Återges musiken i en bra anläggning som det var tänkt?

[dewpo]

. Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

[JB]

Håller inte med, det mesta av dagens musik har ganska liknande färgning skulle jag säga, har väl blivit lite av en standardmall som dom flesta använder sig av.

Ganska liknande är inte 100% lika. Men berätta gärna vilken färgning som skulle passa perfekt att fixa den mesta av dagens musik.

Öppna några moderna låtar i MasVis och kika på "Normalized average spectrum" så lär du se en röd tråd (frekvenskurvan följer dom diagonala svarta linjerna om den är helt neutral), men 100% likt är det såklart aldrig, speciellt i basområdet kommer kurvan kunna skilja en del beroende på om det är tex hårdrock eller elektronisk musik du jämför, men boosten från ca 0,5-1 khz och uppåt som brukar ligga på minst 10 dB med modern musik brukar vara mer eller mindre standard på nästan alla låtar jag testat i MasVis, så därför är det ingen nackdel om anläggningen man lyssnar med är lite dämpad i det området när man lyssnar på modern musik (iaf väldigt viktigt att inte anläggningen har några peakar där vilket en del har för att dom ska upplevas som mer "detaljerade".. men då låter modern musik väldigt vasst istället eftersom det blir kaka på kaka)

[Conan]

. Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

Ja det är klart det är bakvänt! Ljudteknikern anpassar ljudet till dom som egentligen inte bryr sig om ljudkvalitet (eftersom dom väljer att lyssna i en bilstereo eller nåt annat sunkigt) och skiter i de dom som bryr sig och har fina ljudanläggningar.

[music4ever]

Håller inte med, det mesta av dagens musik har ganska liknande färgning skulle jag säga, har väl blivit lite av en standardmall som dom flesta använder sig av.

Ganska liknande är inte 100% lika. Men berätta gärna vilken färgning som skulle passa perfekt att fixa den mesta av dagens musik.

Öppna några moderna låtar i MasVis och kika på "Normalized average spectrum" så lär du se en röd tråd (frekvenskurvan följer dom diagonala svarta linjerna om den är helt neutral), men 100% likt är det såklart aldrig, speciellt i basområdet kommer kurvan kunna skilja en del beroende på om det är tex hårdrock eller elektronisk musik du jämför, men boosten från ca 0,5-1 khz och uppåt som brukar ligga på minst 10 dB med modern musik brukar vara mer eller mindre standard på nästan alla låtar jag testat i MasVis, så därför är det ingen nackdel om anläggningen man lyssnar med är lite dämpad i det området när man lyssnar på modern musik (iaf väldigt viktigt att inte anläggningen har några peakar där vilket en del har för att dom ska upplevas som mer "detaljerade".. men då låter modern musik väldigt vasst istället eftersom det blir kaka på kaka)

Ok, som jag trodde. Finns ingen magiskt färgning som fixar nya dåliga utgåvor.

[hcl]

Jag tror lösningen är att laga olika varianter av samma material, t.ex. en "radio-version" och en "dynamisk version". Nu som musik mer och mer distribueras via streaming, är ju inte det något stort problem.

Ja, jag tror att det kan vara så lösningen får se ut. Lite som pocket respektive inbundna böcker!

Det är väl så det har varit tidigare? Det gjordes väl versioner för FM-mono och även för sändning på AM-radio?

Jag skulle också gärna se ett sådant upplägg och kommer testa det när det förefaller lämpligt (för något projekt där det kan ge ett uppenbart mervärde). Det genererar dock en hel del merarbete i.o.m. att man bör skilja de olika slutprodukterna redan i tidigt i mixskede.

[hcl]

. Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

Absolut, men tills det existerar en allmänt accepterad sådan standard så är det nog tvunget att vara så. Att som ljudtekniker producera musik som inte låter hyffsat i de apparater som majoriteten av den tänkta konsumentgruppen använder skulle vara ekonomisk harakiri. En lösning måste nog snarare bygga på att dominerande aktörer (radio, tv, streamingaktörer och tillhörande branschorgan) inför en sådan gemensam standard och/eller att konsumenterna skaffar återgivningsapparatur som ger en tydlig fördel för högkvalitativa musikinspelningar.

