Moderator: Redaktörer
IngOehman skrev:I de flesta lyssningsrum är de reflekterade ljuden (tillsammans) starkare än direktljudet
rajapruk skrev:IngOehman skrev:I de flesta lyssningsrum är de reflekterade ljuden (tillsammans) starkare än direktljudet
Ja, det faktumet ger ännu mer bränsle till mina tankar om att det skulle kunna vara relativt oviktigt hur en högtalares direktljud till lyssnaren låter.
Relativt till vad jag har trott tidigare.
Lite humor att du gav mig mothugg i form av medhugg. Eller snarare medhugg i form av mothugg.
goat76 skrev:rajapruk, lyssnade du på det där testspåret jag knåpade ihop och la upp på föregående sida?
Det med det summerade mono-spåret och med eller utan fördröjningar på 1 till 2 ms från en tilltänkt center.
Har du någon kommentar på det?
goat76 skrev:rajapruk skrev:Första millisekunden ger BARA lokalisering? Sätter INGEN klang? Summing-localization ljudet trunkeras helt och hållet från upplevd klang/timbre? Det skulle ju få enorma konsekvenser. Att direktljud bestämmer enbart riktning och att sedan rumsreflexer sätter klangen. Men jag kanske ska sluta dra slutsatser denna morgon. Det skulle väl i så fall kanske kunna förklara varför högtalare i ekofri kammare låter dåligt. Och här sitter jag med riktade högtalare... Har jag just blivit en Carlsson?
Nu verkar det nästan som om du glömmer bort att det är extremt få ljud i musik som är så korta som 1 ms eller mindre. Resten av direktljudet som kommer efter 1ms sätter ju fortfarande den huvudsakliga klangenrajapruk skrev:Direktljudet kan låta hur fan som helst nästan från en högtalare?? Bara totala energin ut i rummet är rätt så att senare ljud får rätt spektrum totalt?
Det ljud som når lyssnaren till största del är ju direktljudet så det kan ju inte låta hur fan som helst.rajapruk skrev: Det skulle också kunna betyda att tidiga reflexer (som anländer efter summing-localization) är av godo, om det låter rätt? Det blir liksom ingen kamfiltereffekt/superposition med direktljudet pga att de anländer i olika tid/fas (för att direktljudet är trunkerat)? Det känns inte som det kan stämma? Är det ett paradigmskifte på gång i mitt huvud idag? Tänket "tidiga reflexer är automatiskt dåliga" går bort i så fall.
Tidiga reflexer är alltid skadliga och bidrar endast till att diffusera direktljudet. Kanske kan den tidiga reflexen hjälpa ett ljud på 1ms eller kortare för att vi ska hinna upptäcka det.rajapruk skrev:För att sluta cirkeln med center-högtalare, så skulle i så fall centern kunna spela L+R summerat, men fördröjt att anlända efter summing localization från L och R? 1ms fördröjd närmare bestämt. Och på så sätt stödja upp stereosystemfelen i ton, och även rumsakustiska problem och placeringsproblem av L och R, klangen blir "perfekt" från centerns direktljud, men inte stör lokaliseringen som är stereokodad från L och Rs direktljud första millisekunden.
Då kan man ha 1 superduperklingande center (man kan läsa Bremen 3D8 här om man vill, frivilligt) , och två klangmässigt kassa högtalare på L och R som skickar ut vad fan som helst nästan bara de kan spela lika högt direktljud? Hallelelujah?
Det blir till att gå ner i källaren ikväll och hämta upp en nerpackad JBL LSR305 och testa att sätta den som center, summerad och lite fördröjd. Spännande
Jag gjorde precis ett litet test som visar vad som sker med direktljudet med en centerkanal som summerats till mono, och vad som sker om denna summerade mono-signal fördröjs med 1 ms respektive 2 ms.
I testet så agerar höger högtalare center-kanal och spelar upp den summerade monokanalen och den vänstra kanalen spelar endast upp det ljud från stereospåret som tillhör just vänstra kanalen.
