Tryckmax - akustisk levitation.

[JM]

Magnetic levitation är knappast obekant.
Optisk levitation gav Nobelpris.
Akustisk levitation visar här stående vågors utbredning i ett medium - luft. Notera här att synliga tryckmax finns alltid likt i våra rum invid reflekterande ytan och på samma position i rummet för varje stående våg beroende på frekvensen.
Något att beakta vid placering av lyssningspositionen, högtalarna och subbasar.

Basic principles of acoustic levitation was first observed in Kundt‘s tube in 1866 when small
dust particles moved toward pressure nodes of standing wave. Since then it has found its
place as a experimental method in many different subsciences of physics and chemistry, even
biology for studying cells. As already mentioned acoustic levitation provides us a tool to isolate
particles, samples, cells... Acoustic forces on them are very gentle. It was shown that neither
short- neither long-term of exposure of ultrasound does not make any viability losses on cells
([7]). Similar results are shown by levitating small animals (like ladybugs, ants...; [2]). Their
vitality was not affected.
http://mafija.fmf.uni-lj.si/seminar/fil ... tation.pdf

JM

[Tarzan]

Jaa! En till tråd Du kan inte utveckla lite vad det får för konsekvenser för placering av lyssnaren och subbasar?

[Max_Headroom]

Kan man inte levitera sig själv med den där metoden?

Jag förstår dock inte varför inte dom som boll-bollarna ramlar ned.

[IngOehman]

[ YouTube ]

Magnetic levitation är knappast obekant.
Optisk levitation gav Nobelpris.
Akustisk levitation visar här stående vågors utbredning i ett medium - luft. Notera här att synliga tryckmax finns alltid likt i våra rum invid reflekterande ytan och på samma position i rummet för varje stående våg beroende på frekvensen.
Något att beakta vid placering av lyssningspositionen, högtalarna och subbasar.

JM

Javisst. Självklarheter (även orsaken till levitationen, som du inte nämner alls) men vad är din fråga?

Det framgår inte av ditt inlägg.

Vad är det du undrar över?


Vh, iö

- - - - -

PS. Det är olyckligt att han blandar ihop ståendevågor och resonanser i videon (du gör det också). Men det är tyvärr legio att inte kunna hålla isär dem.

[petersteindl]

PS. Det är olyckligt att han blandar ihop ståendevågor och resonanser i videon (du gör det också). Men det är tyvärr legio att inte kunna hålla isär dem.

+1

[JM]

Vid 28 000 Hz är det stående vågor! Tyvärr ni har fel. Jag och fysikern i videon har rätt.

JM

[petersteindl]

JM, resonans uppstår från stående våg. Det som kan ses i videon är att det blir en plan stående ljudvåg i resonans mellan ytorna som är parallella och inte utanför dessa plana ytor där den minsta ytan sätter begränsningen. Först är vågen propagerande från högtalaren fram till väggen. Därefter inträffar stående våg efter reflex mot denna vägg då vågens infallsvinkel är vinkelrät mot väggen. Detta är helt oberoende av avståndet till väggen. I detta fall är det plan ljudvåg med försumbar absorption. Det beror på att reflexvågen är motriktad mot den infallande vågen och att amplituden inte minskar med avståndet. Annorlunda uttryckt är att stående våg uppstår vid alla frekvenser vid sådan betingelse. Men vid vissa frekvenser uppstår dessutom resonans. I videon åskådliggörs resonansfenomenet. Och resonansen byggs upp av stående våg vid vissa frekvenser.

Vid 28 kHz är våglängden 1,214 cm. Mellan den plana reflekterande ytan och högtalarens plana yta uppstår resonans då avståndet dem emellan är en jämn multipel på halva våglängden d v s en jämn multipel på 0,607 cm. Det är vid sådan resonans som ljudet reflekteras mellan ytorna utan att moder ändras och den stående vågen upprätthålls.

