IngOehman skrev:solhaga skrev:nuffe skrev:Finns en studie, som jag tror IÖ och/eller THX gjorde, visar att under vissa betingelser går det att höra riktning från 50 Hz o upp.
Vill minnas att det finns mer info här på faktiskt.se. Men jag o sökfunktionen kommer inte överens.
Henrik
Men menar man då en ren 50 Hz-ton eller musikmaterial som är filtrerat vid 50 Hz?
Med stöd från den andra
diskussionen så kan man i så fall fundera på om det är distorsionen hos högtalararen som gör man hör riktningen och/eller icke tillräckligt branta filter.
Jag kan såklart inte svara för THX-studien, men den studie jag gjorde undersökte möjligheten att höra riktning till en basljudkälla utan distorsion (extremt låg) i fritt fält. Ned till 50 Hz gick det att under frifältsbetingelser höra riktning till en ljudkälla - spelandes en statisk 50 Hz-ton. Vi talar alltså om rikthörbarhet som beror på fasskillnaden mellan det ljud som använder vänster respektive höger öra.
Kan lägga till att någon möjlighet att avgöra om en statisk 50 Hz-ton kom fram- eller bakifrån inte verkade finnas. Endast sidledes gick det att riktningsbestämma ljudkällan.
Men det sagt är förutsättningarna en hel del annorlunda i ett rum, och fasförhållandena mellan öronen är inte längre något självklart och lättberäknat när faktorer som reflexer och i förlängningen av det även rumsresonanser kommer med i bilden, och det finns gott om exempel på att man på en statisk ton spelad i ett rum även kan uppfatta helt falska ljudkällepositioner.
Det är i sig ingenting märkligt om man förstår hur örat fungerar och vilka tryckmönster som uppstår i rum, men ändå förvånar det många att man kan ha en basmodul placerad till höger och ändå uppfatta ett ljudet kommer från vänster.
- - -
Så sammanfattningsvis är den komplexa sanningen i frågan om "detekterbarhet av basmoduler" mycket mera innehållsrik än att bara handla om att vår hörsel kan höra riktningen även till statiska toner nedåt 50 Hz.
Rummet kommer in massor, och därtill är ju många musiksignaler alls inte statiska ljud utan dynamiska eller en kombination, och då kan helt andra mekanismer som möjliggör för oss att detektera ljud träda in. Och jag vill även påpeka en ytterligare sak - att oförmåga att detektera ljud kan vara ett problem lika gärna som ett värde. Det är exempelvis inte ovanligt att vissa anläggningar där en stor del av basljuden inte får en ordentlig position i ljudbilden, istället börjar upplevas som dånande störande i liksom "i huvudet".
Så liksom alla förenklingar är även förenklingen att "förmågan att lokalisera ljud är ett potentiellt problem" en osanning. Det beror på, och det beror på mycket.
Mina erfarenheter är att det vanligaste problemet med att omringa lyssnaren med basar, är just att man riskerar att förlora känslan av att basljud som hör hemma långt därframme i ljudbilden, låter därifrån. Ofta så kan de istället börja upplevas som om de låter lite "i huvudet". Om färre än hälften av basmodulerna finns bakom lyssnaren, och om de som gör det sitter högt, och ibland hjälper det även om de är lite fördröjda, så tycker jag partiellt omringande system kan fungera bra. Men lika ofta har jag stött på fall där det fungerar bättre när alla basmoduler är frontala.
Skall man pressa ur sig något samband därvidlag så är det väl att ju bättre rummet är rent akustiskt, och framförallt då med avseende på att undertrycka fundamentalresonansen djupledes, desto troligare är det att det som fungerar bäst är att ha alla basarna framför sig.
Men som Chrisss så klokt skrev - det är ett svårt ämne och inte lätt att formulera några starka generella sanningar om det är upplevelsen man vill beskriva. I många fall finns det inga genvägar runt ett visst testande.
Handlar det bara om att få fram hur tonkurvan kommer att så är det en helt annan sak. Det är förhållandevis lätt att beräkna i de flesta inte alltför komplicerade rum. Upplevelsen är inte riktigt lika lättberäknad.
Vh, iö
