Ett försök att förklara, snälla skjut mig inte för det.

[IngOehman]

Man bör studera för att man är nyfiken och vill lära sig.

Om bara de barn som vill lära sig något hade behövt gå till skolan, så hade det tyvärr varit väldigt tomt i salarna...

Håller helt med. Varierar ju så klart från person till person och mellan olika åldersgrupper, men gav man ett val att inte studera utan några biverkningar så skulle många ta detta.

Om vi hypotetiskt skulle säga att ni har rätt, är det då verkligen rätt att tvinga dem?

Det finns gott om arbeten som inte räknas som kvalificerade, men som lik väl är viktiga att de blir gjorde och därför är av stort värde för samhället. Och inget hindrar väl att den som väljer att inte studera, kan ångra sig och studera senare i livet?

Och bara för att inte hjälpa fram några missförstånd - det är min uppfattning att barn som ju inte är myndiga, bör ha visst lärande obligatoriskt, läs basämnena, läsa, engelska och räkna. Med det sagt är själva livet en möjlighet till lärande, och datorernas intrång i barnens liv skall inte underskattas. Det finns gott om barn idag, som lär sig både läsa, räkna och tala engelska, framför datorn, innan de ens börjat skolan.


Men är hypotesen (se första meningen) ens riktig? Tittar man på barn i länder där möjligheten att gå i skola inte är en självklarhet så ser man en helt annan attityd till skolan - ALLA vill gå i skola, i varje fall typ alla.

Och jag förstår dem.

Att det finns barn som inte vill gå i skolan här i Sverige är, när skolan är som den är, dock inte så konstigt. Men jag tycker det är fel att låta det beskriva barnen. Det är inte barnen det beror på, det är skolan. Så det är skolan som det beskriver.


Vh, iö

[AndreasArvidsson]

Gräset är alltid grönare på andra sidan. Inte alls konstigt att barn som inte får gå i skolan vill göra detta medans barn som måste gå i skolan inte vill. Vår skola är långt från perfekt, men detta beteende tror jag inte man helt och hållet kan beskylla skolan för. Det är ett förväntat mänsklig beteende skulle jag säga.

[darkg]

Jag håller med båda föregående inlägg.

Jag har tänkt att det obligatoriska innehållet bör begränsas kraftigt, för att göra plats för det som är individuellt meningsfullt vid varje given tid. Allt ska inte vara möjligt att vänta med (läskunnighet...) och när man börjar tänka på det är det svårt att inte ladda in väldigt mycket i det "lilla obligatoriska". Det blir en sorts fälla.

På sista tiden har jag börjat tro att hela det obligatoriska blocket måste ägnas åt läskunnighet inklusive förståelse, och filosofi.

Trots år efter år i skola blommar de mest illaluktande blomster upp, med en hjärtskärande oförmåga och ovilja att förstå, och en nedslående oförmåga och ovilja att ta ansvar.

[daCapo]

Jag håller med båda föregående inlägg.

Trots år efter år i skola blommar de mest illaluktande blomster upp, med en hjärtskärande oförmåga och ovilja att förstå, och en nedslående oförmåga och ovilja att ta ansvar.

Kanske är det inlåsningen år efter år i en skola som inte alls är utvecklande för en del av våra barn som skapar just detta.......

[darkg]

Kanske det. Kanske inte. Skolan både är och är inte inlåsning, och hur det kan se ut i framtiden är ännu mindre svartvitt.

Det finns helt klart ett "demoraliserande" stråk i skolan, men även starka befrielsekrafter. Kunskap är ju makt, till exempel.

Jag tycker att ett bra sätt att betrakta det är att det inte finns någon icke-skola. De väsentliga saker skolan gör eller försöker göra kommer vi alltid att göra eller försöka göra. Så frågan är hur skolan ska se ut, inte om den är god eller ond.