Det bör tilläggas att vågen i detta fall är forcerad och inte fri. Forcerad våg kan åstadkommas med högtalare som matas med kontinuerlig sinuston. Då tillförs energi kontinuerligt till systemet. Denna energi lagras i systemet vid resonans. Resonansens Q-värde bestäms av mängden absorption i systemet. En fri våg däremot, som kan vara en puls, som analyseras. Eftersom ingen mer energi tillförs systemet efter pulsens slut så propagerar pulsen fritt utan ytterligare energitillförsel.

Så småningom kommer jag åskådliggöra allt detta med de simuleringar vi gjort. Det är mycket lättare att förstå då fenomenen åskådliggörs i simulerade animeringar.

Mvh
Peter

[IngOehman]

Riktigt.

En stående våg kräver bara en reflekterande yta. Här finns även en baffelyta på själva högtalarementet, med hjälp av vilken en resonans uppstår. Det är förutsättningen för att de mycket stora ljudtrycken skall uppstå.

Man kan säga att en resonans är en mångdubbelvikt stående våg. En stående våg uppstår när ett ljud viks EN gång, och den stående vågen elasticerar oproblematiskt med frekvensen. Den får helt enkelt ett mönster av liknande utseende oavsett frekvens. Skillnaden är att mönstret sträcks när frekvensen sjunker/trycks ihop när frekvensen ökas.

Resonansen uppstår då ljudet passerar en sträcka oändligt många gånger (med bara liten försvagning mellan gångerna) på grund av dubbelvikningen. Dubbelvikningen gör också att resonanser bara kan uppstå vid de frekvenser som matematiskt ”passar in” mot sträckan vs ljudhastigheten. Ett heltal halva våglängder passar in mellan de parallella ytorna för att resonans skall kunna uppstå.

Men begreppsförvirringen är som sagt legio. Språkmissbruk är smittande. Varje gång någon av okunskap säger ståendevåg om en resonans, ökar risken att flera skall säga fel framdeles.


Vh, iö

- - - - -

PS. Den sortens resonans vi talar om här - låt oss kalla det akustisk resonans - är skapad av samverkade distribuerade parametrar.

Andra sorters resonanser, t ex mekaniska och elektriska resonanser, kan skapas av diskreta parametrar, t ex en massa och en fjäder. Då finns inte multipla potentiella resonansfrekvenser, som när parametrarna är distribuerade. Det finns dock fall där parametrarna är distribuerade även när det gäller mekaniska resonanser, som t ex från instrumentsträngar och i antenner. I den elektriska världen är det en resonans av diskreta parametrar när en spole och en kondensator samverkar.


JM: Varför tar du inte en chans att lära dig? Din föreläsande attityd i ämnen som du har ytterst begränsade kunskaper i, är inte till din fördel. Lyssna och lär istället! Fråga om det du vill lära dig!

[Morgan]

JM: Varför tar du inte en chans att lära dig? Din föreläsande attityd i ämnen som du har ytterst begränsade kunskaper i, är inte till din fördel. Lyssna och lär istället! Fråga om det du vill lära dig!

En enkel grundregel på internet säger att det säkraste sättet att få ett fylligt svar på en fråga är att omformulera den som ett felaktigt påstående.

Istället för att fråga "ursäkta, var är egentligen skillnaden mellan en stående våg och en resonans - kan någon förklara för mig?" så påstår man bara något i stil med att "stående vågor och resonanser betyder samma sak, så det är onödigt att vi har två ord för dem" och får garanterat napp på kroken.

[IngOehman]

Du menar att det är en strategi?

Jag är mycket skeptisk. Oavsett vilket så är problemet då inte alla har de grundkunskaper som behövs för att veta vem som har rätt, när påståenden står mot varandra*. Godtyckliga falska påståenden bedrar (potentiellt) dem som faktiskt bara vill lära sig.


Vh, iö

- - - - -

*https://www.youtube.com/watch?v=9-JCbcsskYs&app=desktop

[rajapruk]

Du menar att det är en strategi?

Vad betyder troll / trolla för dig? Du använder begreppet ibland här har jag för mig.