[Conan]

. Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

Absolut, men tills det existerar en allmänt accepterad sådan standard så är det nog tvunget att vara så. Att som ljudtekniker producera musik som inte låter hyffsat i de apparater som majoriteten av den tänkta konsumentgruppen använder skulle vara ekonomisk harakiri. En lösning måste nog snarare bygga på att dominerande aktörer (radio, tv, streamingaktörer och tillhörande branschorgan) inför en sådan gemensam standard och/eller att konsumenterna skaffar återgivningsapparatur som ger en tydlig fördel för högkvalitativa musikinspelningar.

Man verkar glömma: Dom (musikkonsumerterna med BT-högtalare eller bilsterios) bryr sig ju inte om ljudkvaliteten! Ingen skulle ju få för sig att anpassa senaste Star Wars-filmen på Bluray till att se bäst ut på en sunkig surfplatta på ett pendeltåg, även om det skulle vara så majoriteten av tittarna kollar på film. Sitter man på ett pendeltåg och kollar på sin sunkiga surfplatta så bryr man sig just där och då inte om bildkvaliteten. Och bryr man sig så fattar man att det är surfplattans ljus & kontrast det ska skruvas på - inte filmen!

För det andra: Har man verkligen undersökt om "normallyssnaren" upplever en skillnad mellan en dynamisk låt och samma låt sönderkomprimerad (uppspelad på deras sunkiga anläggning)? Vad föredrog man faktiskt, och är det skillnaden avgörande när dom lyssnar som dom gör (åker till jobbet, dammsuger, sitter på träningscykeln på gymmet)?

Skulle inte låten med hög dynamik låta tillräckligt "hyffsat" för den normale musikkonsumenten? Jag tror det.

Vad jag också tror är att det handlar främst om att låta högst i en spellista t.ex. Där har ju den sönderkomprimerade låten en fördel. Saknar ljudtekniker insikten att skilja mellan högt & bra samt att man faktiskt kan uppnå "högt" med volymkontrollen också...

[RogerGustavsson]

Man verkar glömma: Dom (musikkonsumerterna med BT-högtalare eller bilsterios) bryr sig ju inte om ljudkvaliteten! Ingen skulle ju få för sig att anpassa senaste Star Wars-filmen på Bluray till att se bäst ut på en sunkig surfplatta på ett pendeltåg, även om det skulle vara så majoriteten av tittarna kollar på film. Sitter man på ett pendeltåg och kollar på sin sunkiga surfplatta så bryr man sig just där och då inte om bildkvaliteten. Och bryr man sig så fattar man att det är surfplattans ljus & kontrast det ska skruvas på - inte filmen!

För det andra: Har man verkligen undersökt om "normallyssnaren" upplever en skillnad mellan en dynamisk låt och samma låt sönderkomprimerad (uppspelad på deras sunkiga anläggning)? Vad föredrog man faktiskt, och är det skillnaden avgörande när dom lyssnar som dom gör (åker till jobbet, dammsuger, sitter på träningscykeln på gymmet)?

Skulle inte låten med hög dynamik låta tillräckligt "hyffsat" för den normale musikkonsumenten? Jag tror det.

Vad jag också tror är att det handlar främst om att låta högst i en spellista t.ex. Där har ju den sönderkomprimerade låten en fördel. Saknar ljudtekniker insikten att skilja mellan högt & bra samt att man faktiskt kan uppnå "högt" med volymkontrollen också...

Precis! Tycker du träffat spiken på huvudet där.

[Morello]

Jag upplever att gamla myter upprepas i den här tråden. Bland annat från hcl. Taffliga system är taffliga på olika vis och det går inte att producera skräp som på något magiskt vis får taffliga system att låta bra. Tar jag en snyggt producerad pop/rock-platta med Rush, Dire straits, The police, Deep purple etc så hör man ävn i bilstereon att detta är fonogram som är just snyggt producerade.

En gemensam nämnare kan man kanske hitta för tafliga system och det är subkontra- och kontraoktaven saknas, men det gäller ganska många så kallade audiofil- och studio-system också.

[matssvensson]

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

Absolut, men tills det existerar en allmänt accepterad sådan standard så är det nog tvunget att vara så. Att som ljudtekniker producera musik som inte låter hyffsat i de apparater som majoriteten av den tänkta konsumentgruppen använder skulle vara ekonomisk harakiri. En lösning måste nog snarare bygga på att dominerande aktörer (radio, tv, streamingaktörer och tillhörande branschorgan) inför en sådan gemensam standard och/eller att konsumenterna skaffar återgivningsapparatur som ger en tydlig fördel för högkvalitativa musikinspelningar.

