Stora vinyltråden! Nöjd med AT OC9 Mk3

[Flint]

Utan att veta något om detaljerna tycker inte jag att det vore så himla osannolikt att det skulle kunna bli rejält varmt väldigt lokalt. Kanske är detta för att jag associerar med sträng-stråke där det faktiskt blir så varmt att hartset på stråken smälter kortvarigt. Det finns mycket övertygande bevis för det.

En pickupnål drabbas av mycket mindre effekt, men är å andra sidan mycket mindre.

Temperatur och värme är som bekant helt olika saker.

Så; för att veta hur det är måste det undersökas, och det verkar ju som att ni vet folk som har gjort det. Och då får man tro på de resultaten. Men självklart hur det är är det som sagt inte för mig.

Vad jag minns från beräkningarna och diskussionerna blir nålen lite varmare eftersom den är konstant utsatt, spåret blir det inte. Men några särkilt höga temperaturökningar rör det sig inte om.

Det måste bli en balans mellan tillförd effekt (P=F*v) och värmeavledningsförmåga i K/W. Misstaget man skulle kunna göra är att anta att hela nålspetsen får samma temperatur, det är inte självklart för mig. Och pratar man om små strukturer kan de hettas upp (och kylas av) extremt snabbt.

Javisst, det handlar om mycket små ytor som ev hettas upp och som troligen också kyls ner lika snabbt. Inget försvar för hypotesen som helhet men teorin verkar inte orimlig.

[Harryup]

Som en bara gissning så kan jag inte tänka mig att nålen i anläggningsytan kan bara bli 2-3° varmare. Att det finns uträkningar som visar det kan jag däremot mycket väl tänka mig.

Har du kontakt med VdH fortfarande Peter? Han har säkert mätt på det.

mvh/Harryup

[Morello]

Som en bara gissning ...

mvh/Harryup

Att det finns uträkningar som visar det kan jag däremot mycket väl tänka mig.

mvh/Harryup

Hög nivå på debatten nu.

[Thomas_A]

http://www.vinylengine.com/turntable_fo ... hp?t=22360

[Harryup]

Som en bara gissning ...

mvh/Harryup

Att det finns uträkningar som visar det kan jag däremot mycket väl tänka mig.

mvh/Harryup

Hög nivå på debatten nu.

Absolut, med tanke på så olika nålgeometrier och olika lämpliga nåltryck, effektiv massor hos armar, buckliga skivor och med tydligt olika friktion enligt mätningar i Thomas tidigare post så kan jag tänka mig att det är väldigt lätt att förbise alla faktorer. Så 2-3 grader extra känns väldigt modest om man stannar en tallrik 4-5 sekunder tidigare beroende på pickup. Blir säkert märkbart varmt bara man trycker fingret lagon hårt mot sidan för att stanna tallriken efter 25 sekunder i testen.

[Laila]

Spela ett ytterspår i ett par minuter, lyft snabbt som attan över nålen mot/på t.ex. pekfingret, hur varmt
känns det . . . någon som har bränt sig . . . typ ?

[Harryup]

Det är inte samma sak. Om nålen hettas upp lika snabbt som den kyls av så ser jag inte det som ett bevis på hur stor temperaturskillnad det verkligen är i anliggningsytan vid avspelning.

[Laila]

Det är inte samma sak. Om nålen hettas upp lika snabbt som den kyls av så ser jag inte det som ett bevis på hur stor temperaturskillnad det verkligen är i anliggningsytan vid avspelning.

Klart att det inte är något bevis min käre Harryup, bara en fingervisning . . . typ.

[Thomas_A]

Rörande friktion så räknade jag och Luckydog på det i två spelare med OM5 och SAS:

http://www.vinylengine.com/turntable_fo ... &start=240

[petersteindl]

Som en bara gissning ...

mvh/Harryup

Att det finns uträkningar som visar det kan jag däremot mycket väl tänka mig.

mvh/Harryup

Hög nivå på debatten nu.

Är du helt säker på att det är korrekt det som tidigare nämnts angående 2-3 grader?

