Att söka sanningen om några som föredrar vinyl före CD

[hcl]

Taget från source first tråden, men utlyft för att inte störa diskussionen;

...
Jag gjorde vid tiden ett antal lyssningsexperiment där Linn-ägare fick lyssna på Linn-anläggningar och andra anläggningar, och när inte facit erbjöds dem så blev resultaten helt annorlunda. Jag arrangerade även jämförelser mellan LP och CD och fann ännu mera fascinerande saker, med Linn-ägare som lyssnare.

En lite speciell och kul lyssning var när Linn-ägare fick jämföra CD och vinyl, och de föredrog alla vinyl.

Inte bara det - de viftade med armarna och höjde rösten och visade sin förvåning och upprördhet över att jag inte stämde in och hyllade vinylen och dess överlägsenhet. Till saken hör att allt jag gjorde var att inte säga någonting, jag hade bara frågat dem vad de tyckte, och detta räckte alltså för att de skulle bli upprörda över att jag ens behövde fråga...

När sanningen uppenbarades, nämligen att det de fått lyssna på vad CD mot CD där enda skillnaden var att jag mixat in lite störningar från ett vinylspår i det ena fallet, blev reaktionerna blandade. Vissa blev arga, vissa blev bleka, vissa misstrodde mig och fick gå fram och titta på kopplingarna så de kunde övertyga sig själv om att de faktiskt lyssnat på CD mot CD: Några få överväldigades av sin (som de själva uppfattade det) prestigeförlust, men de flesta var större människor än så och lärde sig av experimentet.

Vh, iö

Man får väl anta att testerna gjordes för rätt länge sedan(?) och på den tiden fanns väl i princip inte en enda CD-spelare som lät vettigt och mot ljuset av detta faktum kanske det inte var så oväntat att man tyckte det lät bättre (läs mindre dåligt) när man la på en maskerande störning. Att denna störning dessutom gjorde att det lät som att det var en vinyl man spelade, ja vad annat skulle försökspersonerna tro?

Man kan inte utesluta att försökspersonerna i flera fall faktiskt inte hörde någon nämnvärd skillnad, men att deras eventuella förutfattade meningar ledde till att de drog de slutsatser de gjorde.

@ @ @ @ @

Anser du att de tester du då gjorde visade att CD-uppspelningen redan då var överlägsen vinyluppspelningen (givet lämpligt val av CD-spelare resp vinylspelare)?

Anser du att de tester du gjorde (enligt redogörelse ovan) entydigt visade de resultat du ovan angivit?

[sprudel]

Det är ju så att vissa album mastras olika för vinyl respekt CD, och låter olika till förmån för vinyl. Det ser man ju också i tex Masvis. Varför man gör så är för mig obegripligt. Varför nyttja en bättre utgåva för ett begränsande/besvärligare medium. Måste vara pengabegär i detta i något led.

[ChristianAndersson]

Här är genreöverskridaren Waldecks pdf om vinyl mm

http://www.waldeck.at/ballroom.pdf

http://www.youtube.com/watch?v=JKARScfV1hw

[CODY]

Det var ju ett test för många år sedan då de flesta föredrog vinyl före CD. Så frågan är nog inte avgjord ännu.

[RogerJoensson]

Man får väl anta att testerna gjordes för rätt länge sedan(?) och på den tiden fanns väl i princip inte en enda CD-spelare som lät vettigt

Jag tycker att min gamla Proton cd-spelare (1986?) fortfarande låter tillräckligt bra för att spela de flesta av mina gamla cd-skivor utan att felen gör sig tydligt hörbara. Nyare pop/rock inspelningar/mastringar låter ofta direkt illa, men det gör de även på moderna ultrakanonkvalitéspelare.
Många av cd-spelarna lät tillräckligt bra redan på 80-talet. Redan då var det materialet som överfördes till skivorna som var den stora begränsningen, även om många av dessa gamla överföringar låter bättre än de nyutgivna. Får jag välja så spelar jag av den anledningen många gånger hellre en gammal cd utgåva i en gammal cd-spelare än nya utgåvor i en ny dyr ultrasuperduperspelare.
Det blir inte bättre än svagaste länken och det är sällan cd-spelaren.

