sprudel skrev:IngOehman skrev:sprudel skrev:
Sluta gärna med analogier, det leder inget i bevis och den analogin behövs inte, alla behärskar den enkla tankestrukturen i alla fall.
Varför inte svara på frågan istället?
Känner du samma sak om de exempel han tog upp?
Om inte - varför?
Kan nämna att jag själv ogillar solglasögon med grå ton. Jag vill helst se verkligheten färgad (på ett specifikt sätt) när den annars är just för ljus för att betraktas utan solglasögon.
Så en dag med hemskt ljus blå himmel så tycker jag det blir klart jobbigt för ögonen, och vill använda solglasögon med bruna glas. Allt blir då vackert bakom mina solglasögon! De skall vara polariserande också! Tack!
Och när jag kör motorcykel så har jag proppar i öronen, och inte sådana där musikerproppar som dämpar alla frekvenser lika, utan gula klassiker från 3M! Knappt någon diskant kommer igenom och hörselgångsresonansen vid dryga 3 kHz är ett minns blott! Perfekt!
Kort sagt - jag har inga principer som hindrar mig att medvetet färga verkligheten vid de tillfällen då jag tycker den behöver färgas! Är verkligheten oskön så har jag inget behov av att utsätta mig för den. Men jag vill kunna ta av solglasögonen, och ta ur propparna, då de inte behövs.
Av samma skäl så är jag positiv till tonkontroller - som är urkopplingsbara.
Är en inspelning oskön så ser jag inget egenvärde i att behöva lida av det. Gillar jag musiken så är jag helt enkelt för medicin mot de ljudtekniska krämporna. Men jag ser även ett värde i att slippa lyssna på de goda inspelningarna med en massa ”för dåliga inspelningar optimerade” färgningar tillstädes. Så jag har helst en i grunden så lite färgande anläggning som möjligt.
Vh, iö
Trodde jag varit tydlig med det, sympatiserar inte med den analogin helt enkelt.
Det är klart att du inte sympatiserar med en analogi som blir obekväm då den visar brister i ditt resonemang! Men det gör ju inte analogin dålig. Och igen - varför svarar du inte på frågan?
Det luktar lite prestige, vilket ju är helt obefogat. Du är ju bara din egen fiende om du vill färga men av något skäl vill påstå motsatsen, varför låtsas om något annat? Du blandar in en sorts värdering som du projicerar på andra.
Rent sakligt så kan man diskutera hur man behandlar musiksignaler, men när du värderar olika baslut, eller är rädd för att andra skall göra det och nedvärdera dina val/åsikter, så är du ju bara ett offer för prestige, rädd för din egen världsbild av andras dito.
Jag gör det enkelt för mig - jag kallar saker vid deras sanna namn och står för min syn och struntar i andras. Är någon intresserad så berättar jag gärna vur jag tänker, varför jag gör det och hur det leder mig till de val jag gör, men varför skulle jag ha något emot, eller överhuvudtaget något att göra med, andra annorlunda val?
Det har jag inte. Men jag tycker det är illa när folk inte står för sina val och åsikter utan kräver att andra skall se deras val av färgningar som oskiljbart från någon annans val att minimera färgningar. Det är inte alls samma sak filosofiskt!
Den som inte fattar det, eller som inte kan befria sig från sina egna förutfattade meningar att ofärgat är ”finare” antar då lätt just din sorts nihilistiska inställning att man inte kan veta vad som är färgat eller ofärgat, att alla vill färga, efter sin egen smak och att diskussionens objektiva faktorer därför är ogiltiga. Men det är helt enkelt inte sant.
Vettigare är att acceptera att det finns många olika möjliga och försvarbara infallsvinklar, vissa är objektivare, andra är mera subjektiva. Alla som gör någon lycklig är bra. Det finns inget moraliskt rätt, det finns ingen ”finare” inställning. Sådant son sker i människors hem mellan deras anläggning och deras öron är (förhoppningsvis) upp till var och en. Konstigare än så behöver det inte vara.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
