Moderator: Redaktörer
Helmut skrev:Testade att kopiera över några lp skivor till Cd. Det var nya pressningar "första avspelningen" och äldre lp med texter som direktgraverade och direktgraverade digitalinspelningar.
Någon som gjort samma test. Mina vänner tyckte att lp skivor och hembrända Cd kopior av Lp skivorna lät bättre än köpta Cd skivor!
Helmut skrev:Testade att kopiera över några lp skivor till Cd. Det var nya pressningar "första avspelningen" och äldre lp med texter som direktgraverade och direktgraverade digitalinspelningar.
Någon som gjort samma test. Mina vänner tyckte att lp skivor och hembrända Cd kopior av Lp skivorna lät bättre än köpta Cd skivor!
PekkaJohansson skrev:Underlig tråd. Visst, det finns exempel på vinylskivor som är bättre mastrade än motsvarande cd men dem hittar man sällan bland tidiga digitalinspelningar som också överförts till cd. Tvärtom är dessa överföringar ofta fria från ljudpåverkande processning. Det vore intressant att höra mer om vilka inspelningar som åsyftas och hur jämförelserna har gjorts.
Påståendet "De CD man kan köpa är många gånger rippade från en LP, knäppen borttagna och en massa "förbättringar"." stämmer inte. Visst, har man en fetischistisk ådra för gamla tiders bensinmacksskivor och några dubiösa schweiziska återutgivningsbolag kan man hitta sådana exempel men att hävda att det handlar om "många gånger" är med varje rimlig tolkning av begreppet "många" fel. Det vore klädsamt med belägg för det svepande påståendet.
En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?
Med vänlig hälsning
Pekka
peterh skrev:PekkaJohansson skrev:Underlig tråd. Visst, det finns exempel på vinylskivor som är bättre mastrade än motsvarande cd men dem hittar man sällan bland tidiga digitalinspelningar som också överförts till cd. Tvärtom är dessa överföringar ofta fria från ljudpåverkande processning. Det vore intressant att höra mer om vilka inspelningar som åsyftas och hur jämförelserna har gjorts.
Påståendet "De CD man kan köpa är många gånger rippade från en LP, knäppen borttagna och en massa "förbättringar"." stämmer inte. Visst, har man en fetischistisk ådra för gamla tiders bensinmacksskivor och några dubiösa schweiziska återutgivningsbolag kan man hitta sådana exempel men att hävda att det handlar om "många gånger" är med varje rimlig tolkning av begreppet "många" fel. Det vore klädsamt med belägg för det svepande påståendet.
En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?
Med vänlig hälsning
Pekka
Visst: ett exempel av många :
The Paul Butterfield blues band & East West ( dubbelCD)
utgiven av warner music 8122-73571-2
På första CD kommer det halvt borttagna knäpp med 0.55s mellanrum. DVS lp'ns rotationshastighet.
Sedan tvivlar jag på att det finns användbara band > 40 år gamla, sannolikt har de kastats långt tidigare
åtminstånde för de mindre kända artisterna, och att dessa band är avspelningsbara med någon kvalitet om
de nu finns kvar. Vinyl däremot håller länge utan försämring.
PekkaJohansson skrev:Underlig tråd. Visst, det finns exempel på vinylskivor som är bättre mastrade än motsvarande cd men dem hittar man sällan bland tidiga digitalinspelningar som också överförts till cd. Tvärtom är dessa överföringar ofta fria från ljudpåverkande processning. Det vore intressant att höra mer om vilka inspelningar som åsyftas och hur jämförelserna har gjorts.
Påståendet "De CD man kan köpa är många gånger rippade från en LP, knäppen borttagna och en massa "förbättringar"." stämmer inte. Visst, har man en fetischistisk ådra för gamla tiders bensinmacksskivor och några dubiösa schweiziska återutgivningsbolag kan man hitta sådana exempel men att hävda att det handlar om "många gånger" är med varje rimlig tolkning av begreppet "många" fel. Det vore klädsamt med belägg för det svepande påståendet.
En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?
Med vänlig hälsning
Pekka
Morello skrev:Visst finns sådana exempel, men sådana är ingalunda vanligt förekommande - precis som Pekka redan påpekat.
Morello skrev:Visst finns sådana exempel, men sådana är ingalunda vanligt förekommande - precis som Pekka redan påpekat.
peterh skrev:Och av de CD från favoriterna från den perioden så har nog merparten vinyl som ursprung.
Nu säger jag inte kategoriskt att alla cd kommer från vinyl, utan jag säger att de CD jag köper ofta härstammar
från vinyl, och oftast med klåfingriga ingrepp.
PekkaJohansson skrev:peterh skrev:Och av de CD från favoriterna från den perioden så har nog merparten vinyl som ursprung.
Nu säger jag inte kategoriskt att alla cd kommer från vinyl, utan jag säger att de CD jag köper ofta härstammar
från vinyl, och oftast med klåfingriga ingrepp.
Andelen vinylrippar är närmast försvinnande liten om man tittar på all seriös cd-utgivning. Jag vill minnas att du har skrivit om vinylknäppar på cd tidigare och jag börjar undra om din anläggning har problem att hantera fullt utstyrda cd-skivor alternativt har andra problem. Jag kollade skivan du skriver om ovan och den är utgiven 2001 och sannolikt nivåmaximerad. Har du möjlighet att jämföra skivan med en tidig cd-utgåva? Albumet kom första gången på cd 1987 och jag är övertygad om att det låter avgjort bättre på alla sätt och vis. Återkom annars gärna med fler exempel på vinylrippningar på cd!
Med vänlig hälsning
Pekka
PekkaJohansson skrev:En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?
Med vänlig hälsning
Pekka
Bill50x skrev:Morello skrev:Visst finns sådana exempel, men sådana är ingalunda vanligt förekommande - precis som Pekka redan påpekat.
Helt rätt, ville bara ge ett exempel. Däremot finns det ju ett antal exempel på hur man har lagt in vinylknaster på digitala inspelningar, ofta på rap-skivor, men även i andra genrer. Oftast då lite överdrivet knastrande, (vinyl-)skivor som låter så illa spelar jag inte. Då föredrar jag tom en komprimerad cd...