Av samma anledning finns det inspelningar som låter bättre på vinyl. -För att de stollar som bearbetat inspelningarna före cd-produktion ibland är klantarsel som förstör ljudet.

Linn hade en anledning att sprida evangeliet om cd-spelarens dålighet. Man hade ju ingen egen cd-spelare att sälja. Än.

[Kronkan]

Nu blev jag nostalgisk. Grabben född 1980. 1983/84 (?) hade han knäckt skivspelaren - en Micro. Efter två PU-byten så var jag nog ändå en av de första som hoppades att cd-tekniken var räddningen. Och gick och köpte en cd-spelare.

Här en nostalgisk bildsökning cd-spelare 1983:
https://www.google.se/search?q=cd+1983& ... 200%3B824'

Vad Lennartj:s skivspelare gör i denna sökning får vi väl fundera ut lokalt i Göteborg.

Men om någon säger att det är vinyl som spelas och spelar upp med en aning lite knaster så tror jag väl att det är vinyl som spelas. Om IÖ gjorde detta så skulle jag tro på honom. Själv har jag ingen bias om att någon teknik per definition skulle vara bättre subjektivt. Inte ens då. Finns som sprudel säger en del skillnader ibland gällande mastering av cd respektive vinyl.

Sitter nu och lyssnar på "the 3 sounds" lp Moods utgiven 1960 av Blue Note. Här Love for Sale

https://www.youtube.com/watch?v=IylrUNmgKoY

Något litet knaster kan höras då och då.

Bara lite nostalgi

Men har utvecklingen varit så där gigantisk?

[RogerJoensson]

Det var ju ett test för många år sedan då de flesta föredrog vinyl före CD. Så frågan är nog inte avgjord ännu.

Nej och kommer nog aldrig att avgöras, särskilt inte om det man stoppar in i fonogrammen inte är det samma. Det är lätt att styra en sådan lyssning i vilken riktning man vill, bara genom att välja rätt utgåvor till det utfall man vill ha.

[RogerJoensson]

Här en nostalgisk bildsökning cd-spelare 1983:

Vann inte den bärbara Sonyn ett blindtest i Hifi och musik? Eller kom väldigt bra till. Det var en av de mest avvikande frekvensgångsmässigt och fasgångsmässigt, pga ineffektiva filter, men den skilde sig lite från de andra och vips steg den i graderna.
Det var väl en av de sista gångerna de gjorde blindtester (på den tiden jag läste blaskan).

Jag hade en sådan cd-spelare själv och den var väl inget större fel på den, åtminstone inte med den musik jag spelade på den. Men Sonyn stod ändå rätt långt ifrån vad en bättre cd kan prestera.
I vissa lägen var det fullständig knock out jämfört med en del av de diskantiga och överstyrda vinylutgåvorna som förekom då. På cd:n kunde man ju bara sänka diskanten lite för att de skulle låta ok, medan samma utgåvor på LP-vinyl mest fräste och distade (eller var hårdare komprimerat).

[Svante]

Det är väl så att det har gjorts väldigt många sådana här lyssningsjämförelser, speciellt om man räknar med informella lyssningar hemma i stugorna. Därför är det extra viktigt att man när man pratar om ett specifikt test tar reda på hur testet har gjorts, så att man vet vilka slutsatser som kan dras av det.

Det är inte fel att göra öppna, okalibrerade tester med olika signal lagda på medierna, men man ska ha klart för sig vad resultatet då betyder. Frågan "vilket är bärst, vinyl eller CD" är ofullständig, det behövs en massa bivillkor för att en diskussion om frågan ska bli vettig.

Här, som i så många andra fall ryker folk ihop bara för att man hastar till svaren innan man har bestämt sig för vilken fråga som svaren gäller för.