Man verkar glömma: Dom (musikkonsumerterna med BT-högtalare eller bilsterios) bryr sig ju inte om ljudkvaliteten! Ingen skulle ju få för sig att anpassa senaste Star Wars-filmen på Bluray till att se bäst ut på en sunkig surfplatta på ett pendeltåg, även om det skulle vara så majoriteten av tittarna kollar på film. Sitter man på ett pendeltåg och kollar på sin sunkiga surfplatta så bryr man sig just där och då inte om bildkvaliteten. Och bryr man sig så fattar man att det är surfplattans ljus & kontrast det ska skruvas på - inte filmen!

För det andra: Har man verkligen undersökt om "normallyssnaren" upplever en skillnad mellan en dynamisk låt och samma låt sönderkomprimerad (uppspelad på deras sunkiga anläggning)? Vad föredrog man faktiskt, och är det skillnaden avgörande när dom lyssnar som dom gör (åker till jobbet, dammsuger, sitter på träningscykeln på gymmet)?

Skulle inte låten med hög dynamik låta tillräckligt "hyffsat" för den normale musikkonsumenten? Jag tror det.

Vad jag också tror är att det handlar främst om att låta högst i en spellista t.ex. Där har ju den sönderkomprimerade låten en fördel. Saknar ljudtekniker insikten att skilja mellan högt & bra samt att man faktiskt kan uppnå "högt" med volymkontrollen också...

För mig är det precis detta som är själva orsaken till loudness war - att en låt med hög dynamik låter ”skräp” när du försöker lyssna på den i dagens normala lyssningsmiljö. De tystare partierna hörs inte i bakgrundsbullret, de starkare topparna får mobilsystemet att braka samman och hela låten låter alldeles för tyst jämfört med allt annat på samma volyminställning. En dynamiskt mixad låt får inte plats i det som är referensen för dagens mixare/mastrare.

Jag är hyggligt övertygad om att de flesta skulle höra skillnad på en dynamisk och en komprimerad låt återgivna på en kvalitativ anläggning under goda förutsättningar - och föredra den dynamiska mixen. Framförallt om man normaliserar medelvolymen så att mixarna låter lika starkt. MEN det är inte så de flesta av oss lyssnar på musik idag och därför vinner de volymmaxade låtarna till vårt förtret.

[Morello]

Ännu en myt. Loudness war finns därför att alla aktörer vill låta starkast. Vansinneskompression i masteringledet är och har aldrig varit fråga om kvalitet - det behövdes inte före 1990 och det skulle fungera alldeles utmärkt utan loudnesswar 2018.

[hcl]

Absolut, men tills det existerar en allmänt accepterad sådan standard så är det nog tvunget att vara så. Att som ljudtekniker producera musik som inte låter hyffsat i de apparater som majoriteten av den tänkta konsumentgruppen använder skulle vara ekonomisk harakiri. En lösning måste nog snarare bygga på att dominerande aktörer (radio, tv, streamingaktörer och tillhörande branschorgan) inför en sådan gemensam standard och/eller att konsumenterna skaffar återgivningsapparatur som ger en tydlig fördel för högkvalitativa musikinspelningar.

Man verkar glömma: Dom (musikkonsumerterna med BT-högtalare eller bilsterios) bryr sig ju inte om ljudkvaliteten! Ingen skulle ju få för sig att anpassa senaste Star Wars-filmen på Bluray till att se bäst ut på en sunkig surfplatta på ett pendeltåg, även om det skulle vara så majoriteten av tittarna kollar på film. Sitter man på ett pendeltåg och kollar på sin sunkiga surfplatta så bryr man sig just där och då inte om bildkvaliteten. Och bryr man sig så fattar man att det är surfplattans ljus & kontrast det ska skruvas på - inte filmen!

För det andra: Har man verkligen undersökt om "normallyssnaren" upplever en skillnad mellan en dynamisk låt och samma låt sönderkomprimerad (uppspelad på deras sunkiga anläggning)? Vad föredrog man faktiskt, och är det skillnaden avgörande när dom lyssnar som dom gör (åker till jobbet, dammsuger, sitter på träningscykeln på gymmet)?

Skulle inte låten med hög dynamik låta tillräckligt "hyffsat" för den normale musikkonsumenten? Jag tror det.