Jag tror Svante har mycket rätt i det han säger. Jag ifrågasätter deras beräkningar.

Jag citerar det som står skrivet i länken tidigare.

Yes, those tales of vinyl melting are MYTHS. In this forum it was mathematically calculated, using the vertical tracking force, the stylus contact area, the groove linear speed, and the friction coeficient of both surfaces, that the energy involved would not be able to raise the temperature by more than 2 degrees Celsius!!

Science!!

Det kanske tillhör science, men är det korrekt uträknat?

his is part 1, how much heat is generated. Source of heat is friction between groove and stylus.

From yosh's recspecs page citing JVC and other figures:
F = b*VTF

F is total friction force
b is coefficient of friction, 0.22 - 0.55 range
VTF is vertical tracking force

For typical b=0.4 and VTF=1.5gf, F=0.6gf=0.006N
For typical stylus velocity = 33cm/s =0.33m/s (inc rotation)
In one second, heat Q=0.006N*.0.33m=0.002 joules
Heat flow from stylus/groove friction P =0.002 joules per second = 2mW
Conclusion from part 1 is that typical heat flow rate at stylus/vinyl contact is of the order of 2mW.

Part 2 is a discussion of physics of what happens to the heat generated at the contact area.
(...)Whatever the temperaure of the contact region, some 2mW * 0.0005 = 1uW is conducted by the vinyl. This is a very small heat flow !

Here's part 3 of my calcs on temperature of stylus and vinyl.
Assume contact region has a surface radius of 3um, stylus/vinyl velocity = 0.33m/s. (...)
In one second, heat flow = 1 uJ
Specific heat of vinyl is close to 1J/gK
Then average temperature rise T of vinyl groove wall skin to thickness of 0.1um
T = 1 uJ / 0.1ug = 10 deg K (celsius)
(...) Point is, there is not significant heating of the vinyl groove wall skin, not enough to melt or deform.

I deras beräkningar utgår de från en typisk hastighet om 0,33 m/sec. Vad är en typisk hastighet?

Varför används inte acceleration i beräkningarna? Är det inte mer naturligt att accelerationen borde vara med i ekvationen. Jag bara undrar. I spåret är trycket en kraft (F=m*a) per ytenhet. Trycket P=m*a/ytan. Massan borde vara den rörliga massan som är nålens + cantileverns massa där man räknar ut den effektiva rörliga massan där den ligger an i spåret. Sedan införs anliggningsytan för båda spårväggarna. Nål + nålarm rör sig runt kantileverns upphängningspunkt. Sedan är det 2 anliggningsytor som rör sig i 45/45 grader. Hur stor är accelerationen av den rörliga massan i spåret? Den borde vara mycket större vid höga frekvenser och större utstyrning. med en typisk hastighet på 0,33 m/s fås väl en acceleration vid 10 kHz på 3300 m/s2? Det är i så fall 3,3 km per sekund2. Nu vet jag inte om det beräknas på det sättet, men friktion och temperatur borde skilja sig beroende på graverad frekvens, eller?

Jag har inte ägnat så mycket tid åt att sätta mig in i problematiken. Dock kan jag säga att di gamle avrådde från att spela en skiva flera gånger i snabb följd eftersom slitaget då ökar dramatiskt. Vad är skivslitage? På något sätt borde plastisk deformation komma in, eller? Nålspetsen kan ju också gravera om skivan. Men om det endast förekommer elastisk deformation och ingen omgravering så bör skivan inte slitas. Frågan blir, vad är det som sliter på skivorna och varför? Om ingen temperaturhöjning finns och ingen plastisk deformation finns, kan du då förklara varför skivor slits i betydligt högre grad på man i snabb följd spelar samma spår flera gånger.

Med vänlig hälsning
Peter

[Laila]

.....