Det allra vanligaste lyssningstestet är nog ett öppet okalibrerat test med en CD-utgåva och en vinylutgåva utan koll på att de är samma och på apparater valda efter tillgång. Ett sådant test kan inte svara på vilket medium som är bäst. Det kan däremot ge svar på vilken utgåva (vinyl eller CD) som just jag ska köpa eftersom jag har just de där apparaterna och eftersom det är just de där signalerna som ligger på skivorna, och eftersom jag utsätts för placeboeffekten av att lägga på vinylskivan och höra dess knaster.

Men det där är två helt olika frågor med olika syften.

Och har man inte klart för sig vilken fråga man besvarar så kommer man heller inte att kunna bli överens.

[CODY]

Det var ju ett test för många år sedan då de flesta föredrog vinyl före CD. Så frågan är nog inte avgjord ännu.

Nej och kommer nog aldrig att avgöras, särskilt inte om det man stoppar in i fonogrammen inte är det samma. Det är lätt att styra en sådan lyssning i vilken riktning man vill, bara genom att välja rätt utgåvor till det utfall man vill ha.

Förlåt jag uttryckte mig lite flippigt. Det viktiga är - enligt mig - att inte låsa sig vid någonting. Vad som låter bäst beror på en enorm mängd faktorer, helt enkelt. Nyare hårdrock låter ofta bäst LP. En del alternativ musik från 80-talet låter så dåligt på CD att det är obegripligt. Mycket musik utgiven på 90-talet låter mycket bättre på CD än på LP. När det gäller klassisk musik finns vissa inspelningar inte på CD (eller LP). Etc etc. Jämförelser mellan olika format går inte att göra rakt av.

Bara unna dig det bästa hela tiden Inte tänka så mycket.

[Perfector]

Det fanns en tid i CD'ns begynnelse när jag tyckte det lät skit.
Men nu när tekniken förfinas dagligen kan jag inte säga att jag tycker det längre.
Jag har iofs 1200+ vinyler i hyllan och bara Ca: 300 CD-skivor, men jag lyssnar lika gärna på Cd som vinyl idag.
Jag tom köper nya CD och finner att jag njuter i fulla drag.

[CODY]

Det är väl så att det har gjorts väldigt många sådana här lyssningsjämförelser, speciellt om man räknar med informella lyssningar hemma i stugorna. Därför är det extra viktigt att man när man pratar om ett specifikt test tar reda på hur testet har gjorts, så att man vet vilka slutsatser som kan dras av det.

Det är inte fel att göra öppna, okalibrerade tester med olika signal lagda på medierna, men man ska ha klart för sig vad resultatet då betyder. Frågan "vilket är bärst, vinyl eller CD" är ofullständig, det behövs en massa bivillkor för att en diskussion om frågan ska bli vettig.

Här, som i så många andra fall ryker folk ihop bara för att man hastar till svaren innan man har bestämt sig för vilken fråga som svaren gäller för.

Det allra vanligaste lyssningstestet är nog ett öppet okalibrerat test med en CD-utgåva och en vinylutgåva utan koll på att de är samma och på apparater valda efter tillgång. Ett sådant test kan inte svara på vilket medium som är bäst. Det kan däremot ge svar på vilken utgåva (vinyl eller CD) som just jag ska köpa eftersom jag har just de där apparaterna och eftersom det är just de där signalerna som ligger på skivorna, och eftersom jag utsätts för placeboeffekten av att lägga på vinylskivan och höra dess knaster.

Men det där är två helt olika frågor med olika syften.

Och har man inte klart för sig vilken fråga man besvarar så kommer man heller inte att kunna bli överens.

Nu har ju du berättat att du inte har haft någon bra skivspelare och inte heller vill ha någon. Men att du misskött dina skivor så att du hör knaster när du lägger på dem borde stämma till eftertanke. Det är nog lättare för dig om du är så vårdslös att stå kvar vi det medium som du tycker är tekniskt överlägset.

[Kronkan]

Här en nostalgisk bildsökning cd-spelare 1983:

Vann inte den bärbara Sonyn ett blindtest i Hifi och musik? Eller kom väldigt bra till. Det var en av de mest avvikande frekvensgångsmässigt och fasgångsmässigt, pga ineffektiva filter, men den skilde sig lite från de andra och vips steg den i graderna.
Det var väl en av de sista gångerna de gjorde blindtester (på den tiden jag läste blaskan).

