Ett försök att förklara, snälla skjut mig inte för det.

[IngOehman]

Du undrar jag nyfiket, har du några synpunkter på det jag skrev om att relatera porten till slagvolymen hellre än till membranarean?

Om man sätter slaglängden till något fast så blir förvisso slagvolymen direkt proportionell mot membranarean, och kanske har alla de element du experimenterat med haft ungefär samma slaglängd?


Vh, iö

[Perfector]

Du undrar jag nyfiket, har du några synpunkter på det jag skrev om att relatera porten till slagvolymen hellre än till membranarean?

Om man sätter slaglängden till något fast så blir förvisso slagvolymen direkt proportionell mot membranarean, och kanske har alla de element du experimenterat med haft ungefär samma slaglängd?


Vh, iö

Nej, du har nog rätt i det.
Men jag började ju med ett hål och sökte att få bort blåsljudet vilket kanske i viss mån är att söka flödeskapaciteten i elementet.
Men efter otaliga tester med många olika element fick jag fram att det gick väl att använda samma håldiameter till alla element i samma dimension, dvs 8" osv.
Visst är det en schablon men den funkade så bra att jag inte haft anledning att fördjupa mig mer i om olika slaglängd ger mer pumpeffekt i ett givet hål.
Dock tycker jag om att du får mig att börja tänka igen efter 13 år som nedlagd byggare av högtalare.

[AndreasArvidsson]

Om du spelar samtliga element så de slår lika långt så förflyttar de ju (ungefär) lika mycket luft om de har samma konarea.
Det Ingvar menar är att om ett element kan slå dubbelt så långt, och förflytta dubbelt så mycket luft, så bör man ta hänsyn till detta när man dimensionerar sin port.

[Perfector]

Om du spelar så samtliga element så de slår lika långt så puttar de ju (ungefär) lika mycket luft om de har samma konarea.
Det Ingvar menar är att om ett element kan slå dubbelt så långt så bör man ta hänsyn till detta när man dimensionerar sin port.

Nej det har jag aldrig känt som nödvändigt om inte elementet visat tecken på pruttande i röret
Det kanske kan tyckas konstigt, men avsikten med röret är ju att minimera rörelsen vid lägsta frekvens och därefter allt mindre med stigande frekvens.
Det gör så vitt jag kan bedöma att total slaglängd inte får den kritiska betydelsen som man kanske skulle få med annan avräkning

[IngOehman]

Du undrar jag nyfiket, har du några synpunkter på det jag skrev om att relatera porten till slagvolymen hellre än till membranarean?

Om man sätter slaglängden till något fast så blir förvisso slagvolymen direkt proportionell mot membranarean, och kanske har alla de element du experimenterat med haft ungefär samma slaglängd?


Vh, iö

Nej, du har nog rätt i det.
Men jag började ju med ett hål och sökte att få bort blåsljudet vilket kanske i viss mån är att söka flödeskapaciteten i elementet.
Men efter otaliga tester med många olika element fick jag fram att det gick väl att använda samma håldiameter till alla element i samma dimension, dvs 8" osv.
Visst är det en schablon men den funkade så bra att jag inte haft anledning att fördjupa mig mer i om olika slaglängd ger mer pumpeffekt i ett givet hål.
Dock tycker jag om att du får mig att börja tänka igen efter 13 år som nedlagd byggare av högtalare.

Kul att läsa.

Och egentligen tycker jag inte ditt resultat är så konstigt heller. Det är ju rimligt att man väljer element även på grunder som handlar om andra egenskaper än pumpkapacitet, och de element man testar med kan därför, på grund av dessa krav i andra domäner (beteendet i mellanregisterområdet t ex) komma att påminna rätt så mycket om varandra i basen.

Är även förstärkaren vald, kanske baserat på hur högt man tycker att man behöver spela, så blir ju elementets slaglängd närmast irrelevant.