Jag har inte ägnat så mycket tid åt att sätta mig in i problematiken. Dock kan jag säga att di gamle avrådde från att spela en skiva flera gånger i snabb följd eftersom slitaget då ökar dramatiskt. Vad är skivslitage? På något sätt borde plastisk deformation komma in, eller? Nålspetsen kan ju också gravera om skivan. Men om det endast förekommer elastisk deformation och ingen omgravering så bör skivan inte slitas. Frågan blir, vad är det som sliter på skivorna och varför? Om ingen temperaturhöjning finns och ingen plastisk deformation finns, kan du då förklara varför skivor slits i betydligt högre grad på man i snabb följd spelar samma spår flera gånger.

Med vänlig hälsning
Peter

Har för mig att iö säger sig ha testat saken genom att spela samma spår ett otal gånger(mer än flera timmar) i följd på sin Dual 5000 med Ortofon OM40 utan att kunna finna något som helst slitage på varken nål eller skiva.

Skitig/sliten nål och/eller skitiga skivor samt illa injusterade avspelare tror jag personligen är den största orsaken till skivslitage då jag själv inte är helt övertygad om att just rapiditeten på/av spåravspelandet är den största boven när allt annat är tillfredsställande injusterat å rent . . . typ.

[Thomas_A]

Som en bara gissning ...

mvh/Harryup

Att det finns uträkningar som visar det kan jag däremot mycket väl tänka mig.

mvh/Harryup

Hög nivå på debatten nu.

Är du helt säker på att det är korrekt det som tidigare nämnts angående 2-3 grader?

Jag tror Svante har mycket rätt i det han säger. Jag ifrågasätter deras beräkningar.

Jag citerar det som står skrivet i länken tidigare.

Yes, those tales of vinyl melting are MYTHS. In this forum it was mathematically calculated, using the vertical tracking force, the stylus contact area, the groove linear speed, and the friction coeficient of both surfaces, that the energy involved would not be able to raise the temperature by more than 2 degrees Celsius!!

Science!!

Det kanske tillhör science, men är det korrekt uträknat?

his is part 1, how much heat is generated. Source of heat is friction between groove and stylus.

From yosh's recspecs page citing JVC and other figures:
F = b*VTF

F is total friction force
b is coefficient of friction, 0.22 - 0.55 range
VTF is vertical tracking force

For typical b=0.4 and VTF=1.5gf, F=0.6gf=0.006N
For typical stylus velocity = 33cm/s =0.33m/s (inc rotation)
In one second, heat Q=0.006N*.0.33m=0.002 joules
Heat flow from stylus/groove friction P =0.002 joules per second = 2mW
Conclusion from part 1 is that typical heat flow rate at stylus/vinyl contact is of the order of 2mW.

Part 2 is a discussion of physics of what happens to the heat generated at the contact area.
(...)Whatever the temperaure of the contact region, some 2mW * 0.0005 = 1uW is conducted by the vinyl. This is a very small heat flow !

Here's part 3 of my calcs on temperature of stylus and vinyl.
Assume contact region has a surface radius of 3um, stylus/vinyl velocity = 0.33m/s. (...)
In one second, heat flow = 1 uJ
Specific heat of vinyl is close to 1J/gK
Then average temperature rise T of vinyl groove wall skin to thickness of 0.1um
T = 1 uJ / 0.1ug = 10 deg K (celsius)
(...) Point is, there is not significant heating of the vinyl groove wall skin, not enough to melt or deform.

I deras beräkningar utgår de från en typisk hastighet om 0,33 m/sec. Vad är en typisk hastighet?

Varför används inte acceleration i beräkningarna? Är det inte mer naturligt att accelerationen borde vara med i ekvationen. Jag bara undrar. I spåret är trycket en kraft (F=m*a) per ytenhet. Trycket P=m*a/ytan. Massan borde vara den rörliga massan som är nålens + cantileverns massa där man räknar ut den effektiva rörliga massan där den ligger an i spåret. Sedan införs anliggningsytan för båda spårväggarna. Nål + nålarm rör sig runt kantileverns upphängningspunkt. Sedan är det 2 anliggningsytor som rör sig i 45/45 grader. Hur stor är accelerationen av den rörliga massan i spåret? Den borde vara mycket större vid höga frekvenser och större utstyrning. med en typisk hastighet på 0,33 m/s fås väl en acceleration vid 10 kHz på 3300 m/s2? Det är i så fall 3,3 km per sekund2. Nu vet jag inte om det beräknas på det sättet, men friktion och temperatur borde skilja sig beroende på graverad frekvens, eller?

