Chord M Scaler med TT2 eller Dave?

[sprudel]

Dessvärre gör apparaten avsevärd nytta.

Du får väl fundera på om 40 ksek skulle göra större nytta någon annanstans i kedjan. Och med det menar jag förbättring, inte förändring. Hittar du inget annat sätt än denna upscaler så är det väl bara att slå till.

/ B

Den nyttan en M-scaler gör kan du inte få någon annanstans, men du kan göra annat som också gör nytta, men på ett annat sätt.
Och om du gör det finns ändå nyttan av m-scaler att lägga till.

[hifikg]

Såhär är det:
Jag har oförskämt gott om pengar.
Jag gillar att köpa saker.
Jag är lättlurad, aningslös och tekniskt okunnig.
Krydda detta med en ohälsosamt stor spontanitet och en närmast obefintlig impulskontroll.
Alltså slår jag till på burken.
En grav brist på prestige kombinerat med en närmast fakir-artad faiblesse för att förlöjliga mig offentligt leder dessutom till att jag basunerar ut dumheterna.

Jamendåså, hoppas den får dig att sitta nöjd ett tag!

[Morello]

Dessvärre gör apparaten avsevärd nytta.

Du får väl fundera på om 40 ksek skulle göra större nytta någon annanstans i kedjan. Och med det menar jag förbättring, inte förändring. Hittar du inget annat sätt än denna upscaler så är det väl bara att slå till.

/ B

Den nyttan en M-scaler gör kan du inte få någon annanstans, men du kan göra annat som också gör nytta, men på ett annat sätt.
Och om du gör det finns ändå nyttan av m-scaler att lägga till.

Vad gör den för nytta?

[Nattlorden]

Den nyttan en M-scaler gör kan du inte få någon annanstans, men du kan göra annat som också gör nytta, men på ett annat sätt.
Och om du gör det finns ändå nyttan av m-scaler att lägga till.

Vad gör den för nytta?

Om du har en DAC som klarar hög sampelfrekvens men inte själv kan uppsampla, så behöver du den.

[sprudel]

Den nyttan en M-scaler gör kan du inte få någon annanstans, men du kan göra annat som också gör nytta, men på ett annat sätt.
Och om du gör det finns ändå nyttan av m-scaler att lägga till.

Vad gör den för nytta?

Om du har en DAC som klarar hög sampelfrekvens men inte själv kan uppsampla, så behöver du den.

Neh, det är inte enbart så.
Ni kan ju hålla och på o gissa istället för att läsa länkarna som finns i tråden.

[Morello]

Jodå, jag tittade på länken. Det är ett översamplingsfilter med SPDIF samt USB-ingångar samt SPDIF-utgång.
SPDIF fungerar naturligtvis, men känns inte helt relevant anno 2020 - klockan sitter på sändarsidan och rekonstrueras på mottagarsidan med en PLL.
Då tycker jag I2S med adekvata linjedrivare/mottagare som Audio Alchemy hade på 90-talet är mycket elegantare; eller varför inte asynkron USB.

Den här kretsen har jag använt i min USB-DAC:

http://www.ti.com/lit/ds/symlink/df1704.pdf

[gopnik]

Om man har en DAC vars egen uppsampling är så dålig att man har nytta av en extern uppsamplare, borde man inte hellre lägga pengarna på en bättre DAC än att föruppsampla i en egen, väldigt dyr burk?

[Morello]

Spelar man filer, vilket många här verkar göra, så finns det en uppsjö av översamplings-insticksprogram till tex foobar.
Eftersom min USB-DAC bara hanterar PCM upp till 24/96 aktiveras automatiskt ett insticksprogram som konverterar DSD samt PCM med högre fs än 96 k till PCM 48 k. Givetvis skulle foobar kunna spotta ur sig 192 k eller något annat om så önskas.

[Tell]

Jag är fortfarande nyfiken på vad högre upplösning ens kan göra när upplösningen på ljud redan är högre än vad människan kan uppfatta? För som sagt, öka upplösning kan ju bara påverka i dom högsta aktaverna, då alla dom lägre per definition inte är högupplösta. Alltså ökar man upplösningen på säg en 500hz-ton så kommer den inte längre vara en 500hz-ton. Det är lixom motsägelsefullt och bara konstigt.
Så om man på nåt sätt skulle höja upplösningen på en 44khz-fil vars högsta upplösta signal ligger på ~20khz så ska den alltså försöka rekonstruera ljud som är bortfiltrerade i AD-konverteringen. Bara det förstår jag inte hur det skulle gå till, ska den gissa eller leta efter nånting magiskt i ditherbruset? O om den nu lyckas med det, hur ska ni gubbar ens kunna höra dom nya signalerna när era öron ändå filtrerar bort allting över ~15khz?
Jag vet att vissa argumenterar för att det skulle öka precisionen för hur noga mellan sampleserna som en signal kan ligga, men den precisionen ligger redan nere på 1ns (motsvarande 1ghz läste jag nånstans igår?).
Enda sättet jag ser som man skulle kunna "återskapa" mer högupplösta toner än dom som redan finns är att använda nån saturator eller dist för att skapa nya övertoner, men ser ändå inte hur det skulle hjälpa nån som ändå inte hör högre än vad 44.1khz-filer klarar av att återge?