Vad jag också tror är att det handlar främst om att låta högst i en spellista t.ex. Där har ju den sönderkomprimerade låten en fördel. Saknar ljudtekniker insikten att skilja mellan högt & bra samt att man faktiskt kan uppnå "högt" med volymkontrollen också...

Jag tror att alla på något sätt bryr sig om hur det låter, oftast kanske inte medvetet, men återgivningen påverkar givetvis även hur den ursprungliga musiken uppfattas.

Ang. kunskap så råder det säkert stora kunskapsvariationer inom professionen, men gemensamt är att samtliga har gårdagens och dagens mixar som referensmaterial (var mot varje ny produktion jämförs). Även äldre material är producerat och mixat med utrustning som delvis ersätter dynamiska variationer med mindre dynamiska variationer+varierande grad av distorsion (på ett tilltalande sätt, men ändå). Dessa "trick" är inte nya, men har drivits till bristningsgränsen i.o.m. "The loudness war" dessutom samtidigt som man introducerat hård-klippning, som sista spiken i transition mellan dynamik och distorsion.

Utan nivåutjämning i kanalen (radio, tv, streaming, ...) medför "The loudness war" att det "krävs" att man har kranat på i mixning OCH mastring (det räcker inte på långa vägar att bara göra det i mastring eftersom => det då låter hur kass som helst). Även crest-faktor runt 15-20 dB kräver oftast rätt stora ingrepp dynamiskt. Ofta vill man också göra relativt stora justeringar i ljudnivå inom en låt och det är givetvis inget konstigt eller negativt.

Utöver de excesser som introducerats i.o.m. det skenande ljudnivåkriget så handlar det även om att en mix inte kan vara sådan att det låter på ett sådant sätt så att man inte vill lyssna mer. De flesta "normala" anläggningar eller återgivningsmanicker har alla möjliga brister som kan göra att musikmaterialet inte går fram som det var tänkt, i varje fall inte utan att man tar viss hänsyn i mix-ledet. Det kan - om inte hänsyn tas - t.o.m. vara så illa att lyssnaren hellre växlar låt eller radiokanal. Det kan röra sig om återgivningsutrustning med allt för mycket bas eller nästan ingen bas alls, men kanske f.f.a. har det nog att göra med hur sämre utrustning hanterar starka nivåer i mellanregistret. Något som uppfattas som extra uttrycksfullt i en bra anläggning kan framstå som utstickande och därigenom påträngande i medioker lyssningsutrustning, lite hårt pressad t.ex. till följd av att man höjt nivån för att höra "bra" mot en förhöjd bakgrundsstörnivå.

oivavoi var inne på att det inte går att att optimera en mix för att låta så bra som möjligt i alla anläggningar och där är jag benägen att hålla med. Det går förvånansvärt långt, men det finns kvaliteter som kan återges i en riktigt bra anläggning, men som inte "får plats" i en sämre anläggning. Det handlar då också om vilken lyssningsnivå man väljer (vill ha). Någon som tänkt på skillnaden mellan återgivningen av paus-musiken på stora live-evenemang jämfört med då konserten sätter igång. Skillnaden är inte bara återgivningsnivån utan även hur mycket dynamik man har på det inspelade materialet och hur mycket dynamik aktuell ljudtekniker valt att ha. Moderna mixerbord (även live) har i.o.f.s. idag funktioner som tämjer även live-framförandet till något som liknar hur det låter på inspelat material, men då blir det oftast inte heller bra (man sällan tillgång de till {ovan nämnda} effekter som på ett snyggt sätt ersätter dynamik med distorsion, det blir helt enkelt inte lika illusoriskt i det avseendet).

[Bagaget]

Ännu en myt. Loudness war finns därför att alla aktörer vill låta starkast. Vansinneskompression i masteringledet är och har aldrig varit fråga om kvalitet - det behövdes inte före 1990 och det skulle fungera alldeles utmärkt utan loudnesswar 2018.

Och reklamradion misstänker jag som stark orsak eftersom reklamen är hysteriskt komprimerad och inte har några väljudsambitioner alls.

[hcl]

Jag upplever att gamla myter upprepas i den här tråden. Bland annat från hcl. Taffliga system är taffliga på olika vis och det går inte att producera skräp som på något magiskt vis får taffliga system att låta bra. Tar jag en snyggt producerad pop/rock-platta med Rush, Dire straits, The police, Deep purple etc så hör man ävn i bilstereon att detta är fonogram som är just snyggt producerade.