Jag har inte ägnat så mycket tid åt att sätta mig in i problematiken. Dock kan jag säga att di gamle avrådde från att spela en skiva flera gånger i snabb följd eftersom slitaget då ökar dramatiskt. Vad är skivslitage? På något sätt borde plastisk deformation komma in, eller? Nålspetsen kan ju också gravera om skivan. Men om det endast förekommer elastisk deformation och ingen omgravering så bör skivan inte slitas. Frågan blir, vad är det som sliter på skivorna och varför? Om ingen temperaturhöjning finns och ingen plastisk deformation finns, kan du då förklara varför skivor slits i betydligt högre grad på man i snabb följd spelar samma spår flera gånger.

Med vänlig hälsning
Peter

Slitage måste ske och det är beroende av många saker, bla nåltrycket där vinylens deformation blir permanent om trycket är alltför högt. Men också orenheter i skivspår/nål, vinylkvalitet och nålens polering påverkar slitaget. Om nålen är hel och ren, skivan är ren och nåltrycket inte överskrider 2-3 gram så är slitaget extremt lågt.

Det finns en hel del trådar på vinylengine om ämnet.

[Harryup]

Skulle inte säga att det är så enkelt som att ökat nåltryck alltid ger större slitage på skivorna. Sämre skivspelare med enklare pickuper kan ge mycket högre slitage än t.ex. en SPU med ett högt nåltryck i en lämplig arm på en lämplig skivspelare ger ett mycket lågt slitage. Innan VdH-nålen så slet runda nålar och så kallade elliptiska en hel del för att dom inte passar i spåret som graverhuvudet har gjort. En SPU med VdH-nål sliter nog en hel del mindre än en elliptisk av lite enklare sort i en dålig arm.

[Svante]

Som en bara gissning ...

mvh/Harryup

Att det finns uträkningar som visar det kan jag däremot mycket väl tänka mig.

mvh/Harryup

Hög nivå på debatten nu.

Är du helt säker på att det är korrekt det som tidigare nämnts angående 2-3 grader?

Jag tror Svante har mycket rätt i det han säger. Jag ifrågasätter deras beräkningar.

Jag citerar det som står skrivet i länken tidigare.

Yes, those tales of vinyl melting are MYTHS. In this forum it was mathematically calculated, using the vertical tracking force, the stylus contact area, the groove linear speed, and the friction coeficient of both surfaces, that the energy involved would not be able to raise the temperature by more than 2 degrees Celsius!!

Science!!

Det kanske tillhör science, men är det korrekt uträknat?

his is part 1, how much heat is generated. Source of heat is friction between groove and stylus.

From yosh's recspecs page citing JVC and other figures:
F = b*VTF

F is total friction force
b is coefficient of friction, 0.22 - 0.55 range
VTF is vertical tracking force

For typical b=0.4 and VTF=1.5gf, F=0.6gf=0.006N
For typical stylus velocity = 33cm/s =0.33m/s (inc rotation)
In one second, heat Q=0.006N*.0.33m=0.002 joules
Heat flow from stylus/groove friction P =0.002 joules per second = 2mW
Conclusion from part 1 is that typical heat flow rate at stylus/vinyl contact is of the order of 2mW.

Part 2 is a discussion of physics of what happens to the heat generated at the contact area.
(...)Whatever the temperaure of the contact region, some 2mW * 0.0005 = 1uW is conducted by the vinyl. This is a very small heat flow !

Here's part 3 of my calcs on temperature of stylus and vinyl.
Assume contact region has a surface radius of 3um, stylus/vinyl velocity = 0.33m/s. (...)
In one second, heat flow = 1 uJ
Specific heat of vinyl is close to 1J/gK
Then average temperature rise T of vinyl groove wall skin to thickness of 0.1um
T = 1 uJ / 0.1ug = 10 deg K (celsius)
(...) Point is, there is not significant heating of the vinyl groove wall skin, not enough to melt or deform.

