AC/DC Back In Black (originalet från 1980) var bara ett exempel jag valde för att många tycker den låter bra och för att den inte är förstörd vid mastring, den håller sin naturliga nivå utan att någon på ett onaturligt sätt har höjt LUFS-värdet vid mastring.
Eftersom det exemplet inte verkar duga så har jag testat ett gäng andra låtar med fina produktioner som har sin dynamik hyfsat intakt.
B52's - Planet Claire -14.3 LUFS (integrated)
Patricia Barber - Too Rich For My Blood -17.1
PJ Harvey - Rid of Me (hela skivan) -18.4
Jefferson Airplane - White Rabbit -20.7 (något missvisande då högsta Peak är -4.3dB)
Led Zeppelin - Highway To Heaven -15.7
Leonard Cohen - Waiting For The Miracle -16
Genomsnittliga värdet för dessa låtar är -17 LUFS vilket innebär att om detta var en samlingsskiva och EBU R128 med sin nivå på -23 LUFS skulle vara den rådande standarden, så ska dessa sänkas med 6 dB.
Om någon kör sin musiksamling i shuffle och det råkar komma upp några låtspår av klassisk musik så kommer de starka partierna dundra på hela 6 dB starkare än exemplen här ovan.
Conan skrev:1. EBU R128 är en broadcast standard. Det innebär att dom ska ta hänsyn t.ex. till live-framträdanden också där DR kan vara ännu avsevärt högre än musik på CD och där dessutom utbrott kan komma "on the fly". Därför är dom nog mer pigga på att ha tillräcklig headroom i utsändningar. För t.ex. strömmande tjänster så har man ju bättre kontroll på det som strömmar ut och kan mäta & kontrollera i förväg.
Precis, EBU R128 är en broadcast standard där målet är att musik OCH tal ska hålla likvärdig nivå, men det är som du ser i mina exempel inte speciellt passande för endast musik.
För musik bör vi istället lägga oss på en genomsnittlig nivå som är baserad på alla typer av musikstilar, den nivån bör baseras på låtar med full naturlig dynamik för respektive genre och där man slutligen bestämmer ett medelvärde över genre-gränserna. Där har vi den mest naturliga normaliserings-nivån.
Conan skrev:2. Utnivån och den volym lyssnaren kan få ut i ett par lurar t.ex. är nog ett stort problem för strömmande tjänster. Kan inte folk lyssna tillräckligt högt trots full volym på mobilen så blir det klagomål. Därför vill dom ju hålla normaliseringsnivån så hög som möjligt (dvs lägre -dB LUFS). Det problemet är mindre troligen för broadcasting.
Det trodde jag också först, men med lite mer funderingar som jag presenterat här ovanför så har jag kommit fram till att en mer korrekt medelnivå bör följas och den tycker jag ska landa på 16-18 LUFS. Det kommer ge mer naturliga nivåer där all musik ändå ryms med sin fulla dynamik samtidigt som vi slipper kasta oss över volymkontrollen om det råkar komma ett klassiskt musikstycke med ett starkt parti på 5-6 dB starkare medelnivå om man får för sig att lyssna på shuffle mode.
Jag har inga problem med, och förväntar mig faktiskt som lyssnare att en intensiv rocklåt håller en konstant högre medelnivå än ett klassiskt verk där det senare gärna får hålla samma nivå i sitt starkaste parti som rocklåten gör i sitt starkaste parti. Det blir mest naturligt så, tycker jag.