Moderator: Redaktörer
Conan skrev:Det är ju det som är kruxet - hur är det tänkt att låta när det låter som det är tänkt? Hur jag själv än vrider och vänder på det hamnar jag i slutsatsen att det förmodligen bästa man kan göra är att sikta på en återgivning neutral mot det den matas med och så får fonogrammen låta som de gör.
RogerGustavsson skrev:Conan skrev:Det är ju det som är kruxet - hur är det tänkt att låta när det låter som det är tänkt? Hur jag själv än vrider och vänder på det hamnar jag i slutsatsen att det förmodligen bästa man kan göra är att sikta på en återgivning neutral mot det den matas med och så får fonogrammen låta som de gör.
Det blir en viss anpassning till vad man mest lyssnar på. De som lyssnar mera på musik som har ett akustiskt ursprung vet möjligen hur det kan låta även i verkligheten. Har nyligen jämfört två Wagner-inspelningar med varandra och där är skillnaden inte dramatisk mellan inspelningar av samma musikstycken. Det kan kännas rätt friskt även om inspelningarna är från 60-talet. Lyssnar man mycket på hårdmastrad rockmusik antar jag att man väljer en anläggning som tämjer klangen på något vis för att få bättre utbyte av musiken. Det kan förstås bli knas på andra musikformer... De som har bredare musiksmak får det jobbigt ibland om man prioriterat fel egenskaper vid val av uppspelningsdon och tillhörande lyssningsrum.
IngOehman skrev:Andreas: Fast nu tappar du ju helt bort återgivningsaspekten!
Om jag skall... säg sticka en tröja, och vill handla garn via internet (okej, nä, jag kan inte sticka, dä' bara't exempel!), så vill jag ha en kalibrerad bildskärm så jag få se hur färgerna på garnet ser ut. Visst, kameran som användts kan förstås också vara fel, och automatiska färgtemperaturkompensationer kan också ställa till det, men princiiipen! Anläggningen kan återge, eller den kan ha ett sound. I senade fallet kan det vara fult eller fint, men aldrig sant.
Jag vill att min bildskärm (liksom min anläggning!) skall tala sanning, inte visa "snygga färger"!
Att bara jag tittar på skärmen påverkar inte mitt önskemål om att skärmen skall visa bilder enligt en god återgivningsstandard.
Vh, iö
Tangband skrev:Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.
PekkaJohansson skrev:Tangband skrev:Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.
Eller så kommer man till insikt om att man inte kan kompensera för de olika fel som många inspelningar och produktioner har - och att det är bättre att satsa på återgivningsidealet som inte fördärvar de bästa produktionerna. Då får man dessutom en rimligt rättvisande bild av de fel som de flesta inspelningar har. Den som orkar kan kompensera så gott det går med knapptryckningar. Ett mer avslappnat sätt är att använda volymkontrollen och inte spela dåliga produktioner på starkare nivå än de tål att avlyssnas. Det kan tilläggas att även usla produktioner tål att höras starkare i en lågförvrängande och extremkapabel anläggning.
Med vänlig hälsning
Pekka
Tangband skrev:RogerGustavsson skrev:Conan skrev:Det är ju det som är kruxet - hur är det tänkt att låta när det låter som det är tänkt? Hur jag själv än vrider och vänder på det hamnar jag i slutsatsen att det förmodligen bästa man kan göra är att sikta på en återgivning neutral mot det den matas med och så får fonogrammen låta som de gör.
Det blir en viss anpassning till vad man mest lyssnar på. De som lyssnar mera på musik som har ett akustiskt ursprung vet möjligen hur det kan låta även i verkligheten. Har nyligen jämfört två Wagner-inspelningar med varandra och där är skillnaden inte dramatisk mellan inspelningar av samma musikstycken. Det kan kännas rätt friskt även om inspelningarna är från 60-talet. Lyssnar man mycket på hårdmastrad rockmusik antar jag att man väljer en anläggning som tämjer klangen på något vis för att få bättre utbyte av musiken. Det kan förstås bli knas på andra musikformer... De som har bredare musiksmak får det jobbigt ibland om man prioriterat fel egenskaper vid val av uppspelningsdon och tillhörande lyssningsrum.
Visst är det frestande med ett återgivningstänk där man istället i praktiken tyvärr kompromissar bort de dåliga inspelningarna. Om det låter för dåligt så blir det svårt att njuta. Återges det som det var tänkt ? De fina inspelningarna låter ju jättebra utan kompromisser, och det är ju trevligt. Speciellt om man håller sig till dessa 10% av goda inspelningar. Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.