Tänk nu som så att höger högtalare är urkopplad och det ljud som i testet nu kommer från den högtalaren är en center-högtalare.
https://www.dropbox.com/s/d5v3v2rhpna9l ... T.wav?dl=0
Beskrivning av spåret:
0:00 - 0:10 Ett summerat mono-spår spelas ensamt upp i center-högtalaren (höger högtalare).
0:10 - 0:20 Vänster kanal spelar endast upp vänstra halvan av stereospåret samtidigt som "centern" fortsätter spela det summerade mono-spåret. Nu hör man tydligt en stereomix vars mitt ligger mitt emellan "centern" och vänster högtalare (vilket i detta test är precis i mitten av L och R).
0:20 - 0:30 En 1 ms fördröjning läggs på det summerade monospåret från "centern" vilket ger en ganska diffus ljudbild där det är ganska svårt att peka ut vart ifrån de enskilda ljuden i mixen verkligen kommer ifrån.
Det är tydligt hur mycket skada en fördröjning på 1 ms från centern ger och fas-förskjutningen skapar ett väldigt ihåligt och glest ljud.
0:30 - 0:40 Nu ökas fördröjningen till 2 ms och man kan nu höra att musiken får tillbaka lite mer av sin "kropp" och sången har tydligt dragit sig ut någonstans mot vänster högtalare, men fasförskutningen har egentligen bara flyttat på sig och förstärker nu vissa frekvenser något mer godartat för just detta specifika musikstycke. Helheten låter dock fortfarande något ihåligt.
0:40 - 0:54 Här har jag tagit bort fördröjningen och återgått till det som spelades i partiet 0:10 - 0:20 för att återigen visa hur det egentligen ska låta, och varför det är viktigt att den summerade mono-signalen från center-kanalen alltid bör spela tidsmässigt i rätt fas med vänster och höger kanal.
Om man däremot på något trovärdigt sätt kan filtrera fram det som endast ska spelas i centern från ett stereospår, och filtrera bort det samma från vänster och höger kanal så kan man isåfall styra och ställa över både bredd och djup lite som man behagar. Men hur görs då detta på ett lyckat sätt som fungerar bra för de flesta stereo-mixar?
P.S. Jag är medveten om att flera som läser tråden förstår allt detta, men det är alltid kul med lite praktik mitt i allt teori-snack.
rajapruk skrev:goat76 skrev:rajapruk, lyssnade du på det där testspåret jag knåpade ihop och la upp på föregående sida?
Det med det summerade mono-spåret och med eller utan fördröjningar på 1 till 2 ms från en tilltänkt center.
Har du någon kommentar på det?
Jag lyssnade inte på det, för jag kände spontant att inte det testet som det är utformat var relevant eftersom allt summerades i elektroniska domänen till MONO. Det är ju något helt annat. Ingen riktig center, med annan riktning på direktljud etc.
rajapruk skrev:För att sluta cirkeln med center-högtalare, så skulle i så fall centern kunna spela L+R summerat, men fördröjt att anlända efter summing localization från L och R? 1ms fördröjd närmare bestämt. Och på så sätt stödja upp stereosystemfelen i ton, och även rumsakustiska problem och placeringsproblem av L och R, klangen blir "perfekt" från centerns direktljud, men inte stör lokaliseringen som är stereokodad från L och Rs direktljud första millisekunden.
dewpo skrev:Jag har lyssnat på spåret nu och i mina öron mitt system upplevs det inte riktigt som du beskriver
Min upplevelse blir att allt efter 20s upplevs komma ur vänster högtalare,
Det vrider inte tillbaka någon gång utan något lurar mig
goat76 skrev:dewpo skrev:Jag har lyssnat på spåret nu och i mina öron mitt system upplevs det inte riktigt som du beskriver
Min upplevelse blir att allt efter 20s upplevs komma ur vänster högtalare,
Det vrider inte tillbaka någon gång utan något lurar mig
Det kan säkert te sig lite olika i olika lyssningsmiljöer men det huvudsakliga problemet jag ville visa är de uppenbara fasfelen som introduceras. Det hör du väl?