En gemensam nämnare kan man kanske hitta för tafliga system och det är subkontra- och kontraoktaven saknas, men det gäller ganska många så kallade audiofil- och studio-system också.

"Loudness war" är en sak och där är det att inte låta svagare än låtarna före som nog är viktigast.

Även snygga produktioner är testade så att de inte låter illa på sämre utrustning, utan precis om du skriver "så hör man ävn i bilstereon att detta är fonogram som är just snyggt producerade".

Är det den bästa mix som kunde gjorts om man inte tagit hänsyn till att materialet skulle kunna spelas med god behållning i vilken apparat som helst? Det tror inte jag.

[RogerJoensson]

Många dynamiska mixar (i bemärkelsen att man inte krossat topparna) kan låta skitbra i både bilstereon och köksradion. Att man kanske vill göra kompakta mixar är en sak. Att krossa topparna (modern mastring) är en annan. En kompakt mix kan låta bra avlyssnad bode starkt och svagt. En toppkrossad mastring låter nästan aldrig bra. -Någonstans. -Den enda fördelen är att den senare vinner i spellistorna när lyssnaren inte gitter vrida på volymreglaget.

[hcl]

Många dynamiska mixar (i bemärkelsen att man inte krossat topparna) kan låta skitbra i både bilstereon och köksradion. Att man kanske vill göra kompakta mixar är en sak. Att krossa topparna (modern mastring) är en annan. En kompakt mix kan låta bra avlyssnad bode starkt och svagt. En toppkrossad mastring låter nästan aldrig bra. -Någonstans. -Den enda fördelen är att den senare vinner i spellistorna när lyssnaren inte gitter vrida på volymreglaget.

ABSOLUT!

Det finns dynamiska mixar och det finns verkligt dynamiska mixar. Många verkligt dynamiska (t.ex. som det kan bli i verkligheten) funkar helt enkelt inte i många sammanhang. Antingen kräver de extremt tyst miljö (bakgrundsnivå) eller att man spelar så starkt att utrustningen, man själv eller kanske f.f.a. omgivningen misstycker (när det dundrar på i topparna).

[Tangband]

Hcl och andra, vad tycker ni om denna skiva ?
Finns på spotify, lyssna på första låten.
Hos mig låter den väldigt fint och känns välproducerad, men den kanske är tok- komprimerad ?
Kan någon göra en masvis analys ?

[RogerGustavsson]

Rhiannon Giddens - At the purchaser's option.



Vet inte riktigt vad jag tycker efter en snabb lyssning i enklare hörlurar. Känns odynamiskt och mörkt, trummorna låter unket, limiterat.

[Morello]

Ja, det där lät inte så kul; burkigt och medelkomprimerat.

[music4ever]

För mig är det precis detta som är själva orsaken till loudness war - att en låt med hög dynamik låter ”skräp” när du försöker lyssna på den i dagens normala lyssningsmiljö. De tystare partierna hörs inte i bakgrundsbullret, de starkare topparna får mobilsystemet att braka samman och hela låten låter alldeles för tyst jämfört med allt annat på samma volyminställning. En dynamiskt mixad låt får inte plats i det som är referensen för dagens mixare/mastrare.

Jag är hyggligt övertygad om att de flesta skulle höra skillnad på en dynamisk och en komprimerad låt återgivna på en kvalitativ anläggning under goda förutsättningar - och föredra den dynamiska mixen. Framförallt om man normaliserar medelvolymen så att mixarna låter lika starkt. MEN det är inte så de flesta av oss lyssnar på musik idag och därför vinner de volymmaxade låtarna till vårt förtret.

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

[Tangband]

Ja, det där lät inte så kul; burkigt och medelkomprimerat.

Om det inte låter så hemma hos mig, utan klangligt bra , innebär det att samma skivor kommer att låta olika bra hemma hos dig och hemma hos mig ?

Vad är då rätt eller fel ?

[PekkaJohansson]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

[music4ever]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

Märk väl att jag skrev "skulle funka".
Det är ju såklart en väldigt stor skillnad mellan milt kompression och extremt kompression som ger enorma mängder dist.

[darkg]

Ja, det där lät inte så kul; burkigt och medelkomprimerat.

Om det inte låter så hemma hos mig, utan klangligt bra , innebär det att samma skivor kommer att låta olika bra hemma hos dig och hemma hos mig ?