Att då frysa slaglängden och bara se till konarean behöver då inte vara så dumt - det kan funka för de behov du hade helt enkelt.

Och jag vänder mig ju inte emot det. Jag bara säger att dimensioneringskonceptet då inte blir generellt. Det kan inte användas för en liten aktiv basmodul med kolossal slaglängd, t ex. Men det behöver ju inte betyda att det inte fungerade för det du använda det till.

Om något så tycker jag det är kul att se att du upptäckt att en port som passar för ett element i en given lådvolym, som regel passar bra för samma element även när det placeras i en annan låda. Dina praktiska tester därvidlag visar helt enkelt samma sak som går att räkna ut, men som många högtalarkonstruktörer trots det inte har klart för sig.


Vh, iö

[Perfector]

Du undrar jag nyfiket, har du några synpunkter på det jag skrev om att relatera porten till slagvolymen hellre än till membranarean?

Om man sätter slaglängden till något fast så blir förvisso slagvolymen direkt proportionell mot membranarean, och kanske har alla de element du experimenterat med haft ungefär samma slaglängd?


Vh, iö

Nej, du har nog rätt i det.
Men jag började ju med ett hål och sökte att få bort blåsljudet vilket kanske i viss mån är att söka flödeskapaciteten i elementet.
Men efter otaliga tester med många olika element fick jag fram att det gick väl att använda samma håldiameter till alla element i samma dimension, dvs 8" osv.
Visst är det en schablon men den funkade så bra att jag inte haft anledning att fördjupa mig mer i om olika slaglängd ger mer pumpeffekt i ett givet hål.
Dock tycker jag om att du får mig att börja tänka igen efter 13 år som nedlagd byggare av högtalare.

Kul att läsa.

Och egentligen tycker jag inte ditt resultat är så konstigt heller. Det är ju rimligt att man väljer element även på grunder som handlar om andra egenskaper än pumpkapacitet, och de element man testar med kan därför, på grund av dessa krav i andra domäner (beteendet i mellanregisterområdet t ex) komma att påminna rätt så mycket om varandra i basen.

Är även förstärkaren vald, kanske baserat på hur högt man tycker att man behöver spela, så blir ju elementets slaglängd närmast irrelevant.

Att då frysa slaglängden och bara se till konarean behöver då inte vara så dumt - det kan funka för de behov du hade helt enkelt.

Och jag vänder mig ju inte emot det. Jag bara säger att dimensioneringskonceptet då inte blir generellt. Det kan inte användas för en liten aktiv basmodul med kolossal slaglängd, t ex. Men det behöver ju inte betyda att det inte fungerade för det du använda det till.

Om något så tycker jag det är kul att se att du upptäckt att en port som passar för ett element i en given lådvolym, som regel passar bra för samma element även när det placeras i en annan låda. Dina praktiska tester därvidlag visar helt enkelt samma sak som går att räkna ut, men som många högtalarkonstruktörer trots det inte har klart för sig.


Vh, iö

Tack.
Jag blir väldigt glad att just du kan förklara på ett enkelt sätt det jag har testad och försökt reda ut i min surriga skalle.
Som självlärd har jag ju ingen utbildning att falla tillbaka på så därför blir dina omdömen extra värdefulla.
Nästan trist att jag inte längre bygger högtalare, men kroppen orkar inte den typen av arbete längre.
Men jag samlar på kunskap och där har du just gjort mig lite klokare.

[IngOehman]

Då skall jag väl berätta att jag ju är självlärd också.

Har i och för sig officiellt någon form av gymnasieutbildning att "falla tillbaka på", men jag var inte närvarande speciellt ofta så den har inte påverkat mig nämnvärt. De ämnen jag inte behärskade då jag började, kan jag fortfarande inte mycket om, och de jag behärskade hyfsat gled jag ju fram genom, utan större ansträngning.

