Jag tror att man inte skall underskatta musikernas samt producentens inverkan på den upplevda ljudkvaliteten. En riktigt bra gitarrist träffar rätt strängar, minimerar skorrljud, dämpar bort oönskade biljud mm. Om musiker och producent sedan har en bra känsla för rätt blandning av de olika instrumentens/ljudens sammansättning OCH separation(!), inbördes volym mm, så kan detta vara mångfalt viktigare än eventuell kompression och/eller snålkodning.
Ett tråkigt exempel på detta är sk. mässjazz. Ett subjektivt roligare exempel är Random access memories med Daft punk.
Denna skall enligt MasVis vara medioker kvalitetsmässigt. Den LÅTER dock finfint!