Jag hade en sådan cd-spelare själv och den var väl inget större fel på den, åtminstone inte med den musik jag spelade på den. Men Sonyn stod ändå rätt långt ifrån vad en bättre cd kan prestera.
I vissa lägen var det fullständig knock out jämfört med en del av de diskantiga och överstyrda vinylutgåvorna som förekom då. På cd:n kunde man ju bara sänka diskanten lite för att de skulle låta ok, medan samma utgåvor på LP-vinyl mest fräste och distade (eller var hårdare komprimerat).

Kom inte säkert ihåg men troligvis var den någon modell av Pioneer som jag hade. Det som var skönt för en familjefader var användarvänligheten. Trycka på en knapp och hela eller valda delar spelades. Funkade fint när man stod i köket och lagade mat. Men kan inte riktigt säga att det var riktigt dåligt. Fanns en någon kantighet jämfört med vinylen kanske. Sedan har tekniken utvecklats.

Att vi idag spelar mycket vinyl och även köper en och annan skiva är inte ett helt enkelt svar. Efter en flytt för 6 år sedan tog jag fram Mikron igen. Popsnörets Conneseur orkade jag inte laga längre så den övergavs. Ville ha någon mera roligt pjäs för att spela lite gamla skivor på. Återupptäckte mediet igen. Trevligt att gå ut på lördagaran ihop och köpa några skivor och vi åt alltid på samma stamställe. Låter ok ibland riktigt bra. Så kan ju en cd också göra. Om man sedan tycker om vinylens fysiska påtaglighet såsom jag gör med bilder m m så kan det ju vara något roligt. Medan andra kan tycka att det mest är krångligt. Så på ett sätt kan det kanske vara ett livsstilsval.

[RogerJoensson]

Fanns en någon kantighet jämfört med vinylen kanske. Sedan har tekniken utvecklats.

Nu vet jag inte hur din cd-spelare lät, men när jag spelar på min gamla Proton 14-bitas så upplever jag ingen särskild kantighet generellt, men vissa cd-utgåvor är mindre komprimerade än vinylutgåvan (troligen närmre masterbandet) och låter klart hårdare. Ibland har man även skruvat upp diskanten ett stort snäpp förmycket. Faktum är att i vissa fall så föredrar även jag den extra toppkomprimeringen som man verkar ha försett vissa vinylen med, förutom den mer avrullade diskanten.

Om man sedan tycker om vinylens fysiska påtaglighet såsom jag gör med bilder m m så kan det ju vara något roligt. Medan andra kan tycka att det mest är krångligt. Så på ett sätt kan det kanske vara ett livsstilsval.

Ja, som pyssel är vinylen klart fördelaktig, skivomslagen är ofta mycket trevligare och om man har växt upp med vinyl så får man en gratis nostalgitripp på köpet bara av att hålla i en vinylskiva. För mig gäller det samma med stenkakor, för sådana hade mor och farföräldrarna och nu har jag en samling. Även om det tar emot, så kan jag inte låta bli att spela några av dem då och då i trattgrammofonen. Rätt värdelöst ljud, men väldigt speciellt med det helmekaniska, utan el.

Den totala upplevelsen av att spela en skiva kan vara mycket mer än bara ljudet!

[Svante]

Det är väl så att det har gjorts väldigt många sådana här lyssningsjämförelser, speciellt om man räknar med informella lyssningar hemma i stugorna. Därför är det extra viktigt att man när man pratar om ett specifikt test tar reda på hur testet har gjorts, så att man vet vilka slutsatser som kan dras av det.

Det är inte fel att göra öppna, okalibrerade tester med olika signal lagda på medierna, men man ska ha klart för sig vad resultatet då betyder. Frågan "vilket är bärst, vinyl eller CD" är ofullständig, det behövs en massa bivillkor för att en diskussion om frågan ska bli vettig.