I deras beräkningar utgår de från en typisk hastighet om 0,33 m/sec. Vad är en typisk hastighet?

Varför används inte acceleration i beräkningarna? Är det inte mer naturligt att accelerationen borde vara med i ekvationen. Jag bara undrar. I spåret är trycket en kraft (F=m*a) per ytenhet. Trycket P=m*a/ytan. Massan borde vara den rörliga massan som är nålens + cantileverns massa där man räknar ut den effektiva rörliga massan där den ligger an i spåret. Sedan införs anliggningsytan för båda spårväggarna. Nål + nålarm rör sig runt kantileverns upphängningspunkt. Sedan är det 2 anliggningsytor som rör sig i 45/45 grader. Hur stor är accelerationen av den rörliga massan i spåret? Den borde vara mycket större vid höga frekvenser och större utstyrning. med en typisk hastighet på 0,33 m/s fås väl en acceleration vid 10 kHz på 3300 m/s2? Det är i så fall 3,3 km per sekund2. Nu vet jag inte om det beräknas på det sättet, men friktion och temperatur borde skilja sig beroende på graverad frekvens, eller?

Jag har inte ägnat så mycket tid åt att sätta mig in i problematiken. Dock kan jag säga att di gamle avrådde från att spela en skiva flera gånger i snabb följd eftersom slitaget då ökar dramatiskt. Vad är skivslitage? På något sätt borde plastisk deformation komma in, eller? Nålspetsen kan ju också gravera om skivan. Men om det endast förekommer elastisk deformation och ingen omgravering så bör skivan inte slitas. Frågan blir, vad är det som sliter på skivorna och varför? Om ingen temperaturhöjning finns och ingen plastisk deformation finns, kan du då förklara varför skivor slits i betydligt högre grad på man i snabb följd spelar samma spår flera gånger.

Med vänlig hälsning
Peter

Nu syftar ju beräkningen till att ta fram tillförd friktionseffekt, och jag skulle tro att friktionen momentant ökar med någon enkel 1/cos(alfa) där alfa är vinkeln mellan spår och spårets huvudriktning. Det är överslagsberäkningar och om man tänker sig att spårvinkeln inte överstiger 45 grader så blir felet en faktor 1,4, vilket i sammanhanget inte är så mycket. Om de dessutom har gjort mätningar på hur stor friktionen är med ett musikspår så blir felet mindre.

Att en lokal temperaturhöjning skulle "ligga kvar" till nästa spelning, om det så bara vore nästa varv på skivan - på skivan - på skivan pga ett hack, det känns väldigt otroligt. Den temperaturhöjning jag pratar om skulle vara väldigt lokal och pga sakers litenhet vara koncentrerad till nålens yta och försvinna i stort sett omedelbart som man lyfter nålen ur spåret. Och att spela om samma spår eller ett nytt spår borde vara helt ekvivalent; den lokala temperaturhöjningen i spåret försvinner nog omedelbums.

Enda chansen att den lilla friktionseffekt som tillförs skulle kunna ge höga temperaturer är just att effekten utvecklas i en väldigt liten struktur, dvs nålens yta. Med detta följer att förloppen blir snabba, dvs blir det en hög temperatur i nålens yta så svalnar det också omedelbums när effekten försvinner.

Nu argumenterar jag som om jag visste att det verkligen blir en hög temperatur, men det vet jag inte alls. Jag bara försöker resonera kring mekanismerna.

[Thomas_A]

Skulle inte säga att det är så enkelt som att ökat nåltryck alltid ger större slitage på skivorna. Sämre skivspelare med enklare pickuper kan ge mycket högre slitage än t.ex. en SPU med ett högt nåltryck i en lämplig arm på en lämplig skivspelare ger ett mycket lågt slitage. Innan VdH-nålen så slet runda nålar och så kallade elliptiska en hel del för att dom inte passar i spåret som graverhuvudet har gjort. En SPU med VdH-nål sliter nog en hel del mindre än en elliptisk av lite enklare sort i en dålig arm.