Det är i betydelsen spinnfiske i engelska som ordet används på nätet. Ett (ofta falskt) påstående / bete kastas ut för att provocera fram svar / åsikter.

Visst nappar det (som Bengt Öste skulle sagt).

[Max_Headroom]

Har någon lycktas lista ut hur han gör får att få det att se ut som att plastkulorna svävar i lösa luften?

[IngOehman]

Det är inget trick. De svävar på riktigt. Det inte bara ser ut så.


Vh, iö

[Max_Headroom]

Det är inget trick. De svävar på riktigt. Det inte bara ser ut så.


Vh, iö

OK, nu har jag läst hur man bär sig åt. Verkar vara en del pyzzel för att få det att fungera. Men det verkar bara gå att lyfta riktigt små saker, inte sig själv. Finns dock andra metoder om man själv vill bli luftburen. Så här t.ex.:

https://youtu.be/At3xcj-pTjg?t=199

Väldigt trevligt! Säkert lite spännande också.

Edit: Det var svårt att koppla hur det fungerar, det med plastkulorna som flyger, men en illustration fick mig på spåren.

[Baffel]

Grundläggande fysik.

I exempel ovan påverkas materia av olika krafter, Krafter kända sedan länge. Inte svårt att förklara hur det fungerar. . Detta skojar väl fysiklärare på tex högstadiet kidsen med.

Lite knepigare:

https://www.youtube.com/watch?v=tafGL02EUOA&t=184s

Förklara det. Hur påverkar vad hur och när varför?

p.s detta är ju ändå en tråd om fysik , så....

[IngOehman]

QE är inte så mystiskt som det kan verka.

Det går inte (veterligt) att använda till överljushastighetskommunikation, så kommunikationen mellan halvorna är en shimär. Fenomenet strider inte mot lagen om att Kausalhastigheten inte kan överstiga C.


Vh, iö

[Max_Headroom]

. Inte svårt att förklara hur det fungerar. .

Jo, tydligen. Eller så är jag ovanligt korkad. Men om det varit lätt att förklara så borde väl någon gjort det, snabbt och enkelt, så att även jag kunde förstå?

[petersteindl]

. Inte svårt att förklara hur det fungerar. .

Jo, tydligen. Eller så är jag ovanligt korkad. Men om det varit lätt att förklara så borde väl någon gjort det, snabbt och enkelt, så att även jag kunde förstå?

Jag har del av förklaringen i mitt tidigare inlägg. Eftersom det är en forcerad våg då energi tillförs kontinuerligt till systemet via en förstärkare som driver högtalaren med sinusvåg som efter högtalaren blir till akustisk sinuston med specifik frekvens.

Den energin formar luftpartiklar i tryckmax och tryckmin. Eftersom man ställer in systemet till resonans så bibehålls den stående vågen i både tid och rum. Vågen står still och därmed fortplantar den sig inte. Dessutom är det en plan ljudvåg med givet ljudtryck. Tryck är kraft per yta d v s N/m^2. Bollarna har en massa som påverkas av jordens gravitation. Om kraften i ljudtrycket från ljudvågen är tillräcklig i förhållande till gravitationskraften som verkar på bollarna så kommer bollarna att surfa på den stående ljudvågen. I och med att det är resonans så går det att bygga upp väldigt höga ljudtryck som i det här fallet räcker. Märk också att luftmolekylerna inte förflyttar sig och inte heller har partikelhastighet så blir ljudintensiteten noll i en stående våg.

Detta är i en slags motsats till tryckluft som faktiskt förflyttar luftmolekyler i rummet. Det går även att skapa en tryckvåg. Märk då att hastigheten på tryckvågen är partikelhastigheten av luftmolekylerna som förflyttas mycket långsamt och har magnituder lägre hastighet än ljudvågors hastighet i luft.

Mvh
Peter

[Max_Headroom]

. Inte svårt att förklara hur det fungerar. .

Jo, tydligen. Eller så är jag ovanligt korkad. Men om det varit lätt att förklara så borde väl någon gjort det, snabbt och enkelt, så att även jag kunde förstå?