/ B
Svempa skrev:0.55s mellan käpparna. Om man antar en radiell repa som knäpper en gång per varv så motsvarar det ca109 varv per minut. Vilken vinyl snurrar så snabbt?!
music4ever skrev:Helmut skrev:Testade att kopiera över några lp skivor till Cd. Det var nya pressningar "första avspelningen" och äldre lp med texter som direktgraverade och direktgraverade digitalinspelningar.
Någon som gjort samma test. Mina vänner tyckte att lp skivor och hembrända Cd kopior av Lp skivorna lät bättre än köpta Cd skivor!
Antingen så:
1. Är dessa skivor bättre masterade på LP än CD
och/eller
2. Du föredrar ljudet som din skivspelare ger dessa skivorna.
PekkaJohansson skrev:En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?
Bill50x skrev:PekkaJohansson skrev:En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?
Som du skert vet Pekka, så låter vinylspelare ganska olika. De artefakter du hör i din spelare kanske jag inte hör i min. Jag har spelat upp vinyler och motsvarande cd för några musiker och de är ofta förvånade över den naturliga återgivningen från vinylen (i jmf med cd'n). Jag är ganska övertygad om att det har med mastringen att göra. Det finns vinyler som låter f-dj-igt också, det ska villigt medges. Men hittar jag bra vinyl, tex Lisa Ekdahls senaste, rippar jag av den direkt och spelar från hårddisk.
/ B
Bill50x skrev:PekkaJohansson skrev:En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?
Som du skert vet Pekka, så låter vinylspelare ganska olika. De artefakter du hör i din spelare kanske jag inte hör i min. Jag har spelat upp vinyler och motsvarande cd för några musiker och de är ofta förvånade över den naturliga återgivningen från vinylen (i jmf med cd'n). Jag är ganska övertygad om att det har med mastringen att göra. Det finns vinyler som låter f-dj-igt också, det ska villigt medges. Men hittar jag bra vinyl, tex Lisa Ekdahls senaste, rippar jag av den direkt och spelar från hårddisk.
/ B
Bill50x skrev:PekkaJohansson skrev:En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?
Som du skert vet Pekka, så låter vinylspelare ganska olika. De artefakter du hör i din spelare kanske jag inte hör i min. Jag har spelat upp vinyler och motsvarande cd för några musiker och de är ofta förvånade över den naturliga återgivningen från vinylen (i jmf med cd'n). Jag är ganska övertygad om att det har med mastringen att göra. Det finns vinyler som låter f-dj-igt också, det ska villigt medges. Men hittar jag bra vinyl, tex Lisa Ekdahls senaste, rippar jag av den direkt och spelar från hårddisk.
/ B
PekkaJohansson skrev:Bill50x skrev:PekkaJohansson skrev:En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?
Som du skert vet Pekka, så låter vinylspelare ganska olika. De artefakter du hör i din spelare kanske jag inte hör i min. Jag har spelat upp vinyler och motsvarande cd för några musiker och de är ofta förvånade över den naturliga återgivningen från vinylen (i jmf med cd'n). Jag är ganska övertygad om att det har med mastringen att göra. Det finns vinyler som låter f-dj-igt också, det ska villigt medges. Men hittar jag bra vinyl, tex Lisa Ekdahls senaste, rippar jag av den direkt och spelar från hårddisk.
/ B
Som du säkert förstår vet jag allt detta efter att själv ha spelat vinyl i drygt 40 år och efter att ha suttit igenom en lång rad demonstrationer. Faktum kvarstår: vinylsystemet är inte särskilt bra.
Med vänlig hälsning
Pekka
shifts skrev:Herr Vinyl och herr CD får ta och mötas över en anläggningen eller två, lyssna och diskutera och se om de håller med varandra om lyssningen efteråt. Gemensamma erfarenheter brukar främja samtal och förståelse.
Thomas_A skrev:Vinylen har massor med brister, så jag förstår inte riktigt varför detta är uppe för diskussion.
Thomas_A skrev:Jag köpte precis Peter Gabriels So på vinyl och laddade ner wav-filen (24 bit/96 kHz). Har en gammal vinylkopia som är ganska illa behandlad så den går till återvinning. CD är oklart varför man ska ha för mig om man kan ladda ner filerna på en hårddisk.
PekkaJohansson skrev:Thomas_A skrev:Vinylen har massor med brister, så jag förstår inte riktigt varför detta är uppe för diskussion.
Tack för detta klargörande från en av forumets vinylentusiaster vars ansträngningar för att ändå få fram det bästa ur vinylskivorna förtjänar en eloge.Thomas_A skrev:Jag köpte precis Peter Gabriels So på vinyl och laddade ner wav-filen (24 bit/96 kHz). Har en gammal vinylkopia som är ganska illa behandlad så den går till återvinning. CD är oklart varför man ska ha för mig om man kan ladda ner filerna på en hårddisk.
Det finns flera goda argument! "So" kom ursprungligen på cd 1986 i fin och rak överföring och originalet är kul att äga i fysiskt format med bästa möjliga ljudkvalitet och konvolut. Det visar sig att den nya utgivningen är hoptryckt i jämförelse med originalet.
Med vänlig hälsning
Pekka
Morello skrev:Skall man lyssna på populärmusik producerad före cirka 1995 är det CD som gäller pga loudness war. Nya utgåvor på CD , fil för nedladdning, streaming eller vinyl här inte sällan hemma i soptunnan. Självklart förekommer undantag!
Tell skrev:Snark.. Erat eviga tjat om dynamik och era eviga grafer för att se om det låter bra eller inte. Klart att det föredras om dom låter den vara så stor som möjligt, men SÅ illa låter det inte bara för dom råkar ta bort några dB av den. Tänk om dom råkat slänga på en EQ eller nåt som gör att allt låter bättre trots att den också har blivit komprimerad? Eller skippar ni att lyssna då också?