IngOehman skrev:1. ”Flervägare” är ett diffust begrepp, som i sig inte säger särskilt mycket om hur stor ljudkällan är. De flesta högtalare som existerar är små, så små att 1 meter är ett tillräckligt avstånd för att man skall hamna i högtalarens fjärrfält. Men du såg väl att jag också talade om att större högtalare kan kräva mätavstånd på över 3 meter?
Jag menar just "flervägare" till skillnad från mätning på högtalare med ett element. Det är visserligen generalisering och det finns alltså då undantag. ville inte använda begreppet "flera ljudkällor" då det inte blir korrekt eller kan misstolkas. Jag tycker begreppet "flervägare" är i sammanhanget bra, om dock generaliserande. Ungefär som dina begrepp "de flesta högtalare" och "riktigt stora högtalare" som jag tolkar efter bästa förmåga (jag vet att du brukar säga att man ska läsa vad som står,inte tolka).
2. Att mäta på diskantens nollaxel ger alltid geometrisk distorsion! (Diskanten blir proportionellt närmare på kortare mätavstånd) Jag tolkar det du skriver som att du är medveten om detta problem. Det blir definitivt märkbart när man rör sig från en till två meters mätavstånd. Högtalartillverkare som definierar detta som lyssningsaxeln tycks mig inte ha tänkt igenom saken särdeles väl (om inte högtalaren är vertikalsymmetrisk). Så är de också påfallande ofta omedvetna om att det i princip dikterar ett fast lyssningsavstånd*.
Japp, konsekvenserna är påtagliga. Dock, man får lättare att "fixa till" en bra kurva i övre diskanten på de flesta högtalare och har man tur blir resten också OK.
Det du nämner om geometrisk dist är ett alldeles utmärkt skäl till att öka mätavståndet så att mätkurvan bättre rimmar med normalt lyssningsavstånd.
3. Lägre skrivarhastighet och smothing är två olika saker. Lägre skrivarhastighet är därtill inte ett entydigt begrepp och ger i sin vanligare betydelse (”pappershastighet”) dessutom en mera högupplöst mätning. Kanske är det lägre ”pennhastighet” du talar om? Jag gissar det. Det är hur som helst inte heller samma sak som smothing. I synnerhet inte när man talar om mätningar i icke-ekofria rum.
Nja, målet har väl alltid varit att jämna till kurvan (antingen för att öka tydligheten (!) eller för att lura konsumenten). Skrivhastighet, som jag skrev inte skrivarhastighet, var en taskig (?) översättning av "writing speed" till skillnad från "paperspeed". 2 välkända begrepp innan digitalisering skedde.
Måste varit mycket välkända begrepp för t.ex Stig Carlsson som använde B&K utrustning, t.ex skrivaren B&K2305.
I ärlighetens namn, jag vet inte hur "smothing" sker digitalt - måste läsa på..... jag vet hur "writing speed" och "paperspeed" funkar i B&K2305.
4. Du skriver lite om planvågsförhållanden, och du har både fel och rätt... Du har rätt i att membranet behöver tryckutsättas homogent. Men du har inte rätt i att det kräver planvågsförhållanden. Vid 20 Hz har man inte planvågsförhållande från någon högtalare, ens på lyssningsplats! Men ändå har man mycket hög tryckhomogenitet på en där placerad mätmikrofon, eftersom dess membran är så litet i förhållande till våglängden. Så trots att man inom det s k audioområdet har sämst planvåg vid 20 Hz (det blir bättre och bättre ju högre upp i frekvens man går) så har man bäst tryckhomogenitet för mätmikrofonens membran vid 20 Hz. Tryckhomogenitet beror på många olika faktorer.