Jag har del av förklaringen i mitt tidigare inlägg. Eftersom det är en forcerad våg då energi tillförs kontinuerligt till systemet via en förstärkare som driver högtalaren med sinusvåg som efter högtalaren blir till akustisk sinuston med specifik frekvens.

Den energin formar luftpartiklar i tryckmax och tryckmin. Eftersom man ställer in systemet till resonans så bibehålls den stående vågen i både tid och rum. Vågen står still och därmed fortplantar den sig inte. Dessutom är det en plan ljudvåg med givet ljudtryck. Tryck är kraft per yta d v s N/m^2. Bollarna har en massa som påverkas av jordens gravitation. Om kraften i ljudtrycket från ljudvågen är tillräcklig i förhållande till gravitationskraften som verkar på bollarna så kommer bollarna att surfa på den stående ljudvågen. I och med att det är resonans så går det att bygga upp väldigt höga ljudtryck som i det här fallet räcker. Märk också att luftmolekylerna inte förflyttar sig och inte heller har partikelhastighet så blir ljudintensiteten noll i en stående våg.

Detta är i en slags motsats till tryckluft som faktiskt förflyttar luftmolekyler i rummet. Det går även att skapa en tryckvåg. Märk då att hastigheten på tryckvågen är partikelhastigheten av luftmolekylerna som förflyttas mycket långsamt och har magnituder lägre hastighet än ljudvågors hastighet i luft.

Mvh
Peter

Ja, jo. Bättre förklaring än andra jag har sett, men ändå svårt att förstå hur den här surfningen går till. Nu har jag luskat ut det ändå, men det hela är ändå ganska djupt.

[petersteindl]

Jo, tydligen. Eller så är jag ovanligt korkad. Men om det varit lätt att förklara så borde väl någon gjort det, snabbt och enkelt, så att även jag kunde förstå?

Jag har del av förklaringen i mitt tidigare inlägg. Eftersom det är en forcerad våg då energi tillförs kontinuerligt till systemet via en förstärkare som driver högtalaren med sinusvåg som efter högtalaren blir till akustisk sinuston med specifik frekvens.

Den energin formar luftpartiklar i tryckmax och tryckmin. Eftersom man ställer in systemet till resonans så bibehålls den stående vågen i både tid och rum. Vågen står still och därmed fortplantar den sig inte. Dessutom är det en plan ljudvåg med givet ljudtryck. Tryck är kraft per yta d v s N/m^2. Bollarna har en massa som påverkas av jordens gravitation. Om kraften i ljudtrycket från ljudvågen är tillräcklig i förhållande till gravitationskraften som verkar på bollarna så kommer bollarna att surfa på den stående ljudvågen. I och med att det är resonans så går det att bygga upp väldigt höga ljudtryck som i det här fallet räcker. Märk också att luftmolekylerna inte förflyttar sig och inte heller har partikelhastighet så blir ljudintensiteten noll i en stående våg.

Detta är i en slags motsats till tryckluft som faktiskt förflyttar luftmolekyler i rummet. Det går även att skapa en tryckvåg. Märk då att hastigheten på tryckvågen är partikelhastigheten av luftmolekylerna som förflyttas mycket långsamt och har magnituder lägre hastighet än ljudvågors hastighet i luft.

Mvh
Peter

Ja, jo. Bättre förklaring än andra jag har sett, men ändå svårt att förstå hur den här surfningen går till. Nu har jag luskat ut det ändå, men det hela är ändå ganska djupt.

Jag vet inte vad du inte förstod tidigare som du nu verkar förstå. Då luften har förtätningar och förtunningar så är det luftens densitet som ändras. I varje tryckmax får luften hög densitet. Kan densiteten bli så hög att bollen inte faller igenom? I princip har jag utgått från linjär vanlig akustisk vågrörelselära. I just det här fallet tror jag dock att termoviskös akustik kan vara tillämpbar och då kommer ytterligare en massa parametrar in och speciellt i gränsskiktet närmast bollarna, t.ex. friktion d v s en del förluster.

