Objektivisten skrev:Hej, när man testar en ny komponent så brukar många lyssna på typ en referensmusik, som man vet hur den låter (sic!). På senare tid har jag dock hittat en alternativ metod; ska man lyssna på en ny komponent ska man testlyssna med musik man aldrig hört tidigare. Detta har åtminstone för mig varit en öronöppnare. Åsikter om detta?
För det första så "vet" man inte hur någon "referensmusik" låter. Man kan ja ett bra hum, men veta? Knappast. En av alla invändningar är att inspelningen inte är likställig med originalljuden i inspelningslokalen. Om detta kan man säga mycket.
Åter till ditt trådämne:
Jag tror det beror på vad man främst vill bedöma. Systemets förmåga att förmedla information eller systemets förmåga att förmedla den form som informationen uppfattas få då den förmedlas genom komponenten. Man kan givetvis bedöma båda eller någon valbar avvägning av de båda aspekterna.
Innehåll vs form - så att säga
Eftersom man inte vet vilken information som den nya (okända musiken) faktiskt kan innehålla kan det vara trickigt att absolut-bedöma hur väl anläggningen (komponenten) lyckas förmedla denna information. Man behöver nog ofta jämföra med hur en annan komponent, av samma sort (t.ex. en CD spelare jämfört med en annan CD-spelare) lyckas förmedla informationen (med samma källmatertial). När man jämför behöver man vara uppmärksam på att man för varje gång man repeterar musiken, ökar sina chanser att förstå den information som förmedlas genom komponenten.
På samma sätt är det trickigt att absolutbedöma hur väl en komponent förmedlar formen, då komponenten sätts in i ett givet sammanhang (anläggning). F-E test är säkert förträffligt för att bedöma i vilken utsträckning en komponent förmår förmedla formen mer eller mindre bra.