Thomas_A skrev:Morello skrev:Skall man lyssna på populärmusik producerad före cirka 1995 är det CD som gäller pga loudness war. Nya utgåvor på CD , fil för nedladdning, streaming eller vinyl här inte sällan hemma i soptunnan. Självklart förekommer undantag!
Så även för Peter Gabriel tydligen.
Sledgehammer, gammal vinyl:
[ Bild ]
Sledgehammer, digital nedladdning:
[ Bild ]
Don't give up, gammal vinyl
[ Bild ]
Don't give up, digital nedladdning:
[ Bild ]
Morello skrev:Ser ut som alla utgåvor efter 1990 (då loudness war började) är att betrakta som fonogramavskräde.
http://dr.loudness-war.info/album/list/ ... l&album=so
Laila skrev:Tell skrev:Snark.. Erat eviga tjat om dynamik och era eviga grafer för att se om det låter bra eller inte. Klart att det föredras om dom låter den vara så stor som möjligt, men SÅ illa låter det inte bara för dom råkar ta bort några dB av den. Tänk om dom råkat slänga på en EQ eller nåt som gör att allt låter bättre trots att den också har blivit komprimerad? Eller skippar ni att lyssna då också?
Måste fråga . . . lyssnar du själv mestadels på ljud eller på musik . . . typ ?
Morello skrev:Ser ut som alla utgåvor efter 1990 (då loudness war började) är att betrakta som fonogramavskräde.
http://dr.loudness-war.info/album/list/ ... l&album=so
PekkaJohansson skrev:Sledgehammer, USA-cd 1986, ser ut så här. Inte superdynamiskt här heller - hela plattan lät för övrigt ganska trist vid kvällens genomlyssning - men histogrammet är åtminstone något rakare och toppfaktorn något högre än på nyutgåvan:
Med vänlig hälsning
Pekka
Laila skrev:@Tell
Är faktiskt lite avis på daj, måste jag erkänna, då jag själver har svårt att njuta av det
mesta* av det jag hört som ges ut i dagsläget . . . typ.
*Åtminstone i populärmusikgenren
goat76 skrev:skönt att man inte är speciellt intresserad av den mainstream-musik de flesta av er lyssnar på. Med min något udda smak av musik behöver man sällan gräva efter olika utgåvor då det oftast bara existerar en version och den är ofta bra.
En stor orsak till att det ofta låter bra är att ambitionen från banden inom noise rock, math rock och post rock aldrig har varit att slå igenom eller att låta högst (eller alls) på radion så mastringen har mest handlat om att anpassa nivåerna mellan låtarna.
Banden har i de flesta fall haft som mål att på skivorna låta så nära som de låter i verkligheten så det innebär minimalt hokus pokus i inspelning och mixning, ungefär samma inställning som verkar gälla inom inspelning av konstmusik.
.
CODY skrev:goat76 skrev:skönt att man inte är speciellt intresserad av den mainstream-musik de flesta av er lyssnar på. Med min något udda smak av musik behöver man sällan gräva efter olika utgåvor då det oftast bara existerar en version och den är ofta bra.
En stor orsak till att det ofta låter bra är att ambitionen från banden inom noise rock, math rock och post rock aldrig har varit att slå igenom eller att låta högst (eller alls) på radion så mastringen har mest handlat om att anpassa nivåerna mellan låtarna.
Banden har i de flesta fall haft som mål att på skivorna låta så nära som de låter i verkligheten så det innebär minimalt hokus pokus i inspelning och mixning, ungefär samma inställning som verkar gälla inom inspelning av konstmusik.
.
I Mogwais studio Castle of Doom mixar man på Linn-monitorer och använder även ålderstigna Genelec-monitorer. Stuart är ju som bekant LP-entusiast.
Thomas_A skrev:PekkaJohansson skrev:Sledgehammer, USA-cd 1986, ser ut så här. Inte superdynamiskt här heller - hela plattan lät för övrigt ganska trist vid kvällens genomlyssning - men histogrammet är åtminstone något rakare och toppfaktorn något högre än på nyutgåvan:
Med vänlig hälsning
Pekka
Tack, jo håller med inga jätteskillnader. Peter Gabriel är väl inte direkt känd för dynamisk musik, möjligen med undantag för albumet Security. Dock bör som som sagt hålla fingrarna borta när de gör nyutgåvor.
Laila skrev:@Tell
Är faktiskt lite avis på daj, måste jag erkänna, då jag själver har svårt att njuta av det
mesta* av det jag hört som ges ut i dagsläget . . . typ.
*Åtminstone i populärmusikgenren
Ted_B skrev:Jag är däremot inte avis, tycker det är synd att folk inte vet hur bra ljudande inspelningar låter utan de nöjer sig med den skiten som släpps nuförtiden.
Man hör ju på en gång när det är komprimerat och nivåhöjt, det blir väldigt jobbigt att lyssna på och man får sänka volymen rejält.
Morello skrev:Något får mig att tro att Tell är lite yngre och kanske indoktrinerats av loudness war sedan tidig ålder.
Morello skrev:Det är så att jag är heligt förbannad över att skivbolagen har vandaliserat framför allt populärmusik i närmare 30 års tid!
Tell skrev:Morello skrev:Det är så att jag är heligt förbannad över att skivbolagen har vandaliserat framför allt populärmusik i närmare 30 års tid!
Mmm jag märker det, but still överdrivet
Tell skrev:Ted_B skrev:Jag är däremot inte avis, tycker det är synd att folk inte vet hur bra ljudande inspelningar låter utan de nöjer sig med den skiten som släpps nuförtiden.
Man hör ju på en gång när det är komprimerat och nivåhöjt, det blir väldigt jobbigt att lyssna på och man får sänka volymen rejält.
Jag vet hur välljudande inspelningar låter men jag lyssnar inte på dom själv då jag tycker inspelad musik är generellt sätt rätt tråkig Men jag tycker ändå ni är överdrivna när ni kallar allting för "skit" så fort dom klippt nån eller några dB. För ärligt talat så tror jag inte ni hör skillnad EGENTLIGEN, bara det att ni är så upphakade i grejen att ni direkt måste konsultera MasVis för att antingen bekräfta eller dementera om ni hade rätt att det är nån kompressor igång.