Förklara gärna det du anser dig veta i frågan.

Med vänlig hälsning
Peter

[IngOehman]

Alltså...

Vill börja med anmäla en avvikande uppfattning, men också invända mot beskrivningen av vad som vi ser (den som ges i videon).

Peter talar om tryckmaxina, och det gör snubben videon också. Båda verkar hävda att tussen typ ”vill hamna där”, på oklara grunder.

Snabben i videon gör även en massa andra uttalanden som kan ifrågasättas. Jag har redan nämnt att han inte med så mycket som ett ord nämner multipelvikningen av vågen (den som gör att en resonans uppstår) utan talar om stående våg och nämner bara reflektorn, inte den andra reflektorn - baffeln!

Men en allvarligare miss är att han (så alla skall förstå?) beskriver att det högtalarens membran gör är att putta på luften så det skapas tryck. Det är ju en MYCKET stor brist i beskrivningen att han bara nämner ”push” men inte säger något om ”pull”!

Membranet puttar ju (när den accelererar framåt = mest i sitt bakersta läge om membranet är litet i förhållande till våglängden, lite förenklat) lika ofta som den drar! När den accelererar bsklänges (mest i sitt främre läge) så skapas inte tryck utan undertryck!

- - -

Jag skulle vilja tydliggöra en sak, och sen leverera en förklaringsmodell - som gärna får underkännas av den som anser sig veta bättre - mot levererande av en bättre förklaring!

Först tydliggörandet: Tryckmaxima är INTE synonymt med max medeltryck! Det är synonymt med max tryckmodulation! Alltså platsen där man hittar både det största trycket OCH det minsta (en halvperiod senare). I en resonans (multipeltvikt stående våg) så är vågen inte reell utan reaktiv, den flyttar ingen energi utan har bara energin lagrad (eftersom det läcker lite så behöver lite energi tillfäras, men har resonansen ett högt Q-värde så dumknerss vågen av den reaktiva/resonant delen. Och efterson en reaktiv våg är fri från transporterad energi så är produkten av tryck och hastighet över tiden noll. Det vill säga max tryckmodulation är 90 grader förskjutet från max hastighetsmldulartion.

Så 1/4 våglängd över tryckmaxima så har vi ett hastighetsmaxima, och där har de det lägsta STATISKA trycket. Vi talar alltså om ett undertryck närbesläktat med det undertryck man får på ovansidan av en flygplansvinge, där vi också har luft som rör sig med höghastighet (högre än under).

Och vad kan vi då dra för slutsatser från detta?

Jo att det är i dessa lågtryckspunkter (inklämda mellan högtrycken (det vill säga normaltrycken, trots hög tryck modulation)) som kulorna fastnar!

Eller... gör de det?

Den som lyssnade noga på videon fick ju veta att de är där trycket(modulationen borde han ha sagt) är som störst som de små kulorna vill vara. Hmmm... vad är felet? Varför säger jag motsatsen?

Ju jag menar att slutsatsen kanske är dragen efter en för enkel och oprecis observation, och sådana kan lätt bli fel...

Så hur hävdar jag att det är då? (Rätta mig om jag har fel)

Jo att kulorna ”vill” fastna i tryckmodulationsminima, som är hastighetsmaxima, som är (statiskt)tryckminima - men att de ramlar ned mot trycket på grund av att det finns ytterligare en kraft tillstädes - graviationen!

Och kulorna är ju inte oändligt lätta!

Så det som händer är (igen - rätta mig om jag har fel) att de ramlar nedåt - tills trycket i buken ger en lyftkraft som motsvarar gravitationens nedåtriktade kraft! Där hamnar de.

Man vill ha god synbarhet och därför använder man tussar som är nästan så stora som det går, inom ramen för vad som fortfarande fungerar. Blir de för tunga så ramlar de ju ned - ingenstans är då motkrafterna tillräckliga för att stå upp mot gravitationen.

Därför blir tussarna på videon hängande en bit ned mot tryckmodulationsmaxima. Men når de buken så är det kört. Då ramlar de ned hela vägen.

