Moderator: Redaktörer
Bagaget skrev:Min fråga är tvärt om är verkligen gränsen för ”upplevd ljudriktning” så hög, och strikt som 80 Hz? Har fått intrycket att det mest är en defakto ”standard” för delning mellan sub och toppar utan större vetenskapligt stöd...
Bagaget skrev:Min fråga är tvärt om är verkligen gränsen för ”upplevd ljudriktning” så hög, och strikt som 80 Hz? Har fått intrycket att det mest är en defakto ”standard” för delning mellan sub och toppar utan större vetenskapligt stöd...
Morello skrev:Fundamentala rumsmoder hamnar sällan över cirka 70 Hz, dvs då avståndet mellan tvenne ytor är cirka 2,5 meter.
JM skrev:Bagaget skrev:Min fråga är tvärt om är verkligen gränsen för ”upplevd ljudriktning” så hög, och strikt som 80 Hz? Har fått intrycket att det mest är en defakto ”standard” för delning mellan sub och toppar utan större vetenskapligt stöd...
Det finns flera artiklar där ljudriktning påvisas under 80 hz på öppna fält men inga i lyssningsrum.
JM
Bagaget skrev:JM skrev:Bagaget skrev:Min fråga är tvärt om är verkligen gränsen för ”upplevd ljudriktning” så hög, och strikt som 80 Hz? Har fått intrycket att det mest är en defakto ”standard” för delning mellan sub och toppar utan större vetenskapligt stöd...
Det finns flera artiklar där ljudriktning påvisas under 80 hz på öppna fält men inga i lyssningsrum.
JM
Beror det då på ljudet, örat eller rummet?
JM skrev:Bagaget skrev:JM skrev:Det finns flera artiklar där ljudriktning påvisas under 80 hz på öppna fält men inga i lyssningsrum.
JM
Beror det då på ljudet, örat eller rummet?
Primärt rummet eller avsaknad av rum att skapa rumsresonanser.
Det finns mätbara rumsresonanser över 300 Hz - vanligen helt ohörbara pga låga ljudtryck.
JM
JM skrev:Bagaget skrev:JM skrev:Det finns flera artiklar där ljudriktning påvisas under 80 hz på öppna fält men inga i lyssningsrum.
JM
Beror det då på ljudet, örat eller rummet?
Primärt rummet eller avsaknad av rum att skapa rumsresonanser.
Det finns mätbara rumsresonanser över 300 Hz - vanligen helt ohörbara pga låga ljudtryck.
JM
Johan_Lindroos skrev:JM skrev:Bagaget skrev:
Beror det då på ljudet, örat eller rummet?
Primärt rummet eller avsaknad av rum att skapa rumsresonanser.
Det finns mätbara rumsresonanser över 300 Hz - vanligen helt ohörbara pga låga ljudtryck.
JM
Nej, så är det inte.
Anledningen är desto mer att modtätheteten har ökat så att enskilda resonansmoder inte längre kan urskiljas. Detta kan enkelt ses vid mätning med långsamt svept sinuston alternativt FFT-baserad frekvenssvarsfunktion med hög frekvensupplösning.
JM skrev:Johan_Lindroos skrev:JM skrev:Primärt rummet eller avsaknad av rum att skapa rumsresonanser.
Det finns mätbara rumsresonanser över 300 Hz - vanligen helt ohörbara pga låga ljudtryck.
JM
Nej, så är det inte.
Anledningen är desto mer att modtätheteten har ökat så att enskilda resonansmoder inte längre kan urskiljas. Detta kan enkelt ses vid mätning med långsamt svept sinuston alternativt FFT-baserad frekvenssvarsfunktion med hög frekvensupplösning.
Källa tack!
RogerGustavsson skrev:Precis. Johan är ju ingen lekman på detta område och måste han ifrågasättas med automatik?
JM skrev:Johan_Lindroos skrev:Nej, så är det inte.
Anledningen är desto mer att modtätheteten har ökat så att enskilda resonansmoder inte längre kan urskiljas. Detta kan enkelt ses vid mätning med långsamt svept sinuston alternativt FFT-baserad frekvenssvarsfunktion med hög frekvensupplösning.
Källa tack!
JM
JM skrev:Johan_Lindroos skrev:JM skrev:Primärt rummet eller avsaknad av rum att skapa rumsresonanser.
Det finns mätbara rumsresonanser över 300 Hz - vanligen helt ohörbara pga låga ljudtryck.
JM
Nej, så är det inte.
Anledningen är desto mer att modtätheteten har ökat så att enskilda resonansmoder inte längre kan urskiljas. Detta kan enkelt ses vid mätning med långsamt svept sinuston alternativt FFT-baserad frekvenssvarsfunktion med hög frekvensupplösning.