Morello skrev:Det är så att jag är heligt förbannad över att skivbolagen har vandaliserat framför allt populärmusik i närmare 30 års tid!
ottovonkopp skrev:Morello skrev:Det är så att jag är heligt förbannad över att skivbolagen har vandaliserat framför allt populärmusik i närmare 30 års tid!
Ja, det är nog ingen tillfällighet att inga album nyare än slutet på 90-talet är med på listan över de 50 mest sålda albumen genom tiderna.
ottovonkopp skrev:Morello skrev:Det är så att jag är heligt förbannad över att skivbolagen har vandaliserat framför allt populärmusik i närmare 30 års tid!
Ja, det är nog ingen tillfällighet att inga album nyare än slutet på 90-talet är med på listan över de 50 mest sålda albumen genom tiderna.
goat76 skrev:ottovonkopp skrev:Morello skrev:Det är så att jag är heligt förbannad över att skivbolagen har vandaliserat framför allt populärmusik i närmare 30 års tid!
Ja, det är nog ingen tillfällighet att inga album nyare än slutet på 90-talet är med på listan över de 50 mest sålda albumen genom tiderna.
Eller så är det för att de har funnits att köpa i minst 20 år längre tid. Därefter slog fildelning igenom för att sedan gå över till streaming.
Ljudkvalité står inte högst i kurs för allmänheten så det har nog inte påverkat skivinköpen i någon större omfattning.
RogerGustavsson skrev:Thomas_A skrev:PekkaJohansson skrev:Sledgehammer, USA-cd 1986, ser ut så här. Inte superdynamiskt här heller - hela plattan lät för övrigt ganska trist vid kvällens genomlyssning - men histogrammet är åtminstone något rakare och toppfaktorn något högre än på nyutgåvan:
Med vänlig hälsning
Pekka
Tack, jo håller med inga jätteskillnader. Peter Gabriel är väl inte direkt känd för dynamisk musik, möjligen med undantag för albumet Security. Dock bör som som sagt hålla fingrarna borta när de gör nyutgåvor.
Security är en höjdare. Körde Tidal's version av "Don¨t give up" från 2012 i MasVis. Lite naggad är den jämfört med Pekka's från 1986. Är det limitering man ser i "Loudest Part"-grafen?
goat76 skrev:ottovonkopp skrev:Morello skrev:Det är så att jag är heligt förbannad över att skivbolagen har vandaliserat framför allt populärmusik i närmare 30 års tid!
Ja, det är nog ingen tillfällighet att inga album nyare än slutet på 90-talet är med på listan över de 50 mest sålda albumen genom tiderna.
Eller så är det för att de har funnits att köpa i minst 20 år längre tid. Därefter slog fildelning igenom för att sedan gå över till streaming.
Ljudkvalité står inte högst i kurs för allmänheten så det har nog inte påverkat skivinköpen i någon större uppfattning.
Johan_Lindroos skrev:ottovonkopp skrev:Morello skrev:Det är så att jag är heligt förbannad över att skivbolagen har vandaliserat framför allt populärmusik i närmare 30 års tid!
Ja, det är nog ingen tillfällighet att inga album nyare än slutet på 90-talet är med på listan över de 50 mest sålda albumen genom tiderna.
Du får nog svårt att leda detta påstående i bevis.
peterh skrev:Visst: ett exempel av många :
The Paul Butterfield blues band & East West ( dubbelCD)
utgiven av warner music 8122-73571-2
På första CD kommer det halvt borttagna knäpp med 0.55s mellanrum. DVS lp'ns rotationshastighet.
PekkaJohansson skrev:peterh skrev:Visst: ett exempel av många :
The Paul Butterfield blues band & East West ( dubbelCD)
utgiven av warner music 8122-73571-2
På första CD kommer det halvt borttagna knäpp med 0.55s mellanrum. DVS lp'ns rotationshastighet.
Jag fick i dag hem Butterfield Blues Band och ”East-West” på cd med katalognummer Elektra 7599-60751-2 från 1987. Jag konstaterar att det är en alldeles utmärkt överföring från masterband till cd utan alltför stora ingrepp. Dynamik, klang och brus är fint bevarade – som ofta var fallet på WEA (Warner, Elektra, Atlantic) på 1980-talet – även om man ser små tendenser till dynamisk komprimering på ett par spår i MasVis-analysen. Inget ljud når över 0,60 dB under full utstyrning vilket är ett sundhetstecken. Överföringen är för övrigt gjord av Paul Rotchild som var med och producerade albumet omkring 20 år tidigare. Här finns ingen vinyl så långt som örat når. Det närmaste man kommer vinylljud är en aggressivt överstyrd gitarr som fräser till i höger kanal emellanåt. Albumet är inte så tokigt, faktiskt. Några spår kan spelas skapligt starkt medan andra är mer än lovligt skramliga. Rolig kuriosa är att albumet startar med den mest typiska blues-raden av alla, ”I woke up this morning”. Som sagt, rättvisande jämförelsematerial är en förutsättning för att utsagor om olika medier ska låta sig göras. Jag kan rekommendera den här utgåvan!
Med vänlig hälsning
Pekka
Morello skrev:Ni talar om olika utgåvor - du talar om ett remastrat fonogramavskräde från 2001 (här kan man hitta några av det värsta skräp som sett dagens ljus) - Pekka talar om den första CD-utgåvan anno 1987!
peterh skrev:Morello skrev:
nämligen att det låter bättre om hemgjorda CD som man tillverkar från egna vinylskivor.
Morello skrev:peterh skrev:Morello skrev:
nämligen att det låter bättre om hemgjorda CD som man tillverkar från egna vinylskivor.
Bättre än vadå?