[RogerGustavsson]

En skoldiskussion... Min fru har jobbat i skolans värld i 25 år, varav 10 inom komvux och resten på högstadiet och gymnasiet. Helt klart är studiemotivationen annorlunda numera, alla ska passera gymnasiet och långt ifrån alla gör detta av intresse. Det finns en stor grupp, en alldeles för stor grupp, som hellre surfar runt än hänger med på lektionerna. De sociala medierna tar väldigt mycket fokus från annat idag. Datorer i undervisningen har inte varit direkt välgörande. En lite nyare företeelse är de ensamkommande flyktingbarn som kommit på senare tid. Tala om studiemotivation! De har än så länge inte samma fokus på sociala media som de som varit här lite längre/är uppvuxna här.

[E]

Att skolsystemet är bättre än krig och elände är knappast ett gott betyg.

Mvh E*

[Harryup]

Ja, du Roger Gustavsson vår familj har helt andra erfarenheter av studiemotivation än du tydligen har. Bäst är nog att inte tillskriva nån grupp något extra + eller extra -.
Min äldsta son jobbade i en skola där eleverna i det närmaste slogs på lektionerna eftersom man blandar både "vinnare" och "förlorare" ifrån sina hemländer i samma klasser och de kan dessutom inte prata med varandra heller så det är upplagt för missförstånd och misstroende.
Det gemensamma var att ingen tillbringade mer än den minsta tid som behövdes på lektionerna för att få fortsatt studiebidrag.
Däremot skiljer det sig säkert mycket mellan olika individer och kanske olika skolor också.

/Harryup

[RogerGustavsson]

Det gemensamma var att ingen tillbringade mer än den minsta tid som behövdes på lektionerna för att få fortsatt studiebidrag.
Däremot skiljer det sig säkert mycket mellan olika individer och kanske olika skolor också.

/Harryup

Nja, i detta fall vet jag inte ens om de har studiebidrag, det är på grundskolenivå.
Jo, det skiljer en hel del mellan individer och skolor. Det fria skolvalet har gett en segregering på min hemort. De som har betyg nog har hamnat på vissa skolor. De som har det svårt och kanske är minst studiemotiverade har hamnat på andra skolor som med tiden blivit ökända, en ond spiral som är svår att bryta. Den skola som jag tror är mest "multikulti" har faktiskt inte de problem som du beskrev ovan (slagsmål etc.), det ser att finnas på de mera yrkesinriktade gymnasielinjerna.

[IngOehman]

Egentligen kanske de senaste 1 1/3 sidorna borde ha hamnat i den här tråden istället:

viewtopic.php?f=11&t=62399


Vh, iö

[Cortado]

Backa till sista inlägg sidan ett så får du förklaringen.

Förstår ändå inte vad formeln ger... Du börjar med elementkorgens diameter, i detta fall 182 mm, dividerar med 3.14, multiplicerar med 2.36 = 136.79 Och sedan? Vilken diameter tycker du man ska välja?

Snälla Roger.
182 genom pi är rörets innediameter.
Innediameter gånger 2.36 är längden på röret.
Låt oss återgå till trådens ursprung.

Jag förstod lika lite som Roger - kanske mindre. Om jag nu antar att Pi kommer från att elementet är runt, hur gör du då med element som är elliptiska eller rektangulära?

[Perfector]

Den här tråden är död.
Lämna den i fred.
Gamla lik luktar illa.

[Flint]

Cortado
Är du inte väl nojig nu?

[Cortado]

Snabbare bas renare ljud och bättre styrning.
Och ja, effekttåligheten ökar markant.

Bra svar Perfector. Nu väntar vi på T/S-anhängarnas målbild.

T/S-anhängarnas målbild verkar dröja. Dom kanske är osäkra, eller dåligt organiserade.

Det är snarare förklaringarna från den empiriska sidan som inte fungerar, som jag ser det. Det är som att förklaringen på varför en bil är snabb beror på längden på dens avgassystem, hur stora hjul den har och ifall den har automatlåda eller manuell.