Ja, nålform påverkar men nåltryck är en klar faktor enligt de studier som gjorts.

http://www.vinylengine.com/turntable_fo ... hp?t=12931

[Harryup]

Jösses vad mycket gammalt junk de håller på med där och tror att de får ut något universiellt av.

Det som de får fram i en sådan tråd orkar jag inte ens läsa tyvärr. Gamla ointressanta pickuper, trötta skivspelare.

mvh/Harryup

[Thomas_A]

Jösses vad mycket gammalt junk de håller på med där och tror att de får ut något universiellt av.

Det som de får fram i en sådan tråd orkar jag inte ens läsa tyvärr. Gamla ointressanta pickuper, trötta skivspelare.

mvh/Harryup

Det är ju synd att du inte orkar läsa, det finns flera trådar och massor av bra information i ämnet.

[Harryup]

Det tror jag absolut men just det tråden såg inte vidare lovande ut.
EN av de största problemen med skivspelare och tester av armar och p-u när de inte är sprillans nya är att man kan inte veta skicket. Redan gamla grejor skilde väldigt mycket mellan olika exemplar som nya så det är svårt att se generella resultat ifrån ett exemplar. Man skulle behöva i vart fall tester ifrån 3 likadana äldre spelare för att veta vilken spridning man har till hands. Bara att byta pickup och dra fast den hårt med armen sittande fast i spelaren kan seriöst påverka framtida resultat. Och hur många pickupbyten gör entusiaster? En spelare som några år gammal kan ha varit med om mycket utan att man varit medvetet varit vårdslös.

mvh/Harryup

[Laila]

Jösses vad mycket gammalt junk de håller på med där och tror att de får ut något universiellt av.

Det som de får fram i en sådan tråd orkar jag inte ens läsa tyvärr. Gamla ointressanta pickuper, trötta skivspelare.

mvh/Harryup

Nej, jag orkar inte läsa igenom allt heller, men fysikens lagar har välan inte ändrats nämvärt på sistone. Vore kanske önskvärt om Thomas kunde smalna av länkarna till de mer prexisa/relevanta inläggen så att man slapp all tjolahejta textmassa . . . typ. Men Harryup, "Don't be so negative"*.

* Donald Sutherland i "Kellys Hjältar".

[Harryup]

Självklart funkar naturlagarna.
Men material, nålslipningar, gamla trötta spelare för mycket osäkra okända faktorer. Vet man att det ex man testar ens är felfritt? Läser man några inlägg så känns det som en del har väldigt begränsade möjligheter till att producera repeterbara resultat.

/Harryup

"Vadå jag dyster?" Alfred E. Neuman

[Laila]

Självklart funkar naturlagarna.
Men material, nålslipningar, gamla trötta spelare för mycket osäkra okända faktorer. Vet man att det ex man testar ens är felfritt? Läser man några inlägg så känns det som en del har väldigt begränsade möjligheter till att producera repeterbara resultat.

/Harryup

"Vadå jag dyster?" Alfred E. Neuman*

Vadå gamla trötta spelare, min Lenco är från 1968/69. Det är f.ö. den bästa spelare jag någonsin ägt,
å även jag har ägt ett par . . . typ.


*

[HenrikTornquist]

Fel, plattan blir ren hela vägen ner i botten på spåret just för att den är mjuk och formbar.
En hård svamp graverar nya spår i plattan.

Inte en en chans att en svamp tränger ned i spårens botten.
Det är lika sannolikt som att en gammal Opel bromsas från 100 kmph på 17 meter.

Det gör den inte, de tar 18 meter
Men prova mjuka svampen och resten av mitt recept då istället för att anlägga moteld.

Samma gamla retorik...

[Harryup]

Självklart funkar naturlagarna.
Men material, nålslipningar, gamla trötta spelare för mycket osäkra okända faktorer. Vet man att det ex man testar ens är felfritt? Läser man några inlägg så känns det som en del har väldigt begränsade möjligheter till att producera repeterbara resultat.

/Harryup

"Vadå jag dyster?" Alfred E. Neuman*

Vadå gamla trötta spelare, min Lenco är från 1968/69. Det är f.ö. den bästa spelare jag någonsin ägt,
å även jag har ägt ett par . . . typ.