PekkaJohansson skrev:Poängen är dock att det i en lp- kontra cd-diskussion är meningslöst att jämföra med remastrade skivor efter 1990 eftersom de senare regelmässigt är utsatta för processering. Det är som att jämföra minutbiff med oxfilé där den senare är antingen prima eller härsken. Med samma källmaterial och minimal bearbetning är cd:n överlägsen. Rubriken "lp till cd bättre än cd" blir därför missvisande.
För övrigt görs fortfarande överföringar av femtio år gamla band och det går utmärkt. I andra fall har banden av kvalitetsskäl eller oförsiktig förvaring fallit samman. Det kan också noteras att även de tidigaste cd-skivorna använde åtminstone 25 år gamla band och de låter emellanåt fantastiskt.
Med vänlig hälsning
Pekka
Johan_Lindroos skrev:Det behöv nog nämnas (med emfas) att en LP-skiva tekniskt sett inte är möjlig att "rippa" som det skrivits på flera ställen i denna tråd.
Rent tekniskt behöver man spela upp LP- eller EP-skivan genom sedvanlig metod och sedan spela in ljudet på ett valfritt medieformat.
Att rippa en CD kan nog anses vara språkligt godtagbart genom att spela upp CD-skivan och i exakthet kunna extrahera dess datainnehåll.
Johan_Lindroos skrev:Det behöv nog nämnas (med emfas) att en LP-skiva tekniskt sett inte är möjlig att "rippa" som det skrivits på flera ställen i denna tråd.
Rent tekniskt behöver man spela upp LP- eller EP-skivan genom sedvanlig metod och sedan spela in ljudet på ett valfritt medieformat.
Att rippa en CD kan nog anses vara språkligt godtagbart genom att spela upp CD-skivan och i exakthet kunna extrahera dess datainnehåll.
peterh skrev:- lämpligt RIP program, i mitt fall audacity
Perfector skrev:Kan varmt rekommendera CDEX som plockar musik och gör till valfritt format i valfri kvalitet.
peterh skrev:Johan_Lindroos skrev:Det behöv nog nämnas (med emfas) att en LP-skiva tekniskt sett inte är möjlig att "rippa" som det skrivits på flera ställen i denna tråd.
Rent tekniskt behöver man spela upp LP- eller EP-skivan genom sedvanlig metod och sedan spela in ljudet på ett valfritt medieformat.
Att rippa en CD kan nog anses vara språkligt godtagbart genom att spela upp CD-skivan och i exakthet kunna extrahera dess datainnehåll.
Nu skall vi inte hänga upp oss på språkbruk. Vad jag menar med att RIP-a en lp är
- uppspelning på skivspelare
- lämplig RIAA
- lämpligt ljudkort
- lämpligt RIP program, i mitt fall audacity
Resultatet av RIP-ningen används att bränna en ljud-CD
PerStromgren skrev:Perfector skrev:Kan varmt rekommendera CDEX som plockar musik och gör till valfritt format i valfri kvalitet.
Men inte från LP, va?
goat76 skrev:Det finns väl kanske lite olika möjliga orsaker till varför endel föredrar vinyl-mastringen. Kanske så pass små ingrepp som att all lågbas på LP ofta är summerade till mono för att kringgå eventuella problem vid själva "skärningen" av spåren.
En annan orsak kanske är för att man ibland begränsar högfrekventa ljud mer vid mastringen för vinyl då dessa annars kan orsaka fel vid uppspelning.
Dessa saker man tar hänsyn till när det kommer till mastringen av vinyl är ju för att komma runt de specifika problem just det formatet dras med, man behöver inte begränsa det på samma sätt när det kommer till mastringen för CD.
Kanske förvandlas dessa tillkortakommanden vinyl dras med istället till fördelar för många lyssnare, kanske uppfattas musiken mer sammanhängande p.g.a. summeringen av de basigare frekvenserna och kanske föredras det mindre vassa ljudet då man ofta begränsar de mest högfrekventa ljuden?
goat76 skrev:peterh skrev:Johan_Lindroos skrev:Det behöv nog nämnas (med emfas) att en LP-skiva tekniskt sett inte är möjlig att "rippa" som det skrivits på flera ställen i denna tråd.
Rent tekniskt behöver man spela upp LP- eller EP-skivan genom sedvanlig metod och sedan spela in ljudet på ett valfritt medieformat.
Att rippa en CD kan nog anses vara språkligt godtagbart genom att spela upp CD-skivan och i exakthet kunna extrahera dess datainnehåll.
Nu skall vi inte hänga upp oss på språkbruk. Vad jag menar med att RIP-a en lp är
- uppspelning på skivspelare
- lämplig RIAA
- lämpligt ljudkort
- lämpligt RIP program, i mitt fall audacity
Resultatet av RIP-ningen används att bränna en ljud-CD
peterh, kan du lägga upp ett eller flera exempel på DropBox med både den egna "rippade" filen och motsvarande fil från CD där du vet att de tillhör samma skivsläpp.
Då får vi alla möjlighet att analysera det vi hör, tycka till och se om vi tillsammans kan komma fram till en slutsats varför din rip låter bättre(?)
Det finns väl kanske lite olika möjliga orsaker till varför endel föredrar vinyl-mastringen. Kanske så pass små ingrepp som att all lågbas på LP ofta är summerade till mono för att kringgå eventuella problem vid själva "skärningen" av spåren.
En annan orsak kanske är för att man ibland begränsar högfrekventa ljud mer vid mastringen för vinyl då dessa annars kan orsaka fel vid uppspelning.
Dessa saker man tar hänsyn till när det kommer till mastringen av vinyl är ju för att komma runt de specifika problem just det formatet dras med, man behöver inte begränsa det på samma sätt när det kommer till mastringen för CD.
Kanske förvandlas dessa tillkortakommanden vinyl dras med istället till fördelar för många lyssnare, kanske uppfattas musiken mer sammanhängande p.g.a. summeringen av de basigare frekvenserna och kanske föredras det mindre vassa ljudet då man ofta begränsar de mest högfrekventa ljuden?
RogerGustavsson skrev:goat76 skrev:Det finns väl kanske lite olika möjliga orsaker till varför endel föredrar vinyl-mastringen. Kanske så pass små ingrepp som att all lågbas på LP ofta är summerade till mono för att kringgå eventuella problem vid själva "skärningen" av spåren.