Drev ju Audio Purus ix (som Ino Audio hette innan det hette så) innan jag ens var gammal nog att börja på gymnasiet. Har ju liksom pysslat med elektronik och mekanik och akustik och andra relaterade ämnen sedan barnsben. Så jag orkade aldrig lära mig på riktigt - alltså genom att gå i skola som man ska.

- - -

Det enda jag vill säga med det ovanstående är väl kanske att man inte skall känna sig begränsad. All kunskap som människor har hittat genom tiderna, genom att studera verkligheten, har ju handlat om självlärande.

När sedan flera skall lära sig samma sak som någon lärt sig direkt från verkligheten, så sker det förvisso oftast genom skolor, men om allt behövde komma från skolor så skulle ju ingen ny kunskap kunna tillföras mänskligheten alls.

Visst är skolor bra, och jag är verkligen inget gott föredöme som så dåligt användt dem, men de kan bara sprida kunskap, inte upptäcka den. Visst finns det forskning på högskolor, men det är ju inte skolverksamhet i egentlig mening - det ÄR självlärande. Dock kan självlärande gå mycket lättare om man startar med att skaffa en massa kunskap som redan finns. Men även sådant som att "gå i skolan" (i betydelsen studera från böcker som de med kunskap skrivit) kan man göra utan att gå i skola.

Den som lär sig själv behöver inte vara begränsad till det ena eller det andra. Men kan båda studera (lära sig det som andra redan vet) och forska (lära sig saker som inte är kända redan), alldeles på egen hand.


Vh, iö

[sprudel]

Det du skriver ovan kan väl harmoniera ganska väl med insikten om att ingen kan egentligen lära dig något, det är du själv som lär och skapar din kunskap men en god lärare ger dig bättre förutsättningar att lära än lika icke god sådan. Individen äger sitt eget skapande av kunskap, och granskar man begreppet kunskap så är det ju skapande av kunnande.

[IngOehman]

Jovisst, och min poäng var att skolan trots allt ofta är en bra plats för att med hög effektivitet förmedla kunskaper som redan finns. Fast i mitt fall så synkroniserade det inte. Jag behövde veta så mycket innan jag var gammal nog att hamna i skolan.

Förvisso kan man även ha synpunkter på om man verkligen alltid lär sig själv. En kompis jag har brukar säga att det är bra att göra saker utan skyddshjälm, eftersom smärta är så pedagogiskt. Visst "lär man sig" även när mekanismen som puttar på är att de gör ont om man inte lär sig, men sådan inlärning är ändå sällan medveten och avsiktlig. Jagmenar... alla har vi väl lärt oss att inte gå in i hårda, heta och vassa saker, genom att vi har gjort det, och det gjorde ont.

Kanske kan man säga att man kan lära sig, världen kan lära en, och skolan kan det. Men det hjälper oftast om man är på samma spår. Det är lätt att lära sig det man är nyfiken på, eller i varje fall lättare än att lära sig sådant som man är ointresserad av. Entusiasmen är helt enkelt nyckeln till mycket lärande. Och smärta.

Jag tror entusiasmos eller något liknande betyder inspiration från gudarna, på grekiska.


Vh, iö

[darkg]

Påfallande många framstående personer har haft problem med skolan eller har skolan haft problem med. Nu är en extra dålig tid att försöka backa till någon slags ordning, arbetsro, lagom bas för alla-modell. Låt ett traditionellt (vad nu det eg. är) skolspår finnas kvar men öppna tusen andra vägar framåt för alla som mår och blommar bättre i annan jord. Lägre krav, högre förväntningar!

[IngOehman]

Kanske missförstår jag dig, men höga förväntningar blir lätt till samma sak som höga krav.

Förväntningar (att ha på sig) är lika potentiellt destruktiva som uttalade krav.