Jag skulle vara intresserad på en förklaring på VARFÖR Perfectors metod ger;

- Snabbare bas (delfråga 1; hur låter snabb bas jämfört med långsam? delfråga 2; gäller det alla frekvenser eller någon specifik?)
- Renare ljud (vilket "smuts" är det man får bort med metoden?)
- Bättre styrning ( detta har ju diskuterats, jag gissar på att man pratar om fladdret som uppstår UNDER avstämningsfrekvensen/portens resonansfrekvens - det kommer att fladdra, det är så det fungerar)

Effekttåligheten är jag också lite nyfiken på, eftersom en portad låda gör att elementet lättare når sitt Xmax (eller Xmech om man så vill) innan den effekt man stoppar in i elementet orsakar haveri.

Om det som syftas på är att porten ska bromsa elementet så har du ju direkt nackdelen med att porten flåsar, vilket ju också är något Perfector menar att hans metod minimerar(?).

[Cortado]

Den här tråden är död.
Lämna den i fred.
Gamla lik luktar illa.

Så det är bättre att man ska förstöra nya trådar med samma innehåll?

[Flint]

Cortado
Du har framfört din synpunkt.

[RogerGustavsson]

Jag skulle vara intresserad på en förklaring på VARFÖR Perfectors metod ger;

- Snabbare bas (delfråga 1; hur låter snabb bas jämfört med långsam? delfråga 2; gäller det alla frekvenser eller någon specifik?)
- Renare ljud (vilket "smuts" är det man får bort med metoden?)
- Bättre styrning ( detta har ju diskuterats, jag gissar på att man pratar om fladdret som uppstår UNDER avstämningsfrekvensen/portens resonansfrekvens - det kommer att fladdra, det är så det fungerar)

Effekttåligheten är jag också lite nyfiken på, eftersom en portad låda gör att elementet lättare når sitt Xmax (eller Xmech om man så vill) innan den effekt man stoppar in i elementet orsakar haveri.

Om det som syftas på är att porten ska bromsa elementet så har du ju direkt nackdelen med att porten flåsar, vilket ju också är något Perfector menar att hans metod minimerar(?).

Tycker jag är relevanta frågor men nu får vi väl inga svar?

[Cortado]

Grenar av diskussionen från denna tråd viewtopic.php?f=3&t=67186

Belastning vid lägsta frekvens ger absolut styrning och ökar även effekttåligheten som är angivet den mekaniska effekttåligheten.

Det där är en konstig mening i sin helhet.

Vilken är den lägsta frekvensen och var kommer den från, exakt?

Den mekaniska effektåligheten, syftar du på Xmech?
Det är ju bara ett mått på hur långt talspolen kan röra sig innan något börjar gå sönder. Det måttet kan varken öka eller minska.

Den elektriska tåligheten är Ca: 3 gånger den mekaniska.

Det där mejkar ingen sens. 10mm är mer än 70W ? bananer är mer än apelsiner!

[Laila]

.....
Det där mejkar ingen sens. 10mm är mer än 70W ? bananer är mer än apelsiner!

Di ä inte sällan mer långa iallafallen . . . typ.

[Almen]

.....
Det där mejkar ingen sens. 10mm är mer än 70W ? bananer är mer än apelsiner!

Di ä inte sällan mer långa iallafallen . . . typ.

Å andra sidan är de ofta mindre sura.

[Cortado]

.....
Det där mejkar ingen sens. 10mm är mer än 70W ? bananer är mer än apelsiner!

Di ä inte sällan mer långa iallafallen . . . typ.

Ja, jag tänkte först skriva något mer i stil med att apelsiner är 3ggr rundare än vad bananen är gul men det blev uppenbarligen inte som jag tänkt.