En annan orsak kanske är för att man ibland begränsar högfrekventa ljud mer vid mastringen för vinyl då dessa annars kan orsaka fel vid uppspelning.
Dessa saker man tar hänsyn till när det kommer till mastringen av vinyl är ju för att komma runt de specifika problem just det formatet dras med, man behöver inte begränsa det på samma sätt när det kommer till mastringen för CD.
Kanske förvandlas dessa tillkortakommanden vinyl dras med istället till fördelar för många lyssnare, kanske uppfattas musiken mer sammanhängande p.g.a. summeringen av de basigare frekvenserna och kanske föredras det mindre vassa ljudet då man ofta begränsar de mest högfrekventa ljuden?
Det ligger en del i det du skriver och det står ofta i samband med vinylmastering. Mono-kopplingen är dock knappast begränsad till lågbas utan kan ofta göras upp till 300-400 Hz. Vanligt är att lågbasen skärs bort, typ under 40 Hz, på många inspelningar inte minst om man vill ha lång speltid.
peterh skrev:goat76 skrev:peterh skrev:
Nu skall vi inte hänga upp oss på språkbruk. Vad jag menar med att RIP-a en lp är
- uppspelning på skivspelare
- lämplig RIAA
- lämpligt ljudkort
- lämpligt RIP program, i mitt fall audacity
Resultatet av RIP-ningen används att bränna en ljud-CD
peterh, kan du lägga upp ett eller flera exempel på DropBox med både den egna "rippade" filen och motsvarande fil från CD där du vet att de tillhör samma skivsläpp.
Då får vi alla möjlighet att analysera det vi hör, tycka till och se om vi tillsammans kan komma fram till en slutsats varför din rip låter bättre(?)
Det finns väl kanske lite olika möjliga orsaker till varför endel föredrar vinyl-mastringen. Kanske så pass små ingrepp som att all lågbas på LP ofta är summerade till mono för att kringgå eventuella problem vid själva "skärningen" av spåren.
En annan orsak kanske är för att man ibland begränsar högfrekventa ljud mer vid mastringen för vinyl då dessa annars kan orsaka fel vid uppspelning.
Dessa saker man tar hänsyn till när det kommer till mastringen av vinyl är ju för att komma runt de specifika problem just det formatet dras med, man behöver inte begränsa det på samma sätt när det kommer till mastringen för CD.
Kanske förvandlas dessa tillkortakommanden vinyl dras med istället till fördelar för många lyssnare, kanske uppfattas musiken mer sammanhängande p.g.a. summeringen av de basigare frekvenserna och kanske föredras det mindre vassa ljudet då man ofta begränsar de mest högfrekventa ljuden?
Jag skall vid tillfälle försöka ge access till exempel, dropbox är dock inget jag sysslat med. Det får bli min egen
ftp-server när det kommer sig.
De inspelningar jag ofta tänker på gjordes innan 1979 ( CD's uppkomst) och de enda format som var aktuella
var vinyl, och för vissa 1/4 tape( men hur många sådana band såldes ?). I vissa fall även kompactkassett( kompactkass ?),
men de räknar jag inte med. Paul butterfield ( den första i det dubbelalbum som diskuterats) t.ex. spelades in 1965.
PekkaJohansson skrev:Frågan kvarstår: varför krångla med att spela in lp och jämföra med sämsta sortens moderna cd-utgåvor? Utgången är oftast given - båda kommer att visa sig ha brister. Det känns som om vinylen ofta förflyttar fokus från lyssning till pyssel. Det är bortslösad tid, menar jag. Skaffa de bästa cd-utgåvorna utgivna från 1982 till 1990 och, i de fall sådana inte existerar, förstautgåvor av lp i bästa möjliga skick. Sätt därefter på en kanna kaffe, värm en kanelbulle och sätt dig ner och lyssna!
Med vänlig hälsning
Pekka
PekkaJohansson skrev:Jag har rippat (i ordets rätta bemärkelse!) hundratals skivor och spelar dem ibland via Spotify i köket. Har också provat att spela via trådlöst och USB-sladd till huvudanläggningen men det är fruktansvärt tråkigt och tidskrävande. Den som inte vet vad han eller hon gör vet heller inte alltid vilka utgåvor som döljer sig bakom filnamnen. Slutligen är det omständligt att starta datorn, fibbla med pekplatta och markören och leta bland mappar. Det är kort sagt snabbare, roligare och bättre att spela de bästa skivorna i stället för att lyssna på musik från dator. Dessutom måste man ju ha något att göra dagen efter, det vill säga stoppa tillbaka alla skivor man spridit omkring sig i hyllan. Det enda problemet skulle vara att man helst äter upp bullen innan man byter skiva för att undvika att kladda ner skivorna med socker, smör och kanel.
Med vänlig hälsning
Pekka
Morello skrev:Så kan det vara, men det är pyramidalt jobb att läsa in tusentals kompaktskivor och sortera upp i mappar med katalognummer etc.
Det är helt enkelt enklare att lägga skivan i spelverket och trycka på "play".
PekkaJohansson skrev:Jag har rippat (i ordets rätta bemärkelse!) hundratals skivor och spelar dem ibland via Spotify i köket. Har också provat att spela via trådlöst och USB-sladd till huvudanläggningen men det är fruktansvärt tråkigt och tidskrävande. Den som inte vet vad han eller hon gör vet heller inte alltid vilka utgåvor som döljer sig bakom filnamnen. Slutligen är det omständligt att starta datorn, fibbla med pekplatta och markören och leta bland mappar. Det är kort sagt snabbare, roligare och bättre att spela de bästa skivorna i stället för att lyssna på musik från dator. Dessutom måste man ju ha något att göra dagen efter, det vill säga stoppa tillbaka alla skivor man spridit omkring sig i hyllan. Det enda problemet skulle vara att man helst äter upp bullen innan man byter skiva för att undvika att kladda ner skivorna med socker, smör och kanel.