Tangband skrev:IngOehman skrev:Andreas: Fast nu tappar du ju helt bort återgivningsaspekten!
Om jag skall... säg sticka en tröja, och vill handla garn via internet (okej, nä, jag kan inte sticka, dä' bara't exempel!), så vill jag ha en kalibrerad bildskärm så jag få se hur färgerna på garnet ser ut. Visst, kameran som användts kan förstås också vara fel, och automatiska färgtemperaturkompensationer kan också ställa till det, men princiiipen! Anläggningen kan återge, eller den kan ha ett sound. I senade fallet kan det vara fult eller fint, men aldrig sant.
Jag vill att min bildskärm (liksom min anläggning!) skall tala sanning, inte visa "snygga färger"!
Att bara jag tittar på skärmen påverkar inte mitt önskemål om att skärmen skall visa bilder enligt en god återgivningsstandard.
Vh, iö
Men , tänk om 90 % av allt garn du köper via internet ändå har en något annan färgtemperatur då du får hem garnet- trots din kalibrerade skärm , hur gör du då ?
Om 90% av inspelningarna är söndermastrade så blir man ju inte per automatik hjälpt av en bättre eller perfekt skärm, utan felet ligger ju innan ditt eget avspelningsled ?
...men jag förstår problemet- tokmastring kan inte reverseras, dvs återställas genom nån motsatt färgning och det är verkligen synd.
Tangband skrev:RogerGustavsson skrev:Conan skrev:Det är ju det som är kruxet - hur är det tänkt att låta när det låter som det är tänkt? Hur jag själv än vrider och vänder på det hamnar jag i slutsatsen att det förmodligen bästa man kan göra är att sikta på en återgivning neutral mot det den matas med och så får fonogrammen låta som de gör.
Det blir en viss anpassning till vad man mest lyssnar på. De som lyssnar mera på musik som har ett akustiskt ursprung vet möjligen hur det kan låta även i verkligheten. Har nyligen jämfört två Wagner-inspelningar med varandra och där är skillnaden inte dramatisk mellan inspelningar av samma musikstycken. Det kan kännas rätt friskt även om inspelningarna är från 60-talet. Lyssnar man mycket på hårdmastrad rockmusik antar jag att man väljer en anläggning som tämjer klangen på något vis för att få bättre utbyte av musiken. Det kan förstås bli knas på andra musikformer... De som har bredare musiksmak får det jobbigt ibland om man prioriterat fel egenskaper vid val av uppspelningsdon och tillhörande lyssningsrum.
Visst är det frestande med ett återgivningstänk där man istället i praktiken tyvärr kompromissar bort de dåliga inspelningarna. Om det låter för dåligt så blir det svårt att njuta. Återges det som det var tänkt ? De fina inspelningarna låter ju jättebra utan kompromisser, och det är ju trevligt. Speciellt om man håller sig till dessa 10% av goda inspelningar. Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.
darkg skrev:En infallsvinkel är att ljudteknikern kanske (jag har ingen aning) inte tycker att det ska låta som det gör när han eller hon lyssnar. Utan hur det låter i monitorerna tolkas, så att "när det låter så här vet jag att det kommer att låta bra hemma i stugorna!". Man kan ju i processen för att få fram vissa aspekter studera en tydliggörande avbild. En bildredigerare vet att en till synes överskärpt bild blir bra i tryck, kan vara en analogi, och behöver inte provtrycka utan utläser på sin fula skärmbild hur det kommer att se ut...
IngOehman skrev:Tangband skrev:RogerGustavsson skrev:
Det blir en viss anpassning till vad man mest lyssnar på. De som lyssnar mera på musik som har ett akustiskt ursprung vet möjligen hur det kan låta även i verkligheten. Har nyligen jämfört två Wagner-inspelningar med varandra och där är skillnaden inte dramatisk mellan inspelningar av samma musikstycken. Det kan kännas rätt friskt även om inspelningarna är från 60-talet. Lyssnar man mycket på hårdmastrad rockmusik antar jag att man väljer en anläggning som tämjer klangen på något vis för att få bättre utbyte av musiken. Det kan förstås bli knas på andra musikformer... De som har bredare musiksmak får det jobbigt ibland om man prioriterat fel egenskaper vid val av uppspelningsdon och tillhörande lyssningsrum.