[IngOehman]

Grenar av diskussionen från denna tråd viewtopic.php?f=3&t=67186

Belastning vid lägsta frekvens ger absolut styrning och ökar även effekttåligheten som är angivet den mekaniska effekttåligheten.

Det där är en konstig mening i sin helhet.

Vilken är den lägsta frekvensen och var kommer den från, exakt?

Den mekaniska effektåligheten, syftar du på Xmech?
Det är ju bara ett mått på hur långt talspolen kan röra sig innan något börjar gå sönder. Det måttet kan varken öka eller minska.

Den elektriska tåligheten är Ca: 3 gånger den mekaniska.

Det där mejkar ingen sens. 10mm är mer än 70W ? bananer är mer än apelsiner!

Perfector är inte fysiker, ingenjör, forskare... eller ens kunnig i grundskolefysik.

Att då hålla honom ansvarig för att inte vara stringent blir lite knepigt. Ingen kan ju bättre än att göra sitt bästa. Och han gör faktiskt stora ansträngningar för att ändå försöka förklara hur han tänker, eller känner/föreställer sig, att de högtalare han försöker förstå sig på, fungerar.

Jag tycker han får orättvist mycket på skallen för detta.

Ja, det är min subjektiva åsikt. Var snällare mot Perfector.

- - -

Och när det gäller att jämföra elektrisk och mekanisk effekttålighet så tycker jag huggen mot Perfektor är till och med orättvisare än vanligt. Att prata om att jämföra bananer med apelsiner, med argumentet att elektrisk effekttålighet mäts i watt medan melanisk mäts i mm - är ju dessutom på tok fel!

BÅDE elektrisk och mekanisk effekttålighet mäts i W! Det är watt man mäter effekt i nämligen.

Om det sedan är slaglängden som (under vissa omständigheter) bestämmer den mekaniska effekttåligheten så må det vara hänt, men EFFEKTtålighet mäts ändå i enheten watt. Det är vad man mäter effekt i, om man inte föredrar hästkrafter vill säga. Men mm mäter man inte effekttålighet i!

- - -

Påståendet (från Perfector) att det är en kvot om tre mellan elektrisk och mekanisk effekttålighet är förstås bara en dum tumregel, och i faktiska fall så kan det vara på ett annat sätt. Det beror på, och det beror på mycket.

Eventuella delningsfrekvenser, baselements komplians, hur bottning sker, värmetålighet för talspole, bobin och koninfästning, koppling mellan talspole och värmeabsorberande delar nära den, hur effekt kan stråla bort från magnetsystemet...

Men statistiska sanningar går ändå att formulera: i system med icke HP-filtrerade element så är oftast den kortvariga mekaniska effekttåligheten markant lägre än den elektriska. Den elektriska har dock flera tidskonstanter och det finns gott om element som i det långa perspektivet tål mera mekaniskt än elektriskt.

Kort sagt - när element misshandlats under lång tid innan de gått sönder så är det oftast elektriska effekttåligheten som satt gränsen (värmeskador) medan det när element gått söner mycket snabbt och plötsligt, oftast beror på att den mekaniska effekttåligheten överskridits.

Både den elektriska och den mekaniska effekttåligheten och den elektriska är frekvensberoende, men på lite olika sätt. Eller rättare sagt på mycket olika sätt. Både beror även i hög/viss grad på lådkonstruktionen. Att den mekaniska är det beror framförallt på att membranutslaget är frekvensberoende, på ett enkelt sätt för slutna lådor och ett lite mera komplext sätt i basreflexlådor. I massakontrollerade registret är mekaniska effekttåligheten därför lite förenklat överkubiskt proportionell mot frekvensen. En oktav upp = sextonfaldigad mekanisk effekttålighet! Vid mycket låga frekvenser ökar faktiskt typiskt mekaniska effekttåligheten svagt mot låga frekvenser. Det beror på potentiella våldets fallande oftighet.

