Strmbrg skrev:Lite fri filosofi, var det kanske länge sedan som det publicerades härstädes.
Vad vet jag? jag har inte kollat upp saken. Det är en ren gissning.
Nedanstående stycke kan den filosofiskt lagde hoppa över. Det är bara apparat-prat:
Nå, igår kväll så satt jag och lyssnade på lite vax via min anläggning.
Sagda apparat-arsenal har nyligen - efter många år av statisk bestyckning - utsatts för hyfsat radikala förändringar:
CD-spelaren la av, så jag ersatte den med en Cambridge CXC transport, som reades ut.
Ett rent ryck fick mig att ställa undan, och försöka sälja DAC/Försteget Atoll HD100, för att istället koppla in ett pyttelitet DAC/Försteg som lystrar till namnet "Pro-Ject Pre Box S2 Digital".
Av bara farten (typ) så lyckades jag leta rätt på ett nytt slutsteg. Exposure 3010s-steget har därför hamnat i förrådet och en heffaklump som kallar sig Rotel RB-1590 står och morrar i hörnet bakom höger Magneplanar 3.7i. (Ja, morrar gör det bara en stund efter påslag.)
Efter att ha lyssnat en stund uppstod såklart funderingen kring ljudet:
Hur låter det nu då? Vad har förändrats?
Hur MYCKET har det förändrats?
Den sistskrivna frågan är väl den som väckte min filosofiska fundering:
Ponera att flera personer sätts att lyssna på anläggningen före och efter apparat-bytet.
Ponera att alla hör samma ungefär förändring. Alla registrerar ungefär samma grad av bättre detaljering; Alla registrerar i stort sett samma ökning av djupet i ljudet; Alla registrerar ungefär samma ökning av baskapaciteten.
Likafullt kommer de olika lyssnarna att sammanfatta och värdera det de registrerat på väldigt olika vis, kanske som nedan:
"Pja, hyfsat lätt-hörbara förändringar, men inte särskilt stora ändå, tycker jag."
"Ganska påtagliga och väsentliga förbättringar!"
"Wow! [Vov! på svenska] satan i backen vilken skillnad! Som natt och dag!"
I exemplet förutsätter jag att alla lyssnare har likvärdiga hörsel-egenskaper.
Flera personer har alltså hört samma sak, men de sätter likafullt helt olika etikett på det de hört.
Några reflexioner?
Ja, det där är intressant. Det du beskriver är nog inte bara möjligt utan även tom troligt.
Mina observationer över åren har varit att det folk* säger om ljudkvaliteter inte bara är gravt olika map
hur stora skillnaderna är, utan också
hur de beskrivs. Det är t.ex. mycket vanligt med hemsnickrade ljudbeskrivande adjektiv som används som om alla förstod vad som avses. Och värst av allt är att det är lika vanligt att mottagaren tror att hen förstår vad som avses, fast ordet i själva verket betyder något helt annat för henom. Detta är ett säkert recept för en dysfunktionell kommunikation.
Jag brukar sammanfatta detta med att "vi har inget allmänt accepterat, fungerande språk för att beskriva ljud".
Undantaget är när vi kan använda rena beskrivningar av vad det är som låter. "Det låter som en helikopter/motorsåg/dammsugare/", men de upphör att fungera när vi använder dem överfört. "Högtalaren är trasig, den låter som en motorsåg när man spelar Brahms".
Enda sättet att hantera detta är att kalibrera sig, dvs man sitter ett (litet) gäng tillsammans och pratar om ljudet i syfte att just kalibrera orden. "Det är är ett vasst ljud", "det här är ett trattigt ljud". Först när man har en sådan gemensam erfarenhet fungerar språket för att beskriva ljudkvaliteter med ord.
När vi gör högtalartester i LTS har vi några gånger lyssnat på samma sak och skrivit ner vad vi har hört på papper och sedan jämfört anteckningar. Vi är ganska samlyssnade och har pratat mycket om ljudkvalitet. Där brukar jag i stället förvånas över hur tydligt det syns att vi har hört samma sak, men att man beskriver det med lite olika nyansskillnader. Ibland dyker det upp "okalibrerade" ord som inte betyder något för de andra, och det är ganska svårt att avgöra hur stor den uppfattade påverkan är, men på det stora hela fångar vi ändå högtalarens karaktär på det sättet tror jag.
Nyckeln till framgångsrik perceptuell bedömning är att förankra upplevelserna i kända exempel. Och de kända exemplen måste man ha hört, inte bara fått beskrivna. Utsikterna för att få till en fungerande kommunikation med "mannen på gatan" är mycket liten.
Och till den som säger att jag har fel säger jag att "du är bara omedveten om det". Snacka om retoriskt övertag...
.
*Folk=personer som jag inte har en kalibrerad lyssningsupplevelse.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.