- - -

Reservation: Har bara ägnat frågan några sekunder, så jag kan inte garantera att det jag skriver är riktigt, men när jag i tråden såg andra förklaringar än de jag nästan omedelbart föreställt mig, andra förklaringar som jag inte får att gå ihop med fysikens lagar, så kände jag att jag kanske skulle skriva någonting i varje fall.

Kan väl nämna att det finns ett fenomen ytterligare som jag (igen utan att ha ägnat frågan med nämnvärt funderande) kan tänka mig dominerar för mycket små partiklar, nämligen att lågtryckszonerna (med max hastighet) borde (på grund av den extrema relativa friktionen för extremsmå partiklar) även vill ”kasta iväg” partiklar med extremt liten massa. Partiklar som inte har någon nämnvärd tröghetsmassa att ställa upp ned.

Fenomenet kan bli instabilt då en liten dislokation ger en något mindre ”återställningsvind”. Vinden är ju störst mitt i rörelsebuken. Det blir som en boll på toppen av en kulle - den ligger bra där, men om två personer börjar bolla den mellan sig så kommer sustenet snabbt att kontra. Om en person backer ett steg extra för atr fånga bollen så kommer tillbakakastet att bli svagare eftersom personen inte bara backsde utsn också gick nedåt. Då kan den sndra personen ta ett stef framåt-närmare kullens topp, och returnera bollen ännu hårdare, och så vidare. Systemet kantrar snabbt.

Har inte räknat på saken dock.


Vh, iö

[JM]

Nu var var min tanke med den här tråden att visa att det går att se tryckmax och att tryckmax alltid finns invid hårda reflekterande ytor likt i våra lyssningsrum. Dvs det är inte så smart att ha lyssningsplatsen invid en vägg.
Tanken var inte att förklara vad akustisk levitation är.

En ledtråd till hur akustisk levitation fungerar är att det som inte syns i videon som är ledtråden till kraften som motverkar gravitationskraften på partikeln.

JM

[JM]

En ytterligare ledtråd är att i princip är det samma fysik som får flygplan att att flyga som får partikeln att sväva.

JM

[goat76]

Nu var var min tanke med den här tråden att visa att det går att se tryckmax och att tryckmax alltid finns invid hårda reflekterande ytor likt i våra lyssningsrum.
Tanken var inte att förklara vad akustisk levitation är.

En ledtråd till hur akustisk levitation fungerar är att det som inte syns i videon som är ledtråden till kraften som motverkar gravitationskraften på partikeln.

JM

Det är klart intressant att få se hur det fungerar, speciellt det andra momentet där man även visuellt får se det vågmönster som uppstår.

I ett normalstort svenskt vardagsrum med ett par medelstora högtalare, hur långt ifrån bakre väggen bör man sitta för att man ljudligt sett ska hamna utanför tryckmax?

Med en lyssningsplats nära bakre vägg, är tryckmax måntro det jag upplever som just en tryckande känsla eller äts det problemet upp av andra fenomen som uppstår som t ex nära reflexer och dylikt?

Rent kortfattat, är tryckmax ett reellt problem man bör ta hänsyn till vid vanligt musiklyssnande?

[Max_Headroom]

Jag har del av förklaringen i mitt tidigare inlägg. Eftersom det är en forcerad våg då energi tillförs kontinuerligt till systemet via en förstärkare som driver högtalaren med sinusvåg som efter högtalaren blir till akustisk sinuston med specifik frekvens.

Den energin formar luftpartiklar i tryckmax och tryckmin. Eftersom man ställer in systemet till resonans så bibehålls den stående vågen i både tid och rum. Vågen står still och därmed fortplantar den sig inte. Dessutom är det en plan ljudvåg med givet ljudtryck. Tryck är kraft per yta d v s N/m^2. Bollarna har en massa som påverkas av jordens gravitation. Om kraften i ljudtrycket från ljudvågen är tillräcklig i förhållande till gravitationskraften som verkar på bollarna så kommer bollarna att surfa på den stående ljudvågen. I och med att det är resonans så går det att bygga upp väldigt höga ljudtryck som i det här fallet räcker. Märk också att luftmolekylerna inte förflyttar sig och inte heller har partikelhastighet så blir ljudintensiteten noll i en stående våg.