Med vänlig hälsning
Pekka
Morello skrev:Så kan det vara, men det är pyramidalt jobb att läsa in tusentals kompaktskivor och sortera upp i mappar med katalognummer etc.
Det är helt enkelt enklare att lägga skivan i spelverket och trycka på "play".
Morello skrev:Ponera att man har cirka 10 000 fonogram som skall läsas in. Ett fonogram inklusive katalogisering etc tar i runda slängar 10 minuter. Detta gör cirka 40 arbetsveckor!
goat76 skrev:Men Pekka, har tekniken stått still där du bor? Finns inte streamers, NAS, diverse kontrollprogam, Roon mm att välja och vraka bland, och exakt vad är det som är tidskrävande?
PekkaJohansson skrev:goat76 skrev:Men Pekka, har tekniken stått still där du bor? Finns inte streamers, NAS, diverse kontrollprogam, Roon mm att välja och vraka bland, och exakt vad är det som är tidskrävande?
Åtminstone min dator behöver ström för att alls ge ljud ifrån sig. Bara att starta den tar tid. Sedan ska nätverket ansluta, program starta och filer väljas via taffliga gränssnitt. Det erfar jag varje gång jag slölyssnar via Sonos som ändå startar förstärkaren automatiskt. Även rippning är tidskrävande och är man dessutom intresserad av att löpande köra skivorna i ett antal utgåvor i MasVis och detaljstudera dem så går det ytterligare tid. Allt detta kan jag ta när jag lagar mat och pysslar med annat men inte när jag helt vill försvinna in i musikens värld. Dessutom gillar jag hanteringen av de fysiska skivorna som är kulturföremål som likt ett bibliotek sprider en känsla av trevnad omkring sig. Samlandet och jakten på de bästa skivorna är en hobby som jag sannolikt kommer att odla under resten av livet och som dessutom, när urvalsprocessen är avklarad, säkerställer välljud av sällan hört slag. Det byter jag inte mot allt smör i Småland.
Med vänlig hälsning
Pekka
shifts skrev:Tycker PekkaJohansson motiverar sina argument väl och måste även hålla med honom på punkten att det tar tid att katalogisera rätt. Att rippning och katalogisering skulle göras "av sig självt" är uteslutet, det tar verkligen tid. Roon är hyfsat duktigt på att hålla reda på olika utgåvor själv, men när det inte blir som jag vill kan det vara ett rent helsike att få till korrekt.
Trots detta rippar jag och katalogiserar alla mina CD-skivor och har dem i mitt digitala musikbibliotek och finner nöje i processen. Har jag haft en dålig dag kan lite katalogisering få den inneboende harmonin tillbaka.
PekkaJohansson skrev:... Dessutom gillar jag hanteringen av de fysiska skivorna ...
goat76 skrev:Men Pekka har inte yppat ett ord om någon katalogisering alls, han har bara sagt att det är svårt att veta vad som döljer sig bakom filnamnen, vilket kan tolkas som att han kanske inte katalogiserar eller namnger sina filer alls? Kanske förlitar han sig rakt av på de databanker som är kopplade till rippnings-programmet?
PekkaJohansson skrev:Jag har rippat (i ordets rätta bemärkelse!) hundratals skivor och spelar dem ibland via Spotify i köket. Har också provat att spela via trådlöst och USB-sladd till huvudanläggningen men det är fruktansvärt tråkigt och tidskrävande. Den som inte vet vad han eller hon gör vet heller inte alltid vilka utgåvor som döljer sig bakom filnamnen.
goat76 skrev:Jag har inte sagt att rippning och katalogisering skulle göras "av sig självt". Det jag däremot sa var att rippningen sköter sig ganska bra på egen hand, så till vida att man inte aktivt behöver göra mycket annat än att starta processen och namnge filerna.
goat76 skrev:Jag använder inte Roon själv men har du kollat i inställningarna om det går att bestämma vad programmet ska göra? Kanske går det att stänga av den automatiska namngivningen av album så att programmet rakt av bara förhåller sig till det namn du har gett filerna.
Det program jag använder är inte så där avancerat som Roon, det presenterar bara musikfilerna precis så som jag själv namnger dem.
shifts skrev:goat76 skrev:Jag har inte sagt att rippning och katalogisering skulle göras "av sig självt". Det jag däremot sa var att rippningen sköter sig ganska bra på egen hand, så till vida att man inte aktivt behöver göra mycket annat än att starta processen och namnge filerna.
Att bara digitalisera samlingen ger inte så mycket, utan det är ju när man börja jobba med metadata som styrkan i en helt digital samling växer. Därmed min intolkning att Pekka tyckte det var en hel del jobb för att få det rätt, men det kan vara heltolkat fel av mig. Pekka får svara om han tycker det är viktigt.
shifts skrev:...kan vara heltolkat fel av mig.
PekkaJohansson skrev:peterh skrev:Visst: ett exempel av många :
The Paul Butterfield blues band & East West ( dubbelCD)
utgiven av warner music 8122-73571-2
På första CD kommer det halvt borttagna knäpp med 0.55s mellanrum. DVS lp'ns rotationshastighet.
Jag fick i dag hem Butterfield Blues Band och ”East-West” på cd med katalognummer Elektra 7599-60751-2 från 1987. Jag konstaterar att det är en alldeles utmärkt överföring från masterband till cd utan alltför stora ingrepp. Dynamik, klang och brus är fint bevarade – som ofta var fallet på WEA (Warner, Elektra, Atlantic) på 1980-talet – även om man ser små tendenser till dynamisk komprimering på ett par spår i MasVis-analysen. Inget ljud når över 0,60 dB under full utstyrning vilket är ett sundhetstecken. Överföringen är för övrigt gjord av Paul Rotchild som var med och producerade albumet omkring 20 år tidigare. Här finns ingen vinyl så långt som örat når. Det närmaste man kommer vinylljud är en aggressivt överstyrd gitarr som fräser till i höger kanal emellanåt. Albumet är inte så tokigt, faktiskt. Några spår kan spelas skapligt starkt medan andra är mer än lovligt skramliga. Rolig kuriosa är att albumet startar med den mest typiska blues-raden av alla, ”I woke up this morning”. Som sagt, rättvisande jämförelsematerial är en förutsättning för att utsagor om olika medier ska låta sig göras. Jag kan rekommendera den här utgåvan!