Att den elektriska effekttåligheten är frekvensberoende beror i huvudsak på impedansen. Elektriska effekttåligheten stiger kraftigt runt resonansfrekvensen eftersom elementet då hamnar i sitt EMK-dominerade register, och då sjunker den elektriska ineffekten i förhållande till den nominella (U^2/Znom).


Vh, iö

[Tangband]

Precis det Martin skrev som jag avsåg därför min fråga om frekvensen på tongeneratorn.
Ändrar du den kan du stämma av porten till en annan frekvens och får en annan längd.
Porten avlastar runt den frekvens du stämmer av den till men det är en funktion av elementets specifika egenskaper och lådans storlek.
Vilket utseende tonkurvan i basen skall ha kan man tycka olika om och rummet har stor stor inverkan.

Under elementets fs får man inte mycket ljud och därför använder jag det som riktlinje.
Dessutom stämmer jag inte utan belastar konen med luftfjäderns progressivitet vilket tydligen inte uppfattats.

Jo, min egen avstämning blev ju snarlik din metod, att stämma av något högre än elementets fs , resonans i fri luft.
Det låter verkligen som att basröret nu styr baskonen i mina subwoofers. Nästan som servostyrning. Det blev lyckat.
Jag tycker du har fått oförtjänt mycket kritik av många här och vill ge dig lite cred för att metoden fungerar

Om man använder din metod, så innebär det att man först kollar vilket frekvensomfång elementet har. Under ett elements resonans i fri luft (fs) har man oftast inte mycket output och kontrollen och styrningen av elementet blir mycket sämre under fs. Genom att stämma av högre än fs så belastar man konen med baktrycket från röret.
Resultatet blir bättre bas och mer tryck samt samtidigt bättre styrning av konen vid fs och högre frekvenser.
Allt på bekostnad av basåtergivningen långt under fs. Men det kan fixas med lite eq a la REL s5
(allting har ett pris förstås, sätter man shelving under avstämningen så begränsas effekttåligheten )

Egentligen är din avstämning lika som alla annan basreflex avstämning med den skillnaden att du alltid stämmer av över elementets resonans i fri luft.

[Perfector]

Precis det Martin skrev som jag avsåg därför min fråga om frekvensen på tongeneratorn.
Ändrar du den kan du stämma av porten till en annan frekvens och får en annan längd.
Porten avlastar runt den frekvens du stämmer av den till men det är en funktion av elementets specifika egenskaper och lådans storlek.
Vilket utseende tonkurvan i basen skall ha kan man tycka olika om och rummet har stor stor inverkan.

Under elementets fs får man inte mycket ljud och därför använder jag det som riktlinje.
Dessutom stämmer jag inte utan belastar konen med luftfjäderns progressivitet vilket tydligen inte uppfattats.

Jo, min egen avstämning blev ju snarlik din metod, att stämma av något högre än elementets fs , resonans i fri luft.
Det låter verkligen som att basröret nu styr baskonen i mina subwoofers. Nästan som servostyrning. Det blev lyckat.
Jag tycker du har fått oförtjänt mycket kritik av många här och vill ge dig lite cred för att metoden fungerar

Om man använder din metod, så innebär det att man först kollar vilket frekvensomfång elementet har. Under ett elements resonans i fri luft (sf) har man oftast inte mycket output och kontrollen och styrningen av elementet blir mycket sämre under fs. Genom att stämma av högre än sf så belastar man konen med baktrycket från röret.
Resultatet blir bättre bas och mer tryck samt samtidigt bättre styrning av konen vid sf och högre frekvenser.
Allt på bekostnad av basåtergivningen långt under sf. Men det kan fixas med lite eq a la REL s5
(allting har ett pris förstås, sätter man shelving under avstämningen så begränsas effekttåligheten )

Egentligen är din avstämning lika som alla annan basreflex avstämning med den skillnaden att du alltid stämmer av över elementets resonans i fri luft.

Tack och bock för att du provat och även förstått.