Detta är i en slags motsats till tryckluft som faktiskt förflyttar luftmolekyler i rummet. Det går även att skapa en tryckvåg. Märk då att hastigheten på tryckvågen är partikelhastigheten av luftmolekylerna som förflyttas mycket långsamt och har magnituder lägre hastighet än ljudvågors hastighet i luft.

Mvh
Peter

Ja, jo. Bättre förklaring än andra jag har sett, men ändå svårt att förstå hur den här surfningen går till. Nu har jag luskat ut det ändå, men det hela är ändå ganska djupt.

Jag vet inte vad du inte förstod tidigare som du nu verkar förstå. Då luften har förtätningar och förtunningar så är det luftens densitet som ändras. I varje tryckmax får luften hög densitet. Kan densiteten bli så hög att bollen inte faller igenom? I princip har jag utgått från linjär vanlig akustisk vågrörelselära. I just det här fallet tror jag dock att termoviskös akustik kan vara tillämpbar och då kommer ytterligare en massa parametrar in och speciellt i gränsskiktet närmast bollarna, t.ex. friktion d v s en del förluster.

Förklara gärna det du anser dig veta i frågan.

Med vänlig hälsning
Peter

Ja, jag kan ju försöka förklara lite, vad jag tror mig veta:

En sån här liten plastkula påverkas av i huvudsak 2 krafter när man släpper den i luften, vind för våg:
- Gravitation (det kan vi inte göra så mycket åt)
- Luftpariklar som bombarderar den från alla håll.

För att hålla den svävavande så måste kraften från partiklarna som krockar med ytan, på undersidan, bli större än kraften från "gravitationen + dom partiklar som krockar på ovansidan". Kraften från luftpartiklarna kan styras med 2 saker: antal partiklar och partiklarnas hastighet. Det vi vill ha är alltså fler partiklar (högre densitet) och högre hastighet.
Partiklarna i vågen rör sig uppåt och nedåt, liksom fladdrande. Men farten varierar. I några områden rör sig partiklarna knappt alls (mer än av temperaturen, precis som vilken molekyl i luften som helst, stående våg eller inte). Om partiklarna som kommer på nedsidan håller högre fart än dom som träffar på ovansidan så kommer vi att få en större kraft från dessa partikelrörelser på undersidan, alltså en kraft uppåt, mot gravitationen.
Så, kan jag komma till saken någon gång då, för fan? Jodå: Alltså, plastbollarna (i filmen) hänger därför i områden där man har hög hastighet och stor hastighetsderivata (alltså hastigheten ändrsa relativt snabbt från snabb till långsam när man tittat lite högre upp). Kort sagt: en sektor strax ovanför hastighetsmaximum kan hålla bollar uppe.

Det är väl ungefär detta som IngOeman sa i sitt lilla inlägg här ovan?

[JM]

goat76:
Ja - tonkurvan blir inte rak i lyssningspositionen.

Samma sak men omvänt med tryckminimum.

Dvs hitta en lyssningsposition utan hörbar påverkan på tonkurvan av tryckmax/min.

Endast subbasar placerade i tryckmax, hellst i alla 4 hörnen, kan under vissa förutsättningar ge bättre bas i lyssningspostionen.

JM

[JM]

Ja, jo. Bättre förklaring än andra jag har sett, men ändå svårt att förstå hur den här surfningen går till. Nu har jag luskat ut det ändå, men det hela är ändå ganska djupt.

Jag vet inte vad du inte förstod tidigare som du nu verkar förstå. Då luften har förtätningar och förtunningar så är det luftens densitet som ändras. I varje tryckmax får luften hög densitet. Kan densiteten bli så hög att bollen inte faller igenom? I princip har jag utgått från linjär vanlig akustisk vågrörelselära. I just det här fallet tror jag dock att termoviskös akustik kan vara tillämpbar och då kommer ytterligare en massa parametrar in och speciellt i gränsskiktet närmast bollarna, t.ex. friktion d v s en del förluster.