Det var därför jag frågade om "planvåg" i din begreppsvärd är samma sak som plan vågfront och relaterade till mikrofonmembranet. Att uppnå en rimligt plan vågfront för ett membran som är 6,35 eller 12,7 mm i diameter är ju inte svårt men den lilla ytan skall ju representera vågfronten som sådan om man ska ha någon nytta av mätningen
5. Du nämner B&K och vad de rekommenderat. Påstår du att det står i motsatsförhållande till det jag skrev (nämligen i princip samma sak) eller varför nämner du det? Jag klargjorde förvisso även att det finns undantag - högtalare så stora att längre mätavstånd definitivt är nödvändiga, men det står ju på inte sätt i motsatsförhållande till B&K’s rekommendation.
Ville bara påpeka att B&K:s mätnigar/slutsatser (finns beskrivet in någon B&K Technical Review) att det gällde mätningar på enskilda högtalarelement. Problembilden blir större och kräver större avstånd vid "flervägare" (eller dimension som påverkar). Javisst! generalisering, tolka efter bästa förmåga
Vh, iö
- - - - -
*Och här hoppas jag inte att någon missförstår mig. En högtalare kan definitivt konstrueras för att avlyssnas i diskanthöjd på t ex två meters avstånd, men konsekvensen i normalfallet är då att den behöver avlyssnas från högre höjd än så om man sitter 4 meter från högtalaren om den senare är på så vis konstruerad att den ger en snäv lyssningsvinkel vertikalt.
Tangband skrev:Dewpo- då du skriver 22s visst menar du 2ms ?
Det bästa är att göra som du gör, egna experiment.
IngOehman skrev:När jag läser alla inlägg gjorda av förståsigpåare i tråden så undrar jag om de nästan allihopa har rökt på?
rajapruk skrev:Aaah, skönt då hade jag bara en kort temporär morgonförvirring. Tror jag hängde upp mig på trunkerings-begreppet felaktigt.
Första millisekunden ger BARA lokalisering? Sätter INGEN klang? Summing-localization ljudet trunkeras helt och hållet från upplevd klang/timbre? Det skulle ju få enorma konsekvenser. Att direktljud bestämmer enbart riktning och att sedan rumsreflexer sätter klangen. Men jag kanske ska sluta dra slutsatser denna morgon. Det skulle väl i så fall kanske kunna förklara varför högtalare i ekofri kammare låter dåligt. Och här sitter jag med riktade högtalare... Har jag just blivit en Carlsson?
Direktljudet kan låta hur fan som helst nästan från en högtalare?? Bara totala energin ut i rummet är rätt så att senare ljud får rätt spektrum totalt?
Det skulle också kunna betyda att tidiga reflexer (som anländer efter summing-localization) är av godo, om det låter rätt? Det blir liksom ingen kamfiltereffekt/superposition med direktljudet pga att de anländer i olika tid/fas (för att direktljudet är trunkerat)? Det känns inte som det kan stämma? Är det ett paradigmskifte på gång i mitt huvud idag? Tänket "tidiga reflexer är automatiskt dåliga" går bort i så fall.
För att sluta cirkeln med center-högtalare, så skulle i så fall centern kunna spela L+R summerat, men fördröjt att anlända efter summing localization från L och R? 1ms fördröjd närmare bestämt. Och på så sätt stödja upp stereosystemfelen i ton, och även rumsakustiska problem och placeringsproblem av L och R, klangen blir "perfekt" från centerns direktljud, men inte stör lokaliseringen som är stereokodad från L och Rs direktljud första millisekunden.
