AndersHa skrev:Nu har jag dels lyssnat med likbent triangel med olika musikstycken i mitt lyssningsrum men även på tidigare Jazz-spår studiomiljön här.
När det gäller lyssning i lyssningsrummet är det lätt att höra hur stereobilden tappar nivå i centrum då vinkeln blir för stor. I mitt system börjar detta uppstå ganska snart över 22-23grader. Beroende på inspelningen och instrumentets placering i ljudbilden kan det uppfattas lite olika. En i ljudbilden väl centrerad röst eller trumpet som exempel blir onaturligt bred med likbent triangel. Jag trivs inte alls med det ljudet eftersom det är en geometrisk distortion i ljudbilden jag inte vill ha. En annan effekt jag hör ibland är att instrument som befinner sig mellan centrum och högtalaren med 21grader uppfattas flytta närmare högtalaren med likbent triangel. Det vad det jag skrev om tidigare.
Jag lyssnade även på tidigare Jazz-spåret med Eddie Graham i studiolik miljö vilket här betyder likbent triangel, närfält och aktiva studiomonitorer (Focal). Här lyckas jag inte på kort tid reda ut allt som händer. Det blir inte alls samma sak avseende stereobilden och jag skulle behöva mycket mera tid för att reda ut det. Jag är inte en van lyssnare av sådana arrangemang i studiomiljö vilket gör att jag inte lyckas reda ut detta på kort tid. Jag tror jag skulle behöva lyssna in mig flera dagar för att ge en korrekt och tydlig beskrivning. Så jag avstår istället då jag inte har den tiden för tillfället.
Kul att du forsätter experimentera.
Några noteringar på det du skrev:
- Att stereobilden "tappar nivå" i centrum är normalt, den hamnar nu på den nivå som mixaren valde när han reglerade nivån för de centrerade ljudobjekten. Detta vid lyssningen av högtalare placerade i en liksidig lyssningstriangel.
- Det du nämner med "onaturligt breda" ljudinslag har mer med hur nära trumpeten eller sångaren befann sig till mikrofonen under inspelningen, om sången är extremt närmickad kommer rösten av naturliga skäl låta bred vilket representeras i skala 1:1 med en liksidig lyssningstriangel. Allt är relativt ursprunget, "du drar ut dragspelet till full skala".
- Det du upplever som "geometrisk distorsion" tror jag kan ha att göra med att du inte hittat den rätta invinklingen för dina högtalare, det kan nog förövrigt även vara boven till de första två punkterna jag tog upp. Gissningsvis har du för lite toe-in så om du ökar graden invinkling tror jag de mittpanorerade ljudinslagen kommer upplevas mer rätt och fokuserade, så som de lät vid mixningen med just det, den liksidiga lyssningstriangel.
- Att ljudobjekt som är panorerade olika mycket åt endera håll i ljudbilden kommer uppfattas ligga längre åt sidorna i en liksidig triangel är självklart, de hamnar nu exakt på den positionen där mixaren valde att placera dem i mixen.
Alla ovanstående punkter visar att du fortfarande inte är van att lyssna på full stereobredd, det är först nu du hör hur allt verkligen är panorerat i ljudbilden, separationen mellan ljudobjekten ökar till sitt ursprung.
Men som sagt, jag tror att du får till det bättre när du hittat rätt invinkling av högtalarna, den parametern är ju en balansgång mellan precision, skarphet och högfrekventa ljud.
Enligt Marten ska dina högtalare passa bra att lyssna på on-axis, men kanske vill du dämpa/begränsa den högfrekventa energin något genom att vinkla ut dom lite grann?
Med mina högtalare och i mitt lyssningsrum tycker jag de låter allra mest välbalanserad över registren när de korsar varandra ca 20 centimeter bakom huvudet, men alla högtalare är olika på den punkten.
Lycka till och fintrimma in placeringen innan du helt avfärdar det här med
korrekt stereobredd. Audiofiler verkar inte förstå hur mycket ett
för smalt lyssningsfönster avviker från hur ljudmixen är tänkt att låta.
Men man får naturligtvis göra som man vill, det är inte raketforskning vi håller på med.