Jag föredrar en helt annan infallsvinkel - Inga krav, inga förväntningar - men massor av frihet och maximala möjligheter. Jag gillar till och med tanken på en skola som ser all utveckling som utveckling, inklusive när elever lär sig vad de inte tycker är kul och därför inte passar dem. Att lära sig vad man inte har talang för är också att lära sig. Det är en väg framåt.

Det viktiga är inte vad folk lär sig, utan att de lär sig/går framåt, och då behöver man lägga bort värderingarna. Det är inte sämre att lära sig vad man har svårt för, än att lära sig något faktabetonat. Båda är sätt att utvecklas.


Vh, iö

[sprudel]

Kanske missförstår jag dig, men höga förväntningar blir lätt till samma sak som höga krav.
Förväntningar (att ha på sig) är lika potentiellt destruktiva som uttalade krav.
Vh, iö

Nu måste vi nog definiera begreppet förväntningar. Hattie med sina meta-analyser av didaktisk forskning pekar på att förväntningar, ofta i form av hög tilltro på sina elevers förmåga, är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för elevers kunskapsutveckling.
Krav vet jag inte riktigt vad du menar med, det kan ju vara kriterier för bedömning ur betygsaspekt där kriterierna för olika betyg anges i styrdokumenten. Det kan också uppfattas så att läraren tolkar kriterierna med höga krav för uppfyllelse, eller låga. Jag tänker att eleven själv väljer målnivå under de förutsättningar som är givna, det viktiga är att man är medveten om valet, och vad de innebär. Mycket om kunskapsutveckling nu här på Faktiskt men jag vet ju att du är intresserad, jag med.

[darkg]

Kanske missförstår jag dig, men höga förväntningar blir lätt till samma sak som höga krav.
Förväntningar (att ha på sig) är lika potentiellt destruktiva som uttalade krav.
Vh, iö

Nu måste vi nog definiera begreppet förväntningar. Hattie med sina meta-analyser av didaktisk forskning pekar på att förväntningar, ofta i form av hög tilltro på sina elevers förmåga, är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för elevers kunskapsutveckling.
Krav vet jag inte riktigt vad du menar med, det kan ju vara kriterier för bedömning ur betygsaspekt där kriterierna för olika betyg anges i styrdokumenten. Det kan också uppfattas så att läraren tolkar kriterierna med höga krav för uppfyllelse, eller låga. Jag tänker att eleven själv väljer målnivå under de förutsättningar som är givna, det viktiga är att man är medveten om valet, och vad de innebär. Mycket om kunskapsutveckling nu här på Faktiskt men jag vet ju att du är intresserad, jag med.

Och jag. Med krav menar jag givna ämneskriterier, typ. Min vision är rätt flummig, med vissa mått mätt.

[IngOehman]

Kanske missförstår jag dig, men höga förväntningar blir lätt till samma sak som höga krav.
Förväntningar (att ha på sig) är lika potentiellt destruktiva som uttalade krav.
Vh, iö

Nu måste vi nog definiera begreppet förväntningar. Hattie med sina meta-analyser av didaktisk forskning pekar på att förväntningar, ofta i form av hög tilltro på sina elevers förmåga, är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för elevers kunskapsutveckling.

Det ifrågasätter jag inte. Alltså att John Hattie har den övertygelsen.

Men det är en faktor som är för svår att koppla konkret och direkt, menar jag.

Om man konstaterar att lärarens tilltro till elevernas förmåga (och därmed förväntningar) är kopplad till vad eleverna lär sig, så berättar det ju ingenting alls om HUR den kopplingen ser ut. Det kan lika gärna handla om att läraren behöver ha den övertygelsen för att bli en bra lärare. Och att bra lärare är bättre än dåliga tror jag ingen ifrågasätter.

MIN upplevelse av verkligheten, alltså mina erfarenheter, säger mig att det är stressande för elever/barn att bli exponerade för vetskapen om att förväntningarna på dem är höga.