Här, som i så många andra fall ryker folk ihop bara för att man hastar till svaren innan man har bestämt sig för vilken fråga som svaren gäller för.

Det allra vanligaste lyssningstestet är nog ett öppet okalibrerat test med en CD-utgåva och en vinylutgåva utan koll på att de är samma och på apparater valda efter tillgång. Ett sådant test kan inte svara på vilket medium som är bäst. Det kan däremot ge svar på vilken utgåva (vinyl eller CD) som just jag ska köpa eftersom jag har just de där apparaterna och eftersom det är just de där signalerna som ligger på skivorna, och eftersom jag utsätts för placeboeffekten av att lägga på vinylskivan och höra dess knaster.

Men det där är två helt olika frågor med olika syften.

Och har man inte klart för sig vilken fråga man besvarar så kommer man heller inte att kunna bli överens.

Nu har ju du berättat att du inte har haft någon bra skivspelare och inte heller vill ha någon. Men att du misskött dina skivor så att du hör knaster när du lägger på dem borde stämma till eftertanke. Det är nog lättare för dig om du är så vårdslös att stå kvar vi det medium som du tycker är tekniskt överlägset.

På vilket sätt var det där ett svar/en kommentar till det jag skrev?

[Johan_Lindroos]

Hcl, först har vi ditt inlägg där jag tror du drar lite förhastade och felaktiga slutsatser av Ingvars text.

Sedan har vi alla svar som inkommit, där ingen tycks vara intresserad av att diskutera trådämnet.

Som vanligt på detta forum med andra ord!

[music4ever]

Jag föredrar att köpa och samla på vinyl. Stora omslag, utvik, innerpåsar med mera, är mycket roligare att köpa och ha i hyllan. Jag föredrar att lyssna på CD (eller rättare sagt streamat från HD eller spotify) av ljudmässiga skäl (förutom de gånger vinylen har fått en klart bättre behandling vid graveringen än den digitala).

[Jansson]

Hcl, först har vi ditt inlägg där jag tror du drar lite förhastade och felaktiga slutsatser av Ingvars text.

Sedan har vi alla svar som inkommit, där ingen tycks vara intresserad av att diskutera trådämnet.

Som vanligt på detta forum med andra ord!

Hej Johan!

Frågeställningen i denna tråd riktar sig väl dessutom direkt till Ingvar och ingen annan?

[RogerJoensson]

Sedan har vi alla svar som inkommit, där ingen tycks vara intresserad av att diskutera trådämnet.

Som vanligt på detta forum med andra ord!

Hm. Jag tycker även efter att ha läst igenom mina inlägg att jag är hyggligt på spåret. För nog måste HCLs inlägg ingå i frågeställningen eller ska man tolka bara titeln på tråden?
Nu när jag har jag läst om HCLs inlägg, kopplat till trådtiteln och ditt inlägg, så vet jag faktiskt inte om det är något som ska diskuteras över huvud taget. Det kanske bara är Ingvar som ska göra svara och fundera ut vad han ska svar på. -Frågorna ställdes ju direkt till honom och då var ju i princip samtliga övriga inlägg/svar irrelevanta. Eller. Hm. Vad skiljde förresten ditt inlägg mot de övriga eller var det bara en observation att inte heller du diskuterar trådämnet? [förvirrad]

Kanske ska vi splitta tråden en gång till och starta en ny diskussion om detta också.

[BosseS]

Vore intressant att få ta del av hur detta test genomfördes. Hur lyckas man med att lägga på nålen och starta CDn så exakt i tid att åhörarna inte uppfattar felet. Förresten vilken kroppsdel användes för att starta CDn i smyg?

[CODY]

Det är väl så att det har gjorts väldigt många sådana här lyssningsjämförelser, speciellt om man räknar med informella lyssningar hemma i stugorna. Därför är det extra viktigt att man när man pratar om ett specifikt test tar reda på hur testet har gjorts, så att man vet vilka slutsatser som kan dras av det.

