IngOehman skrev:sprudel skrev:Conan skrev:Jag skulle vilja fråga igen ni som likställer neutral och tekniskt högpresterande ljudåtergivning som ”tråkigt och menlöst” om ni också tycker att en högpresterande och återgivningsmässigt neutral PC-monitor eller TV/projektor på samma sätt, till den grad att det förtar upplevelsen av bilden eller filmen som ni tittar på?
Känner ni samma sak om de neutrala och renputsade fönsterrutorna hemma; att ni hellre skulle önska en lite förskönad vy av miljön utanför?
Sluta gärna med analogier, det leder inget i bevis och den analogin behövs inte, alla behärskar den enkla tankestrukturen i alla fall.
Varför inte svara på frågan istället?
Känner du samma sak om de exempel han tog upp?
Om inte - varför?
Vh, iö
Nu har jag lite tid att svara.
Analogin med rentvättad fönsterruta håller inte för mig då vi hänvisar till en inspelad händelse som via lagring återges av en anläggning, genom fönsterrutan tittar du irl. Det här kan du se som en parantes där man är kanske är onödigt kritisk till analogier, men det finns points i detta.
Analogin med bilder håller inte då lyssning via stereo med två högtalare är avsedda att skapa en illusion, något som inte är vad det verkar vara. En illusion som innehåller djupledsinformation. Sinnet hörsel enbart refereras till, utan kompletterande synintryck.
En bild är en avbildning utan tidsaspekt där vi direkt ser ”inspelningen”, men vi kan under lång tid studera en bild. Det kan vi inte vid en ljudhändelse.
För att komma närmare får vi prata film och återgivning av ett inspelat skede. Dock är allt i ”mono”, så länge vi inte pratar om hologram. Ingen illusion av djupledsinformation.
Min upplevelse av sk neutral elektronik, de jag lyssnat på, är att återgivningen saknar ett uns av liv, nerv och känsla av verklighet, den får ett drag av syntetiskt framställd. I analogin skulle det mycket väl kunna motsvaras av en rentvättad ruta men glaset har drabbats av sk glassjuka, en viss grumliget alltså och inte helt ogenomskinligt. Eller som det intryck jag många gånger fått av ljudet som presenteras att det är inslaget i gladpack, det når inte fram till mig.
Begreppet färgning leder läsaren till en föreställning om färg, brun, rosa, blå osv. Anomalier i inspelnings/uppspelningskedjan kan få många effekter som inte liknas vid just färg. Tex kan de bidra till illusionen av djup.
För övrigt så är det lagrade materialet en ljudteknikers resultat som denne refererar till via lyssning i sin återgivningskedja. Hur min återgivningskedja står sig i förhållande till den vet jag inte, alltså hur det är tänkt att låta.
Om man har en prioritering efter tanken att minimal distorsion i elektronik låter lyssnaren komma närmare programmaterialet så kan jag sympatisera med det. Det kan låta bra, men på ett annat sätt. Jag väljer dock en annan väg där vissa delar av min anläggning, mitt rörförsteg, får bidra till en ökad illusorisk upplevelse av 3D och liv o nerv. Jag vill bli berörd.
Begreppet lyssningströtthet som det vanligtvis tolkas, som jag uppfattat det, är en utmattningsreaktion på störande inslag, dist, i återgivningen. Om anläggningen saknar tillräckliga inslag av liv, driv och bristande illusoriska element blir jag också trött. Det blir tråkigt och oengagerande för mig. Lyssningstrött ur ett annat perspektiv.
It ain't what you don't know that gets you into trouble. It's what you know for sure that just ain't so.
M.Twain
Perhaps you say that it's not accurate? I say it's entertainment!
© 2012 Nelson Pass