- - -

Väldigt mycket forskning är tyvärr sådan att faktaunderlaget är bra eller i varje fall dugligt, men slutsatserna som dras är subjektiva och luddiga (ovetenskapliga). Jag anar att detta är ett sådant exempel.

Och vad är meningen med att dra en slutsats som man formulerar, men som man inte kan veta vad den betyder?

Krav vet jag inte riktigt vad du menar med, det kan ju vara kriterier för bedömning ur betygsaspekt där kriterierna för olika betyg anges i styrdokumenten. Det kan också uppfattas så att läraren tolkar kriterierna med höga krav för uppfyllelse, eller låga. Jag tänker att eleven själv väljer målnivå under de förutsättningar som är givna, det viktiga är att man är medveten om valet, och vad de innebär. Mycket om kunskapsutveckling nu här på Faktiskt men jag vet ju att du är intresserad, jag med.

Absolut.

Och min uppfattning, förenklat, är nog faktiskt att lärande handlar från lärarperspektiv att göra saker roligt, och från elevens perspektiv (det här vågar jag knappt skriva) så handlar det om att från det roliggjorda, välja det man brinner mest för! Alla behöver inte blir bra på allt, men alla vinner på att utnytta tiden i skolan så bra som möjligt, och med bra menar jag att man lär sig mycket, men det tror jag man gör när man studerar sådant som man är intresserad av.

Någon kan såklart tycka att mycket då kommer bort helt, och i någon mån ligger det något i det, men jag tror man undervärderar människor om man inte ser att de som utvecklas oftast även utvecklar sin nyfikenhet. Man behöver helt enkelt inte lära sig allt på en gång, och alla behöver heller inte göra det samtidigt.


Vh, iö

[darkg]

Menar du att det visserligen kan stämma att höga förväntningar medför bättre lärande, men att priset kan vara för högt (stressen)?

[klaswar]

För min del är en lärare en bra lärare om hen lyckas inspirera till lärande. Jag har aldrig lyckats lära mig något när någon försökt trycka in det i skallen min. Har jag inspiration kan jag lära mig otroligt fort och lätt. På samma gång har jag svårt att få koncentration till självlärande. Till mångt och mycket spelar ens egna val in i detta, att söka sig till något man faktiskt är intresserad av. Men t.ex. I grundskolan där man mer eller mindre måste lära sig olika ämnen kommer lärarens roll som inspirationskälla, att se till olika individers behov av stöd, hjälp och knuffar för att ta sig i rätt riktning. Och den förmågan saknar 80% av alla lärare enligt min mening.

[IngOehman]

Menar du att det visserligen kan stämma att höga förväntningar medför bättre lärande, men att priset kan vara för högt (stressen)?

Nej, inte alls.

Jag menar att det säkert stämmer att en lärare med låga förväntningar inte kommer att kunna uppnå bra resultat.

Den som inte tror något är möjligt uppnår ju heller sällan något, helt enkelt. Så lärare behöver tro att det är möjligt att nå långt om de skall kunna göra det. Att beskriva det som att läraren har höga ambitioner är möjligen bättre än att beskriva det som att förväntningarna på eleverna är höga.

- - -

Att "förväntningarna är höga" har ju ingen given koppling till vad eleven faktiskt upplever. Att läraren tror högt om elevernas förmåga betyder inte att eleven exponeras för stressen att få veta att förväntningarna på dem är höga.

Det är därför sådana där undersökningar är vanskliga att tolka. Det de kommer fram till må vara sant, men det går inte att veta vad det betyder. Inte från den information jag har i varje fall. Att dra slutsatser som är så tydligt uttalade som i exemplet är därför inte vetenskapligt, man får inte göra så. Det är att koka soppa på en spik. Man vet bara det man vet, slutsatserna får inte säga mera.


Vh, iö

[sprudel]

Vi får fortsätta diskussionen för min del i en annan tråd, avsedd för detta. Just nu blir det allt för mycket förenklingar för att vi ska ha en fruktbar diskussion, och kapar tråden i onödan.