Det är inte fel att göra öppna, okalibrerade tester med olika signal lagda på medierna, men man ska ha klart för sig vad resultatet då betyder. Frågan "vilket är bärst, vinyl eller CD" är ofullständig, det behövs en massa bivillkor för att en diskussion om frågan ska bli vettig.

Här, som i så många andra fall ryker folk ihop bara för att man hastar till svaren innan man har bestämt sig för vilken fråga som svaren gäller för.

Det allra vanligaste lyssningstestet är nog ett öppet okalibrerat test med en CD-utgåva och en vinylutgåva utan koll på att de är samma och på apparater valda efter tillgång. Ett sådant test kan inte svara på vilket medium som är bäst. Det kan däremot ge svar på vilken utgåva (vinyl eller CD) som just jag ska köpa eftersom jag har just de där apparaterna och eftersom det är just de där signalerna som ligger på skivorna, och eftersom jag utsätts för placeboeffekten av att lägga på vinylskivan och höra dess knaster.

Men det där är två helt olika frågor med olika syften.

Och har man inte klart för sig vilken fråga man besvarar så kommer man heller inte att kunna bli överens.

Nu har ju du berättat att du inte har haft någon bra skivspelare och inte heller vill ha någon. Men att du misskött dina skivor så att du hör knaster när du lägger på dem borde stämma till eftertanke. Det är nog lättare för dig om du är så vårdslös att stå kvar vi det medium som du tycker är tekniskt överlägset.

På vilket sätt var det där ett svar/en kommentar till det jag skrev?

Du nämner placebo och knaster som skäl att välja det ena eller det andra formatet. Då är det på sin plats att påpeka att du har fördomar och är okunnig om LP, samt kanske även är vårdslös.

[Johan_Lindroos]

Cody, jag då, och möjligen andra också, som har "fina" grammofoner och också tycker att knaster, brus, muller, svaj, dist, ocentrerade skivor, buckliga skivor*, och annat är väldigt störande? Och sedan allt djävulskap med att ställa in allt med vinklar, VTA, vikter, kapacitanser, kablage, brum, lasttresistans, damm och elände, blir som grädden på moset.

Jag tror att jag själv har vant mig av med all den där skiten då jag lyssnat mestadels på digitalt PCM-ljud de senaste åren. När jag då slänger på en vinylplatta så känns det chockerande uppenbart med alla problem som vinylavspelning ställer till med. Särskilt uppenbart blir det på skivor som innehåller svaga ljud. Däremot dynamikkomprimerad popmusik, där noteras inte knaster så mycket.


* Har dock en av mina skivspelare med vacuumsug så skivan ligger plant.


Men ändå, jag tycker det finns en tjusning med vinyl ändå. Det är nog det som jag klagar på ovan; att det är så svårt att få vinylen att låta bra. Det är lite skoj med allt det där mekandet. Så kan man till slut spela de där tio vinylerna som låter bra och njuta av, till skillnad från de hundratals andra som låter piss.

[CODY]

Hej Johan!

En grov generalisering ger att ca hälften av alla LP släpp f n låter bättre än motsvarande släpp på CD (min uppfattning sträcker sig bara till rock och pop). Det handlar inte om vilket format man föredrar utan om att skaffa sig den utgåva som låter rätt. Då måste man ha en grammofon. Skillnaderna är tydliga även i en vanlig folkhemsgrammofon. Behovet av att inte välja blir ännu tydligare om man betänker hur illa många digitala överföringar låter (från 80-talet till nu, av olika skäl).

Om man är ung och ännu inte har vant sig vid att det ibland kan spraka lite före det att musiken börjar, finns all anledning att börja vänja sig

Det finns som sagt ingen anledning att föredra det ena eller andra formatet. Var öppen, undvik starka känslor som t ex chock, andas in, tänk efter och köp den bästa utgåvan.

[PerStromgren]

Är det CD-spelare som jämförs med skivspelare eller det en jämförslse mellan system? Om det är det senare, finns det ju ett mycket eneklt klassiskt test: låt signalen från skivspelaren passera AD-DA med 16/44 och prova att detektera i- och urkoppling. Om det är svårt, typ omöjligt, har man väl visat hyggligt att 44/16 är bättre än vinyl? Jag tror mig veta att testet är provat ett antal gånger med just detta resultat.