Källa tack!
JM
JM skrev:Varje påstående måste kunna bevisas när så önskas.
matssvensson skrev:JM skrev:Varje påstående måste kunna bevisas när så önskas.
Nej JM, det tycker jag inte. Det kan möjligtvis vara vara gällande i en akademisk värld, när nya rön ska försvaras. Men du kan inte mena att om någon säger/skriver att summan av två plus två är fyra, så måste samma person också bevisa att så är fallet om någon undrar hur det kunde bli så?
Dessutom ser jag Faktisk.io som ett diskussionsforum fritt att dela med sig av sina tankar och funderingar så länge vi följer forumreglerna. Jag ser inga krav i det.
mvh, mats
Johan_Lindroos skrev:JM skrev:Bagaget skrev:
Beror det då på ljudet, örat eller rummet?
Primärt rummet eller avsaknad av rum att skapa rumsresonanser.
Det finns mätbara rumsresonanser över 300 Hz - vanligen helt ohörbara pga låga ljudtryck.
JM
Nej, så är det inte.
Anledningen är desto mer att modtätheteten har ökat så att enskilda resonansmoder inte längre kan urskiljas. Detta kan enkelt ses vid mätning med långsamt svept sinuston alternativt FFT-baserad frekvenssvarsfunktion med hög frekvensupplösning.
Svante skrev:. . . över Schröder så ligger resonanserna så tätt att de inte går att särskilja. Flyttar man sig i rummet, eller flyttar man frekvensen så kommer nya resonanser att exciteras, och vid Schröders gränsfrekvens ligger det ungefär fem resonanser inom resonansernas bandbredd. En frekvens exciterar alltså flera resonanser och det gör att man kan betrakta rummet med statisktiska modeller som ha samma väntevärde för ljudtrycket (i ett frekvensintervall eller rumsligt intervall) överallt i rummet.
Men om man verkligen vill veta hur starkt ljudtrycket blir i en punkt vid en viss frekvens så måste man räkna med massor av reflexer och addera massor av ljudkällor inklusive fas. Det finns egentligen inget stokastiskt över hur summationen blir. Den är bara så ruskigt känslig för placering och frekvens att den exakta beräkningen inte är så meningsfull.
Det är alltså egentligen ingen väsensskillnad i hur ljudet från källa och spegelkällor adderas, det är bara så att olika betraktelsesätt fungerar olika bra över och under Schröders gränsfrekvens.
Linkwitz skrev:Example 2
Take a room with L = 25', W = 16' and H = 9' (7.62m x 4.88m x 2.74m), then
V = 3600 ft3 = 102 m3
S = 1537 ft2 = 143 m2
Le = 200 ft = 61 m
Below fm = 100 Hz, 200, 300 and 400 Hz the number of modes N and their average separation df at fm are respectively
fm ............N ........... df
100 Hz...... 22 ..........3.2 Hz
200 Hz.... 126 ...........0.8 Hz
300 Hz ....375 ...........0.4 Hz
400 Hz ....832 ...........0.2 Hz
If we assume that the modes in this room decay at T60 = 630 ms, then each resonance occupies a 3 dB bandwidth BW = 3.5 Hz from (3) above. Somewhere between 100 Hz and 200 Hz the average separation df between modes is 1.2 Hz and thus 3 modes fall within the 3.5 Hz bandwidth resulting from T60. This occurs at fs = 157 Hz as calculated from the simple formula for 3 overlapping modes per BW:
fs = 2000 ( T60 / V )1/2 [Hz] (8)
The frequency fs is also called the Schroeder frequency and denotes approximately the boundary between reverberant room behavior above and discrete room modes below.
mx skrev:matssvensson skrev:JM skrev:Varje påstående måste kunna bevisas när så önskas.
Nej JM, det tycker jag inte. Det kan möjligtvis vara vara gällande i en akademisk värld, när nya rön ska försvaras. Men du kan inte mena att om någon säger/skriver att summan av två plus två är fyra, så måste samma person också bevisa att så är fallet om någon undrar hur det kunde bli så?
Dessutom ser jag Faktisk.io som ett diskussionsforum fritt att dela med sig av sina tankar och funderingar så länge vi följer forumreglerna. Jag ser inga krav i det.
mvh, mats
Gamla bevisade saker brukar man inte behöva källhänvisa ständigt i den akademiska världen. Förstå hur många sidnoter det skulle vara i varje rapport i så fall. Det är ju bara aktuellt om det kan ifrågasättas, är nytt, ingår i en annan beviskedja och så vidare.
petersteindl skrev:
Det finns mätbara rumsresonanser över 300 Hz - vanligen helt ohörbara pga låga ljudtryck.
JM
Kan du utveckla detta!
Med vänlig hälsning
Peter
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 13 gäster