[IngOehman]

Jag startade en tråd för ungefär den diskussionen. Även om tråden snodde lite från en annan tråd som startkapital.

viewtopic.php?f=11&t=62399

Jag tycker det är en intressant fråga.


Vh, iö

[darkg]

Menar du att det visserligen kan stämma att höga förväntningar medför bättre lärande, men att priset kan vara för högt (stressen)?

Nej, inte alls.

Jag menar att det säkert stämmer att en lärare med låga förväntningar inte kommer att kunna uppnå bra resultat.

Den som inte tror något är möjligt uppnår ju heller sällan något, helt enkelt. Så lärare behöver tro att det är möjligt att nå långt om de skall kunna göra det. Att beskriva det som att läraren har höga ambitioner är möjligen bättre än att beskriva det som att förväntningarna på eleverna är höga.

- - -

Att "förväntningarna är höga" har ju ingen given koppling till vad eleven faktiskt upplever. Att läraren tror högt om elevernas förmåga betyder inte att eleven exponeras för stressen att få veta att förväntningarna på dem är höga.

Det är därför sådana där undersökningar är vanskliga att tolka. Det de kommer fram till må vara sant, men det går inte att veta vad det betyder. Inte från den information jag har i varje fall. Att dra slutsatser som är så tydligt uttalade som i exemplet är därför inte vetenskapligt, man får inte göra så. Det är att koka soppa på en spik. Man vet bara det man vet, slutsatserna får inte säga mera.


Vh, iö

Jag lyckas inte följa ditt resonemang.
Det fetade, enskilt, håller jag åtminstone inte med om, om det är lärarens förväntningar man talar om. Då är det bättre att säga förväntningar än ambition. Och förväntningar är intressantare att tala om. (Eleven till ambitiös lärare som inte tror att eleven har särskilt mycket potential kommer att prestera sämre i sitt lärande än eleven till den mindre ambitiösa läraren som tror att eleven har synnerligen god förmåga).

[IngOehman]

Jag tror jag förstår vad du menar, och kanske går det att välja/hitta bättre ord än jag gjorde, men min poäng är att man när man talar om förväntningar nästan automatiskt lägger dessa på elevens axlar ("du skall veta att jag har höga förväntningar på dig!").

Den som säger det kanske menar väl, men kommunicerar samtidigt att eleven gör läraren besviken om eleven inte når upp till förväntningarna. Och det tror jag ingen elev blir bättre av att känna.

Skälet till att studera bör ju heller aldrig vara att göra läraren, föräldrar eller samhället tillfreds.

Man bör studera för att man är nyfiken och vill lära sig. Då gör man det som regel också, om skolan (inklusive lärare) skapar förutsättningarna. Kanske inte alla når upp till andras förväntningar, men väl upp till sin potential - och lyckas detta så är det väldigt bra, för mer än så går faktiskt inte att nå.


Vh, iö

[Nattlorden]

Man bör studera för att man är nyfiken och vill lära sig.

Om bara de barn som vill lära sig något hade behövt gå till skolan, så hade det tyvärr varit väldigt tomt i salarna...

[E]

Varför tror du det?

Mvh E*

[Bill50x]

Man bör studera för att man är nyfiken och vill lära sig.

Om bara de barn som vill lära sig något hade behövt gå till skolan, så hade det tyvärr varit väldigt tomt i salarna...

Nej, inte de första åren. Ungarna fullkomligen älskar skolan, lärarna är gudar. Men på ett par år så lyckas skolan döda det engagemanget totalt...

/ B

[Nattlorden]

Varför tror du det?

Vi har barn i den åldern, jag vet att de hellre skulle suttit hemma och surfat på youtube om de fått välja. Jag förväntar mig inte att deras kompisar är annorlunda.