[Johan_Lindroos]

Hej Johan!

En grov generalisering ger att ca hälften av alla LP släpp f n låter bättre än motsvarande släpp på CD (min uppfattning sträcker sig bara till rock och pop). Det handlar inte om vilket format man föredrar utan om att skaffa sig den utgåva som låter rätt. Då måste man ha en grammofon. Skillnaderna är tydliga även i en vanlig folkhemsgrammofon. Behovet av att inte välja blir ännu tydligare om man betänker hur illa många digitala överföringar låter (från 80-talet till nu, av olika skäl).

Om man är ung och ännu inte har vant sig vid att det ibland kan spraka lite före det att musiken börjar, finns all anledning att börja vänja sig

Det finns som sagt ingen anledning att föredra det ena eller andra formatet. Var öppen, undvik starka känslor som t ex chock, andas in, tänk efter och köp den bästa utgåvan.

Problemet är väl att man då behöver köpa bägge utgåvorna för att höra vilken man gillar bäst, och då blir det ungefär dubbelt så dyrt. Ofta kanske det landar i ren besvikelse om man då märker att ingen av utgåvorna låter som man hoppas på.

Men jag gör ibland som du föreslås, bland annat Weeping Willows senaste har jag både på vinyl och CD, liksom Trentemöller, den här vita med svart träd på (tack OlA68 för introduktionen för några år sedan!! ). Men he-he, problemet är att man inte vill slita på vinylen i önödan, och tänk om vinylplattan blir en raritet i framtiden. Då är det ju bäst om det förblir inplastad! Kanske läge att öppna plasten på Trentemöller, någon som kan tipsa om hur den låter jämfört med CD:n?

[RogerJoensson]

Om man är ung och ännu inte har vant sig vid att det ibland kan spraka lite före det att musiken börjar, finns all anledning att börja vänja sig

Jag är tillräckligt gammal för att inte har hört cd-ljud förrän efter 18 års ålder. Jag vande mig ändå aldrig vid knastret och disten, särskilt innerspåren kunde låta distat och illa och det yttersta spåret hade ofta ett förhöjt vertikalbrus (dålig, snabbkyld och tunn vinyl). Cd-n innebar en enorm befrielse, även om vissa utgåvor lät så illa att vinylerna var att föredra. När man hör dagens mastringar, så undrar jag dock ibland vad jag gnällde över...

[RogerJoensson]

Men he-he, problemet är att man inte vill slita på vinylen i önödan, och tänk om vinylplattan blir en raritet i framtiden. Då är det ju bäst om det förblir inplastad!

Enkelt. Digitalisera den vid första avspelningen!

[Kronkan]

Cody, jag då, och möjligen andra också, som har "fina" grammofoner och också tycker att knaster, brus, muller, svaj, dist, ocentrerade skivor, buckliga skivor*, och annat är väldigt störande? Och sedan allt djävulskap med att ställa in allt med vinklar, VTA, vikter, kapacitanser, kablage, brum, lasttresistans, damm och elände, blir som grädden på moset.

Jag tror att jag själv har vant mig av med all den där skiten då jag lyssnat mestadels på digitalt PCM-ljud de senaste åren. När jag då slänger på en vinylplatta så känns det chockerande uppenbart med alla problem som vinylavspelning ställer till med. Särskilt uppenbart blir det på skivor som innehåller svaga ljud. Däremot dynamikkomprimerad popmusik, där noteras inte knaster så mycket.


* Har dock en av mina skivspelare med vacuumsug så skivan ligger plant.


Men ändå, jag tycker det finns en tjusning med vinyl ändå. Det är nog det som jag klagar på ovan; att det är så svårt att få vinylen att låta bra. Det är lite skoj med allt det där mekandet. Så kan man till slut spela de där tio vinylerna som låter bra och njuta av, till skillnad från de hundratals andra som låter piss.