Då kan man ha 1 superduperklingande center (man kan läsa Bremen 3D8 här om man vill, frivilligt) , och två klangmässigt kassa högtalare på L och R som skickar ut vad fan som helst nästan bara de kan spela lika högt direktljud? Hallelelujah? Typ sätta in en bra center i JMs laserspridande system och det låter plötsligt bra och han kan slänga skruvstädet till huvudet? (skämt)
Fan det här får stora konceptuella konsekvenser för mig. Nästan så jag hoppas att jag missuppfattat. Konsekvenser för delning mellan element. Konsekvenser för placering av basar. Konsekvenser för akustikbehandling (dämpning är ofta dåligt då). Placering av högtalare. Hur en högtalare bör sprida. Hur man får en stor sweetspot. ALLT... Även om det kanske inte blir jättestora ändringar i praktiken av det. Jag har varit helt inriktad på att få till direktljudet "perfekt" (något jag då kanske knappt aldrig ens har hört klangen av), och sen minimera och senarelägga "tidiga" reflexer.
Jag måste mäta på ett helt annat sätt i så fall.
Det blir till att gå ner i källaren ikväll och hämta upp en nerpackad JBL LSR305 och testa att sätta den som center, summerad och lite fördröjd. Spännande
rajapruk skrev:Trådens ursprungliga ämne/fråga löstes ju tidigt.
rajapruk skrev:För mig är trådens ämne nu istället av få höra Peter Steindls tankar om alla dessa frågor:rajapruk skrev:Aaah, skönt då hade jag bara en kort temporär morgonförvirring. Tror jag hängde upp mig på trunkerings-begreppet felaktigt.
Första millisekunden ger BARA lokalisering? Sätter INGEN klang? Summing-localization ljudet trunkeras helt och hållet från upplevd klang/timbre? Det skulle ju få enorma konsekvenser. Att direktljud bestämmer enbart riktning och att sedan rumsreflexer sätter klangen. Men jag kanske ska sluta dra slutsatser denna morgon. Det skulle väl i så fall kanske kunna förklara varför högtalare i ekofri kammare låter dåligt. Och här sitter jag med riktade högtalare... Har jag just blivit en Carlsson?
Direktljudet kan låta hur fan som helst nästan från en högtalare?? Bara totala energin ut i rummet är rätt så att senare ljud får rätt spektrum totalt?
Det skulle också kunna betyda att tidiga reflexer (som anländer efter summing-localization) är av godo, om det låter rätt? Det blir liksom ingen kamfiltereffekt/superposition med direktljudet pga att de anländer i olika tid/fas (för att direktljudet är trunkerat)? Det känns inte som det kan stämma? Är det ett paradigmskifte på gång i mitt huvud idag? Tänket "tidiga reflexer är automatiskt dåliga" går bort i så fall.
För att sluta cirkeln med center-högtalare, så skulle i så fall centern kunna spela L+R summerat, men fördröjt att anlända efter summing localization från L och R? 1ms fördröjd närmare bestämt. Och på så sätt stödja upp stereosystemfelen i ton, och även rumsakustiska problem och placeringsproblem av L och R, klangen blir "perfekt" från centerns direktljud, men inte stör lokaliseringen som är stereokodad från L och Rs direktljud första millisekunden.
Då kan man ha 1 superduperklingande center (man kan läsa Bremen 3D8 här om man vill, frivilligt) , och två klangmässigt kassa högtalare på L och R som skickar ut vad fan som helst nästan bara de kan spela lika högt direktljud? Hallelelujah? Typ sätta in en bra center i JMs laserspridande system och det låter plötsligt bra och han kan slänga skruvstädet till huvudet? (skämt)
Fan det här får stora konceptuella konsekvenser för mig. Nästan så jag hoppas att jag missuppfattat. Konsekvenser för delning mellan element. Konsekvenser för placering av basar. Konsekvenser för akustikbehandling (dämpning är ofta dåligt då). Placering av högtalare. Hur en högtalare bör sprida. Hur man får en stor sweetspot. ALLT... Även om det kanske inte blir jättestora ändringar i praktiken av det. Jag har varit helt inriktad på att få till direktljudet "perfekt" (något jag då kanske knappt aldrig ens har hört klangen av), och sen minimera och senarelägga "tidiga" reflexer.