Vad är då rätt eller fel ?

Fast frågan är om ni skulle ha motsatta åsikter om olika dynamiska utgåvor. Kanske skulle ni ranka dem i samma ordning! De enskilda omdömena 'bra' / 'mindre bra' om 1 objekt är grannlaga att jämföra, tror jag.

Lyssningomständigheterna i stort kan absolut vara olika, men också lyssnarnas "kräsenhet"... alltså om en ger betyg 2 respektive 3 och en annan ger 3 respektive 5 är de trots allt eniga om vilket som är bättre. (En tredje ger betygen 4 respektive 4 och stärker i så fall åtminstone påståendet att alt. 2 inte är sämre...).

Det kan ju också vara en skillnad i smak, men med ovanstående vill jag belysa att det inte behöver vara det även om en säger 'bra' och en säger 'mindre bra'.

[Morello]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

Kunde inte skrivit det bätrtre själv.

Den som inte tror på det Pekka skriver tycker jag kan köpa sig några högklassiga fonogram från 1970- och 1980-talen och testa! Det fungerade då och det fungerar idag.

[darkg]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

Fast ligger det inte något i det Hcl säger, att "man bör skilja de olika slutprodukterna redan i tidigt i mixskede."
Att det inte går att åstadkomma samma kvalitet på den komprimerade varianten om man lämnar det till kretsar i radion.

[music4ever]

Kunde inte skrivit det bätrtre själv.

Den som inte tror på det Pekka skriver tycker jag kan köpa sig några högklassiga fonogram från 1970- och 1980-talen och testa! Det fungerade då och det fungerar idag.

Så om man har ett verk med en enorm terassdynamik och lyssnar på denna mitt i Stockholm under rusningstrafik, så kommer det funka utan problem? Jag betvivlar att det kommer funka om man höjer så högt att man hör alla små detaljer när det är som tystast (över bakgrundsbullret) och sen kommer det utbrott på 25 kanske 30 dB högre.

[JB]

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen.

Med tanke på att musiken låtit så i över 20 år så vore det väldigt dumt att inte vänja sig om man vill kunna fortsätta njuta av musik, vore väl tråkigt att bara kunna lyssna på musik som är äldre än 20 år? Iofs var nog max 8 år när man började masterkomprimera musik och 95% av all musik jag lyssnar på är brickwallad, så jag har nog blivit ganska härdad :)

[PekkaJohansson]

Kunde inte skrivit det bätrtre själv.

Den som inte tror på det Pekka skriver tycker jag kan köpa sig några högklassiga fonogram från 1970- och 1980-talen och testa! Det fungerade då och det fungerar idag.

Så om man har ett verk med en enorm terassdynamik och lyssnar på denna mitt i Stockholm under rusningstrafik, så kommer det funka utan problem? Jag betvivlar att det kommer funka om man höjer så högt att man hör alla små detaljer när det är som tystast (över bakgrundsbullret) och sen kommer det utbrott på 25 kanske 30 dB högre.

Varför skulle lyssning i rusningstrafik vara ett kvalitetsmått? Om du vill så komprimera gärna när du lyssnar men lämna fonogrammet i fred, är kontentan av hela diskussionen.

Pekka

[hcl]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

Fast ligger det inte något i det Hcl säger, att "man bör skilja de olika slutprodukterna redan i tidigt i mixskede."
Att det inte går att åstadkomma samma kvalitet på den komprimerade varianten om man lämnar det till kretsar i radion.

En standard som tillät att man vid mastring kunde lägga in några parametrar som styrde en i standarden definierad kompressionsalgoritm hade sannolikt gjort underverk jämfört med dagens (som det påpekas ovan) galna kompression till crest faktorer nedåt bara några dB. Olika utgåvor i grunded hade varit ännu bättre, men även dessa skulle kunna ha olika, vid uppspelningstillfället valbara extra kompressionsval. Även radio skulle kunna använda sig av dessa, i.st.f. generiska multibandskompressorer som (vad jag vet) alltid använts på radio (och som i.o.f.s. ofta fungerar väldigt bra [*]).

Även kassettband inspelade med "lagom" (d.v.s. för biluppspelning ganska hot) drivning ger viss kompression, för att inte tala om kompressionen man får då bilanläggningen drivs över sin förmåga.

[*] Radioutsändningar har såvitt jag vet alltid komprimerats