Jag har förståelse för upplevelsen. Det är inte helt enkelt att spela vinyl. Nu råkar jag spela Dylan – Tempest. Har inte många skivor av honom.

Men de gånger jag jämför även moderna utgåvor som ibland har en cd medsänd i konvolutet har jag inte blivit helt övertygad om att min väg varit felaktig ur ljudsynpunkt.
http://forums.stevehoffman.tv/threads/d ... 846/page-9
Och svaret på frågan vad som är felet vet vi ju:
http://dr.loudness-war.info/album/list? ... um=tempest

Jag har inga riktig extrema skivspelare med superpu och riktigt avancerade tonarmar. Och cd-spelaren har några år på nacken. Så även där skulle det kanske gå att kräma ur mera.

Värderingar och livstil ändras. Så idag kanske inte vinylens ”dynamiska mera kött och blodljud” ens föredras.
http://www.macworld.co.uk/news/apple/ip ... udy-25288/
Har skrivit om detta förut.
Men att spela cd är i min värld även det något gott. Och kanske ofta minst lika bra som vinylen ur ljudsynpunkt. Men undantag finns bevisligen om man använder lite gammeldags värderingar. Den digitala tekniken är också enklare med många klara fördelar om man gillar det enkla.

[CODY]

Om man är ung och ännu inte har vant sig vid att det ibland kan spraka lite före det att musiken börjar, finns all anledning att börja vänja sig

Jag är tillräckligt gammal för att inte har hört cd-ljud förrän efter 18 års ålder. Jag vande mig ändå aldrig vid knastret och disten, särskilt innerspåren kunde låta distat och illa och det yttersta spåret hade ofta ett förhöjt vertikalbrus (dålig, snabbkyld och tunn vinyl). Cd-n innebar en enorm befrielse, även om vissa utgåvor lät så illa att vinylerna var att föredra. När man hör dagens mastringar, så undrar jag dock ibland vad jag gnällde över...

Exakt. Var öppen. CD var ett löfte som inte infriades förrän ca 10 år efter det att den kom. Då den kom in i mitt föräldrahem ca 1985 (jag = 17 år), blev jag besviken. Det lät vasst på den Sony CD i trekvartsformat som fanns hemma. Fortsatte att köpa LP till ca 1991 dels för att det var dubbelt så dyrt med CD, dels för hälften av de släpp jag var intresserad av inte gavs ut på CD eller bara kunde fås på CD genom svindyr import.

[Svante]

Nu har ju du berättat att du inte har haft någon bra skivspelare och inte heller vill ha någon. Men att du misskött dina skivor så att du hör knaster när du lägger på dem borde stämma till eftertanke. Det är nog lättare för dig om du är så vårdslös att stå kvar vi det medium som du tycker är tekniskt överlägset.

På vilket sätt var det där ett svar/en kommentar till det jag skrev?

Du nämner placebo och knaster som skäl att välja det ena eller det andra formatet. Då är det på sin plats att påpeka att du har fördomar och är okunnig om LP, samt kanske även är vårdslös.

Aha, ok, det var bara en uppräkning av fenomen som man inte har koll på om man gör öppna, okalibrerade tester.

Men du har rätt i det, jag har ännu inte hört en vinylspelare som kan spela högdynamisk musik helt utan knaster. Ärligt talat tror jag inte att du har det heller. Alltså det är ju skillnad på att störas av knastret och att kunna höra det. I jämförelser mellan digitala medier och vinyl brukar det inte vara svårt att höra om det är vinyl, just på grund at att det till slut alltid kommer något litet knaster.

Egentligen kokar den här frågeställningen ned till hur väl man har skött skivorna jämfört med hur stor dynamik programmaterialet har. Jag påstår att det inte går att sköta en vinylskiva så väl att en högdynamisk klassisk inspelning kan återges utan knaster. Att det inte går ens med en ny skiva faktiskt. Mediet är inte så bra. Eller uttryckt i samma stil som du: Hör du inte det så är det på sin plats att påpeka att du antingen bara spelar hårdkomprimerad musik, är okunnig om hur stort SNR man kan få med vinyl eller har problem med hörseln.