Jag måste mäta på ett helt annat sätt i så fall.
Det blir till att gå ner i källaren ikväll och hämta upp en nerpackad JBL LSR305 och testa att sätta den som center, summerad och lite fördröjd. Spännande
dewpo skrev:goat76 skrev:dewpo skrev:Jag har lyssnat på spåret nu och i mina öron mitt system upplevs det inte riktigt som du beskriver
Min upplevelse blir att allt efter 20s upplevs komma ur vänster högtalare,
Det vrider inte tillbaka någon gång utan något lurar mig
Det kan säkert te sig lite olika i olika lyssningsmiljöer men det huvudsakliga problemet jag ville visa är de uppenbara fasfelen som introduceras. Det hör du väl?
Nu har jag lyssnat noggrannare, Det vrider tillbaka på slutet
Från 22s så låter det som ljudet kommer från vänster högtalare ljudet från höger maskeras på något sätt.
Klangen är ihålig på 1ms paritet, Kanske upplevs den som lite renare i 2ms området men inte mycket.
Jag tror att olika personer upplever effekten olika.
För mig är effekten av att ljudet som kommer först maskerar det senare kommande ljudet mest påtaglig redan på 1ms.
Hur lång fördröjning krävs innan man upplever det som ett eko?
IngOehman skrev:rajapruk skrev:Trådens ursprungliga ämne/fråga löstes ju tidigt.
Gjorde den? Det såg jag inte.
rajapruk skrev:Lokalisering / precedence-effekt fungerar väl olika också beroende på om det är höga eller låga frekvenser det handlar om, samt om ljudet som skall lokaliseras är steady-state eller transient?
Personen som har världens bredaste huvud kanske har 2ms ”summing-localization”?
petersteindl skrev:. . . . Byter man ut 2 högtalare mot en enda högtalare eller en godtycklig ljudkälla så är resultatet lika d v s du kan rotera ditt huvud och fortfarande peka mot ljudkällan medans du vrider huvudet. Ditt pekande kommer dock vara konstant mot ljudkällan, men din verbala beskrivning av ljudkällans placering kommer variera beroende på ditt huvuds rotation. I ett fall säger du rakt framifrån i ett annat fall rakt bakifrån och i ett tredje fall rakt från höger osv. Det beror på att ditt eget koordinatsystem gällande ljudets perception/sensation ändras med ditt huvuds rotation där noll grader alltid är näsans riktning. MEN DIREKTLJUDETS VEKTOR ÄR ÄNDOCK HELT OFÖRÄNDRAD!! I klartext, beroende på ditt huvuds rotationsläge då du roterar huvudet så kommer delay tiden eller snarast differenstiden mellan öronen ITD att variera utan att direktljudets vektor ändras. Det beror på ditt eget koordinatsystems förankring och rotation kring sin axel. Dessutom är det så att din klangupplevelse av ljudkällan i princip kommer vara rätt så lika oberoende av ditt huvuds rotation inom vissa gränser. Men den spektrala tonkurvan kommer variera med kanske 20 dB på respektive trumhinna då du vrider huvudet lite. Det är nämligen så att den spektrala tonkurvan på respektive trumhinna också motsvarar en given riktning och inte en klangfärg hos ljudkällan. Ljudkällan förändras inte och inte dess läge. Klangen förändras minimalt. Men den spektrala tonkurvan vid respektive trumhinna varierar enormt. Det är således inte den spektrala tonkurva som finns på dina respektive trumhinnor du hör som klang. En stor del av den spektrala tonkurvan är riktningsbestämmande kod som varierar då du roterar huvudet. Efter riktningsbestämmandet "trunkeras" denna kod, den har gjort sitt, så att klangupplevelsen inte skall variera på grund av denna kod. Det gäller inom viss gräns. Även detta har jag tidigare kommit in på.
Användare som besöker denna kategori: Google [Bot] och 12 gäster