[Harryup]

Har svårt att tänka mig att det finns "kompletta" elever som vill lära sig allt i alla ämnen för att det är vetgiriga.
De som jag känner till har i några fall haft ambitionen att vara bäst i allt utan att för den skulle vara intresserad av ämnet i sig.
Eller också har de tidigt haft som mål att komma in på utbildningar typ; läkare, tandläkare, journalist. Men har inte stött på någon som verkligen är lika vetgirig och vill kunna allt då det gäller matematik, fysik, estetiska ämnen och att hoppa bock över tiden utan allt lärande för att vara komplett har haft ett annat syfte just för stunden.

Harryup

[AndreasArvidsson]

Man bör studera för att man är nyfiken och vill lära sig.

Om bara de barn som vill lära sig något hade behövt gå till skolan, så hade det tyvärr varit väldigt tomt i salarna...

Håller helt med. Varierar ju så klart från person till person och mellan olika åldersgrupper, men gav man ett val att inte studera utan några biverkningar så skulle många ta detta.

[Tarzan]

Har svårt att tänka mig att det finns "kompletta" elever som vill lära sig allt i alla ämnen för att det är vetgiriga.
De som jag känner till har i några fall haft ambitionen att vara bäst i allt utan att för den skulle vara intresserad av ämnet i sig.
Eller också har de tidigt haft som mål att komma in på utbildningar typ; läkare, tandläkare, journalist. Men har inte stött på någon som verkligen är lika vetgirig och vill kunna allt då det gäller matematik, fysik, estetiska ämnen och att hoppa bock över tiden utan allt lärande för att vara komplett har haft ett annat syfte just för stunden.

Harryup

Jag var halvintresserad av allt, vilket resulterade i VG i allt (slutbetyg i 9an) utom musik där jag automatiskt fick MVG för att jag spelade piano ganska bra. Jag hade inga ambitioner om att få höga betyg för att komma in på någon utbildning och prov pluggade jag inte särskilt mycket till, för det tyckte jag var tråkigt. Däremot var jag alltid intresserad och lyssnade väldigt uppmärksamt på alla lektioner. Jag är rätt säker på att jag inte hade lärt mig särskilt mycket i fall jag hade haft möjligheten att sitta hemma och spela cs istället.

[Harryup]

Det finns förstås alltid elever som har lätt/lättare för sig. De kan vara helt ointresserade men ändå klara sig bra, sen finns det elever med "fotografiskt minne" som kanske kan svara rätt på allt men skulle inte klara en diskussion runt ämnet. En spridning finns alltid i en population.
Men de som verkligen är genuint intresserade av allt och måste verkligen plugga för att kunna allt är inte så många, särskilt om man ser på att de av egen kraft skulle fortsätta att läsa om alla ämnen även efter att de har gått ut skolan.

/Harryup

[darkg]

Jag tror jag förstår vad du menar, och kanske går det att välja/hitta bättre ord än jag gjorde, men min poäng är att man när man talar om förväntningar nästan automatiskt lägger dessa på elevens axlar ("du skall veta att jag har höga förväntningar på dig!").

Den som säger det kanske menar väl, men kommunicerar samtidigt att eleven gör läraren besviken om eleven inte når upp till förväntningarna. Och det tror jag ingen elev blir bättre av att känna.

Skälet till att studera bör ju heller aldrig vara att göra läraren, föräldrar eller samhället tillfreds.

Man bör studera för att man är nyfiken och vill lära sig. Då gör man det som regel också, om skolan (inklusive lärare) skapar förutsättningarna. Kanske inte alla når upp till andras förväntningar, men väl upp till sin potential - och lyckas detta så är det väldigt bra, för mer än så går faktiskt inte att nå.


Vh, iö

Jag å min sida har fått anledning att nyansera min förståelse av ordet. Jag hade inte tänkt på komplikationen att förväntningar ofta kommuniceras, och dessutom kan börja likna krav. "Förväntas uppnå" osv, specifika duglighetsgränser.