Visst är det frestande med ett återgivningstänk där man istället i praktiken tyvärr kompromissar bort de dåliga inspelningarna. Om det låter för dåligt så blir det svårt att njuta. Återges det som det var tänkt ? De fina inspelningarna låter ju jättebra utan kompromisser, och det är ju trevligt. Speciellt om man håller sig till dessa 10% av goda inspelningar. Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.
Att kompromissa är att dö en smula.
Att kompromissa är även att hålla massakreringen av populärmusik vid liv. VARJE anpassning till något dåligt hjälper det dåliga att leva vidare.
Men framförallt - det är en myt att en riktigt, riktigt bra återgivning låter sämre än en medelmåttig, på sönderkomprimerat programmaterial, OCH: man behöver inte ens kompromissa! Man kan nämligen ha knappar och reglage på anläggningen som kan koppla in funktioner vid behov (t ex NOOLOM). Då kan utgångspunkten fortsätta att vara den mest optimala återgivningen, utan kompromisser! Alternativ istället för kompromiss, helt enkelt.
Vh, iö
- - - - -
PS. Det är även en myt att en anläggning med rak tonkurva för direktljudet är en med optimal återgivning. Stereosystemet som sådant gör att en sådan blir klangligt färgande.
darkg skrev:En infallsvinkel är att ljudteknikern kanske (jag har ingen aning) inte tycker att det ska låta som det gör när han eller hon lyssnar. Utan hur det låter i monitorerna tolkas, så att "när det låter så här vet jag att det kommer att låta bra hemma i stugorna!". Man kan ju i processen för att få fram vissa aspekter studera en tydliggörande avbild. En bildredigerare vet att en till synes överskärpt bild blir bra i tryck, kan vara en analogi, och behöver inte provtrycka utan utläser på sin fula skärmbild hur det kommer att se ut...
Tangband skrev:darkg skrev:En infallsvinkel är att ljudteknikern kanske (jag har ingen aning) inte tycker att det ska låta som det gör när han eller hon lyssnar. Utan hur det låter i monitorerna tolkas, så att "när det låter så här vet jag att det kommer att låta bra hemma i stugorna!". Man kan ju i processen för att få fram vissa aspekter studera en tydliggörande avbild. En bildredigerare vet att en till synes överskärpt bild blir bra i tryck, kan vara en analogi, och behöver inte provtrycka utan utläser på sin fula skärmbild hur det kommer att se ut...
Tänk om vi ljudnördar tillhör de sista entusiasterna ?
...för tänk vad folk använder i stugorna, de flesta alltså. Vad använder de för anläggning?
Om programmaterialet dessutom av ljudtekniker optimeras att låta bra genom senaste köksradion från Kjell&kompany så är det långt från hifi.
Bagaget skrev:Varje gång jag läser att det borde låta som ur monitorerna vid mixningen så har jag en vag minnesbild från något reportage där just detta framfördes, att monitorerna inte valts för att låta som hos folk utan för att det skulle bli lättare att justera ljudet så att det sedan skulle låta ”bra” i vanliga rum och anläggningar...
Tangband skrev:Men , tänk om 90 % av allt garn du köper via internet ändå har en något annan färgtemperatur då du får hem garnet- trots din kalibrerade skärm , hur gör du då ?
Om 90% av inspelningarna är söndermastrade så blir man ju inte per automatik hjälpt av en bättre eller perfekt skärm, utan felet ligger ju innan ditt eget avspelningsled ?
...men jag förstår problemet- tokmastring kan inte reverseras, dvs återställas genom nån motsatt färgning och det är verkligen synd.
music4ever skrev:Tangband skrev:Men , tänk om 90 % av allt garn du köper via internet ändå har en något annan färgtemperatur då du får hem garnet- trots din kalibrerade skärm , hur gör du då ?
Om 90% av inspelningarna är söndermastrade så blir man ju inte per automatik hjälpt av en bättre eller perfekt skärm, utan felet ligger ju innan ditt eget avspelningsled ?
...men jag förstår problemet- tokmastring kan inte reverseras, dvs återställas genom nån motsatt färgning och det är verkligen synd.
Jo, det blir ju det (i genomsnitt). Fel på fel kommer ge ännu större fel. Dvs, en källa med en taskig färgtemperatur blir ju inte bättre om skärmen själv har också en taskig färgtemperatur.
