det har vuxit fram en unik samexistens mellan flodhästarna och byns invånare. I Sverige har vi nät runt buskar o växter som skydd mot rådjuren. I St Lucia har vi speciella "hipponet" runt buskar o växter. Normalt är flodhästarna skygga o håller avstånd till människorna.
Mitt möte med alfa hannen på huvudgatan var ett inte normalt möte. Vi var för nära. Flodhästen försökte desperat gömma sig bakom ett stoppmärke. Bakom honom var en mur som hindrade flykt bakåt. Vi spärrade hans reträttväg till floden. På motsatt sida 5 meter ner mot floden fanns en vasshydda med fruktförsäljning där vi skulle kunna ta skydd.
Jag valde att att fortsätta som planerat rakt fram på huvudgatan ytterligare 100 meter men i något raskare takt och litade på flodhästen var van vid att människor går på gatan. Människor ställer sig inte bakom stoppmärken och äter gräs. Genom att gå rakt fram öppnade vi flodhästens reträttväg till floden men samtidigt utsatte oss för risken att han skulle springa ikapp oss. Flodhästar kan springa upp till 70 km/h.
Hade jag mött en annan flodhäst från en annan flock som inte var van med människor hade jag utan tvekan valt vasshyddan. Tror jag.

JM

[darkg]

Spännande historia, om än en flodhäst som försöker gömma sig bakom ett stoppmärke obevekligt tvingar mig att visualisera detta som en scen i en tecknad film

[genstruktur]

OT: vad gjorde ni angående flodhästen då?

En granne mötte samma flodhäst ett halvår senare. Han skulle hämta in sina skällande vakthundar. I mörkret sprang han rakt på flodhästen. Han överlevde med ett amputerat ben o svåra bukskador. Detta var första gången på över 40 år som någon skadats i byn av en flodhäst.



JM

Yaiks!

Sitter ditt första intryck kvar av din upplevelse av närkontakt med flodhästen?