Förklara gärna det du anser dig veta i frågan.

Med vänlig hälsning
Peter

Ja, jag kan ju försöka förklara lite, vad jag tror mig veta:

En sån här liten plastkula påverkas av i huvudsak 2 krafter när man släpper den i luften, vind för våg:
- Gravitation (det kan vi inte göra så mycket åt)
- Luftpariklar som bombarderar den från alla håll.

För att hålla den svävavande så måste kraften från partiklarna som krockar med ytan, på undersidan, bli större än kraften från "gravitationen + dom partiklar som krockar på ovansidan". Kraften från luftpartiklarna kan styras med 2 saker: antal partiklar och partiklarnas hastighet. Det vi vill ha är alltså fler partiklar (högre densitet) och högre hastighet.
Partiklarna i vågen rör sig uppåt och nedåt, liksom fladdrande. Men farten varierar. I några områden rör sig partiklarna knappt alls (mer än av temperaturen, precis som vilken molekyl i luften som helst, stående våg eller inte). Om partiklarna som kommer på nedsidan håller högre fart än dom som träffar på ovansidan så kommer vi att få en större kraft från dessa partikelrörelser på undersidan, alltså en kraft uppåt, mot gravitationen.
Så, kan jag komma till saken någon gång då, för fan? Jodå: Alltså, plastbollarna (i filmen) hänger därför i områden där man har hög hastighet och stor hastighetsderivata (alltså hastigheten ändrsa relativt snabbt från snabb till långsam när man tittat lite högre upp). Kort sagt: en sektor strax ovanför hastighetsmaximum kan hålla bollar uppe.

Det är väl ungefär detta som IngOeman sa i sitt lilla inlägg här ovan?

Lösningen finns här i 4 bilder. Så vilka/vilken akustisk/a egenskap/er motverkar gravitationskraften på partikeln.
I min profession räcker det vanligen med 2 bilder för klarhet. Ibland behövs några få relaterande ord.
Skriver någon fler än 3 meningar anar vi oråd. Vid stora textmassor är det solklart att författaren är ute på djupt vatten.
https://www.researchgate.net/publicatio ... ar_objects

JM

[Max_Headroom]

I min profession räcker det vanligen med 2 bilder för klarhet. Ibland behövs några få relaterande ord.
Skriver någon fler än 3 meningar anar vi oråd. Vid stora textmassor är det solklart att författaren är ute på djupt vatten.
https://www.researchgate.net/publicatio ... ar_objects

JM

Det är ju bra om bilden visar något som är riktigt också... Om den inte gör det så stjälper den mer än hjälper...

[goat76]

goat76:
Ja - tonkurvan blir inte rak i lyssningspositionen.

Samma sak men omvänt med tryckminimum.

Dvs hitta en lyssningsposition utan hörbar påverkan på tonkurvan av tryckmax/min.

Endast subbasar placerade i tryckmax, hellst i alla 4 hörnen, kan under vissa förutsättningar ge bättre bas i lyssningspostionen.

JM

Om man tar ett stängt rum som exempel, kan man anta att tryckminimum i ett sånt rum borde befinna sig ganska precis i mitten av rummet?

Om min första fråga stämmer, kan man då dra slutsatsen att den bästa balansen mellan tryckmax och tryckminimum då borde befinna sig mittemellan vägg och mittpunkten av längden på rummet?

När jag i mitt lyssningsrum utvärderade var det lät bäst balansmässigt råkade detta vara ganska precis 1/3 av rummets längd från bakre vägg. Är detta av en ren slump just i detta rum, eller kan det ha att göra med balansen tryckmax/tryckminimum?

Förlåt för mina novisfrågor i ämnet.

[dewpo]

Jag vill ha det så här, Men jag vet inte om det är riktigt?

Boll.png (84.8 KiB) Visad 4543 gånger