JB skrev:Nej fel på fel ger inte automatiskt större fel (men kan såklart göra), har en inspelning tex en frekvenskurva med hissad diskant och lite frånvarande djupbas (som nästan all ny musik) som spelas upp i en anläggning som har lite boost i djupbasen samt lite tillbakadragen diskant så kan felen ta ut varandra och göra att upplevelsen blir helt okej i överlag, men lyssnar du på en inspelning med den karaktären med tex ett par hörlurar såsom Audio-Technica M50X, Philips Fidelio X2 eller tillochmed Sennheiser HD800 (spara pengarna och köp HD650 istället om ni vill ha hörlurar som går att lyssna på modern musik med) som även dom har hissad diskant precis som majoriteten av dagens musik så blir det däremot kaka på kaka som du säger vilket gör att musiken låter väldigt vasst och jobbigt, vilket ofta resulterar i ännu en elak tråd här på forumet om att dagens musik inte går att lyssna på.
music4ever skrev:JB skrev:Nej fel på fel ger inte automatiskt större fel (men kan såklart göra), har en inspelning tex en frekvenskurva med hissad diskant och lite frånvarande djupbas (som nästan all ny musik) som spelas upp i en anläggning som har lite boost i djupbasen samt lite tillbakadragen diskant så kan felen ta ut varandra och göra att upplevelsen blir helt okej i överlag, men lyssnar du på en inspelning med den karaktären med tex ett par hörlurar såsom Audio-Technica M50X, Philips Fidelio X2 eller tillochmed Sennheiser HD800 (spara pengarna och köp HD650 istället om ni vill ha hörlurar som går att lyssna på modern musik med) som även dom har hissad diskant precis som majoriteten av dagens musik så blir det däremot kaka på kaka som du säger vilket gör att musiken låter väldigt vasst och jobbigt, vilket ofta resulterar i ännu en elak tråd här på forumet om att dagens musik inte går att lyssna på.
Chansen att du lyssnar på en inspelning där din färgning är en perfekt mo-tspegling av denna, är ganska liten skulle jag tro.
JB skrev:Håller inte med, det mesta av dagens musik har ganska liknande färgning skulle jag säga, har väl blivit lite av en standardmall som dom flesta använder sig av.
Bagaget skrev:darkg skrev:En infallsvinkel är att ljudteknikern kanske (jag har ingen aning) inte tycker att det ska låta som det gör när han eller hon lyssnar. Utan hur det låter i monitorerna tolkas, så att "när det låter så här vet jag att det kommer att låta bra hemma i stugorna!". Man kan ju i processen för att få fram vissa aspekter studera en tydliggörande avbild. En bildredigerare vet att en till synes överskärpt bild blir bra i tryck, kan vara en analogi, och behöver inte provtrycka utan utläser på sin fula skärmbild hur det kommer att se ut...
Varje gång jag läser att det borde låta som ur monitorerna vid mixningen så har jag en vag minnesbild från något reportage där just detta framfördes, att monitorerna inte valts för att låta som hos folk utan för att det skulle bli lättare att justera ljudet så att det sedan skulle låta ”bra” i vanliga rum och anläggningar...
hcl skrev:
Att använda hem-hifi i studio är dock sällan någon bra ide. Just hem-hifi (oberoende av vilken nivå) är nog att de flesta system väljs med grundkriteriet att musik återgiven med systemet skall "låta bra", generellt. De är då oftast konstruerade och utvalda så att de inte framhäver typiska problemområden, d.v.s. sådant som ofta upplevs som illa låtande (t.ex. bumlighet i områden 200-500 Hz eller vasshet i området 1500-3000 Hz etc). De är helt enkelt konstruerade för att vara lite överslätande/förlåtande. En sådan anläggning kan vara förödande att använda för mixning, i synnerhet om målet är att musiken skall låta naturlig eller verklighetsnära. I varje fall kräver det stor vana med systemet så att man "vet" hur mixen måste låta för att det skall funka bra i flertalet andra anläggningar.
hcl skrev:Jag har ju bara några år i den här delen (musikproduktion, mixning, mastring ...) av branschen, men det ni skriver ovan stämmer med vad jag erfarit. Det ställs ett antal krav på en studio för mixning och f.f.a. mastring: ...
hcl skrev:Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.
oivavoi skrev:Jag tror lösningen är att laga olika varianter av samma material, t.ex. en "radio-version" och en "dynamisk version". Nu som musik mer och mer distribueras via streaming, är ju inte det något stort problem.
darkg skrev:oivavoi skrev:Jag tror lösningen är att laga olika varianter av samma material, t.ex. en "radio-version" och en "dynamisk version". Nu som musik mer och mer distribueras via streaming, är ju inte det något stort problem.
Ja, jag tror att det kan vara så lösningen får se ut. Lite som pocket respektive inbundna böcker!
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 12 gäster