*

Hade en L75 fram till 1975. Har inte varit det bästa jag har ägt dock. Är min Pink Triangle med Helius Orion och Audio Note IO som är min favorit. Står i förrådet.

[Conan]

Enda chansen att den lilla friktionseffekt som tillförs skulle kunna ge höga temperaturer är just att effekten utvecklas i en väldigt liten struktur, dvs nålens yta. Med detta följer att förloppen blir snabba, dvs blir det en hög temperatur i nålens yta så svalnar det också omedelbums när effekten försvinner.

Det är ju dessutom så att diamant är en god värmeledare att fördela uppkommen friktionsvärme till nålröret.

[Morello]

Enda chansen att den lilla friktionseffekt som tillförs skulle kunna ge höga temperaturer är just att effekten utvecklas i en väldigt liten struktur, dvs nålens yta. Med detta följer att förloppen blir snabba, dvs blir det en hög temperatur i nålens yta så svalnar det också omedelbums när effekten försvinner.

Det är ju dessutom så att diamant är en god värmeledare att fördela uppkommen friktionsvärme till nålröret.

Nej, diamant är en mycket dålig termisk ledare jämfört med metaller. Lite styvt två tiopotenser sämre än koppar tex.

[Conan]

Nej, diamant är en mycket dålig termisk ledare jämfört med metaller. Lite styvt två tiopotenser sämre än koppar tex.

Jämfört med koppar ja, men diamant är ändå en god värmeledare i förhållande till sina andra egenskaper. Diamant används för kylning av elektroniska komponenter när kylplattan också måste vara elektriskt isolerande.

[Perfector]

Nej, diamant är en mycket dålig termisk ledare jämfört med metaller. Lite styvt två tiopotenser sämre än koppar tex.

Jämfört med koppar ja, men diamant är ändå en god värmeledare i förhållande till sina andra egenskaper. Diamant används för kylning av elektroniska komponenter när kylplattan också måste vara elektriskt isolerande.

Samtidigt är det ju så att diamanten tål enorma värmetal utan att bli förstörd.
Så den kan nog klara värmen om den uppstår.
Jag tror fokus bör ligga på hur vinylen beter sig vid olika värmetal.

[Morello]

Nej, diamant är en mycket dålig termisk ledare jämfört med metaller. Lite styvt två tiopotenser sämre än koppar tex.

Jämfört med koppar ja, men diamant är ändå en god värmeledare i förhållande till sina andra egenskaper. Diamant används för kylning av elektroniska komponenter när kylplattan också måste vara elektriskt isolerande.

Nej, diamant är en sämre termisk ledare än många keramer och leder ungefär lika dåligt som glas.

[Morello]

Nej, diamant är en mycket dålig termisk ledare jämfört med metaller. Lite styvt två tiopotenser sämre än koppar tex.

Jämfört med koppar ja, men diamant är ändå en god värmeledare i förhållande till sina andra egenskaper. Diamant används för kylning av elektroniska komponenter när kylplattan också måste vara elektriskt isolerande.

Samtidigt är det ju så att diamanten tål enorma värmetal utan att bli förstörd.
Så den kan nog klara värmen om den uppstår.
Jag tror fokus bör ligga på hur vinylen beter sig vid olika värmetal.

Definiera värmetal.

[Perfector]

Jämfört med koppar ja, men diamant är ändå en god värmeledare i förhållande till sina andra egenskaper. Diamant används för kylning av elektroniska komponenter när kylplattan också måste vara elektriskt isolerande.

Samtidigt är det ju så att diamanten tål enorma värmetal utan att bli förstörd.
Så den kan nog klara värmen om den uppstår.
Jag tror fokus bör ligga på hur vinylen beter sig vid olika värmetal.

Definiera värmetal.

Spårfriktion, både i graverade musikspår och släta slutspår ger upphov till värme.
Det exakta talet vet jag inte men det kan nog bli så varmt att bitar av vinylen värms upp och mjuknar tillräckligt för att fastna på nålspetsen.