Med vänlig hälsning
Pekka
peterh skrev:PekkaJohansson skrev:peterh skrev:Visst: ett exempel av många :
The Paul Butterfield blues band & East West ( dubbelCD)
utgiven av warner music 8122-73571-2
På första CD kommer det halvt borttagna knäpp med 0.55s mellanrum. DVS lp'ns rotationshastighet.
Jag fick i dag hem Butterfield Blues Band och ”East-West” på cd med katalognummer Elektra 7599-60751-2 från 1987. Jag konstaterar att det är en alldeles utmärkt överföring från masterband till cd utan alltför stora ingrepp. Dynamik, klang och brus är fint bevarade – som ofta var fallet på WEA (Warner, Elektra, Atlantic) på 1980-talet – även om man ser små tendenser till dynamisk komprimering på ett par spår i MasVis-analysen. Inget ljud når över 0,60 dB under full utstyrning vilket är ett sundhetstecken. Överföringen är för övrigt gjord av Paul Rotchild som var med och producerade albumet omkring 20 år tidigare. Här finns ingen vinyl så långt som örat når. Det närmaste man kommer vinylljud är en aggressivt överstyrd gitarr som fräser till i höger kanal emellanåt. Albumet är inte så tokigt, faktiskt. Några spår kan spelas skapligt starkt medan andra är mer än lovligt skramliga. Rolig kuriosa är att albumet startar med den mest typiska blues-raden av alla, ”I woke up this morning”. Som sagt, rättvisande jämförelsematerial är en förutsättning för att utsagor om olika medier ska låta sig göras. Jag kan rekommendera den här utgåvan!
Med vänlig hälsning
Pekka
Nu har jag rip-at ( eller digitaliserat om ni föredrar det uttrycket) paul butterfields första LP.
Jag gör den gärna tillgänglig för analys, berätta vilken ab låtarna och hur jag skall göra. ( kan tänka mig att lägga upp den på
en ftp-server, i alla fall en låt)
PekkaJohansson skrev:Vänligt av er att överföra vinylen till digitalt format men det är nog mest peterh:s cd-version med enligt uppgift vinylknäppar som jag är mest intresserad av att höra. Det var ju den som låg till grund för den flera sidor långa diskussionen om att lp till cd skulle vara bättre än cd. Jag betvivlar som sagt inte för ett ögonblick att en utgåva på Rhino från 2000-talet är sämre än motsvarande tidiga cd-utgåva men det vore intressant att höra ett exempel. Men visst, ett smakprov från originalvinylen kan vi förstås höra också. Bring 'em on!
Med vänlig hälsning
Pekka
Perfector skrev:Ge mig din E-post i pm så kommer sprend med musik.
Tell skrev:OT: Appropå vinyl-rippar, vet ni om att det finns en del riktiga fina torrent-sidor fullllla med vinylrippar av alla möjliga skivor? O iofs även massa CD-rippar också, o båda delas även upp i exakt vilka utgåvor det är. Riktigt smutt för den som vill ha tag på en exakt utgåva av nåt gammalt album
Perfector skrev:Tell skrev:OT: Appropå vinyl-rippar, vet ni om att det finns en del riktiga fina torrent-sidor fullllla med vinylrippar av alla möjliga skivor? O iofs även massa CD-rippar också, o båda delas även upp i exakt vilka utgåvor det är. Riktigt smutt för den som vill ha tag på en exakt utgåva av nåt gammalt album
Det jag rippar själv känner jag kvaliteten på, spelaren tonarmen, pickup'en brännaren vid stereon och de övriga stegen.
Om det som finns som torrent vet jag ingenting och kan därför inte få nå'n riktig koll på hur det är gjort.
Men det är jag det.
Perfector skrev:PekkaJohansson skrev:Vänligt av er att överföra vinylen till digitalt format men det är nog mest peterh:s cd-version med enligt uppgift vinylknäppar som jag är mest intresserad av att höra. Det var ju den som låg till grund för den flera sidor långa diskussionen om att lp till cd skulle vara bättre än cd. Jag betvivlar som sagt inte för ett ögonblick att en utgåva på Rhino från 2000-talet är sämre än motsvarande tidiga cd-utgåva men det vore intressant att höra ett exempel. Men visst, ett smakprov från originalvinylen kan vi förstås höra också. Bring 'em on!
Med vänlig hälsning
Pekka
Ge mig din E-post i pm så kommer sprend med musik.
PekkaJohansson skrev:Det är absolut intressant att höra hur både Perfector och peterh digitaliserar, men när vi nu fått en vinylöverföring är det mer intressant att veta mer om Rhino-utgåvan som låg till grund för påståendet att vinyl till cd skulle vara bättre än cd. Kanske kan peterh köra den i MasVis?
Med vänlig hälsning
Pekka
PekkaJohansson skrev:Programmet och bruksanvisning finns på http://lts.a.se/lts/masvis.
Med vänlig hälsning
Pekka
peterh skrev:Perfector skrev:PekkaJohansson skrev:Vänligt av er att överföra vinylen till digitalt format men det är nog mest peterh:s cd-version med enligt uppgift vinylknäppar som jag är mest intresserad av att höra. Det var ju den som låg till grund för den flera sidor långa diskussionen om att lp till cd skulle vara bättre än cd. Jag betvivlar som sagt inte för ett ögonblick att en utgåva på Rhino från 2000-talet är sämre än motsvarande tidiga cd-utgåva men det vore intressant att höra ett exempel. Men visst, ett smakprov från originalvinylen kan vi förstås höra också. Bring 'em on!
Med vänlig hälsning
Pekka
Ge mig din E-post i pm så kommer sprend med musik.
pm till mig också ( vi har ju olika sätt att digitalisera skivan )