[Strmbrg]

Okay, nu har jag berättat lite om manicken, ytligt vad det är för grunka och lite om vad jag uppfattar att den gör rent lyssningsmässigt.
Jag ser ingen mening med att bevisa dess värde ur något absolut perspektiv. Ej heller intresserar det mig att försöka övertyga andra om något.
Jag väljer att lägga en massa pengar på att få behålla den hemlånade apparaten.
Var och en får bedöma detta utifrån sina egna värderingar, kunskap med mera.

Fortsätt gärna i tråden de som så önskar.

[gopnik]

Jag är fortfarande nyfiken på vad högre upplösning ens kan göra när upplösningen på ljud redan är högre än vad människan kan uppfatta?

Vi pratar inte upplösning utan övre gränsfrekvens. Om man höjer den interna gränsfrekvensen från 22 khz till (exempelvis) 48 khz så blir lågpassfiltreringen mycket enklare. Då kan man filtrera flackare och/eller längre från den på det utgående materialet övre gränsfrekvensen och minska filtrens påverkan inom det hörbara området.

Upplösning är sällan ett relevant begrepp när det gäller digitalt ljud. Det finns brusgolv, och det finns bandbredd. Upplösningen är inom dessa ramar alltid oändlig.

[RogerJoensson]

Okay, nu har jag berättat lite om manicken, ytligt vad det är för grunka och lite om vad jag uppfattar att den gör rent lyssningsmässigt.
Jag ser ingen mening med att bevisa dess värde ur något absolut perspektiv. Ej heller intresserar det mig att försöka övertyga andra om något.
Jag väljer att lägga en massa pengar på att få behålla den hemlånade apparaten.
...

Så, vad gnäller du för?

[genstruktur]

Såhär är det:
Jag har oförskämt gott om pengar.
Jag gillar att köpa saker.
Jag är lättlurad, aningslös och tekniskt okunnig.
Krydda detta med en ohälsosamt stor spontanitet och en närmast obefintlig impulskontroll.
Alltså slår jag till på burken.
En grav brist på prestige kombinerat med en närmast fakir-artad faiblesse för att förlöjliga mig offentligt leder dessutom till att jag basunerar ut dumheterna.

Haha väl skrivet .

Hur fungerar spikmattan?

[sprudel]

Okay, nu har jag berättat lite om manicken, ytligt vad det är för grunka och lite om vad jag uppfattar att den gör rent lyssningsmässigt.
Jag ser ingen mening med att bevisa dess värde ur något absolut perspektiv. Ej heller intresserar det mig att försöka övertyga andra om något.
Jag väljer att lägga en massa pengar på att få behålla den hemlånade apparaten.
Var och en får bedöma detta utifrån sina egna värderingar, kunskap med mera.

Fortsätt gärna i tråden de som så önskar.

Du behöver inte övertyga mig om förträffligheten i apparaten, dina upplevelser motsvarar mina föraningar i enlighet med de upplevelser jag har av Chords dacar, 2Qute, Chord Hugo2, Qutest.
Jag får nog vänta på en begagnad, tyvärr, men jag ska låna hem en i alla fall.

[xeizo]

Ska läsa på den länkade pdf:en vid tillfälle, men spontant så känns det som att det går att nå liknande resultat mha en PC och rätt programvara för ganska mycket mindre än 40k. Men vi får se, intressant är det I alla fall.

[Tell]

Jag är fortfarande nyfiken på vad högre upplösning ens kan göra när upplösningen på ljud redan är högre än vad människan kan uppfatta?

Vi pratar inte upplösning utan övre gränsfrekvens. Om man höjer den interna gränsfrekvensen från 22 khz till (exempelvis) 48 khz så blir lågpassfiltreringen mycket enklare. Då kan man filtrera flackare och/eller längre från den på det utgående materialet övre gränsfrekvensen och minska filtrens påverkan inom det hörbara området.

Upplösning är sällan ett relevant begrepp när det gäller digitalt ljud. Det finns brusgolv, och det finns bandbredd. Upplösningen är inom dessa ramar alltid oändlig.

Well Strmbrg som startat den här tråden pratar om upplösning, o han gör även det i andra trådar. Och sen är väl det här med övre gränsfrekvens samma sak ish som maximal upplösning.
Men visst, man kan använda snällare filter för att påverka mindre i den hörbara delen, men hur mycket påverkas den hörbara delen egentligen i ens en vanlig 44.1khz-DAC? 20khz händer det säkert en del, o säkert lite neråt 18khz också. Men kommer det ens ner till 15khz där medelålders mäns max ungefär ligger? O då hur mycket bättre är Chords 40kkrs apparat på att uppsampla o inte bli hörbar ner till dom frekvenserna jämfört med vilken annan normal DAC nuförtiden?
Är det ormolja där placebon som så ofta kickar in, eller finns det nåt på riktigt i den här prylen? O jo jag läste pdfen där det står mycket tekniskt intressant, o jag har såklart inte testat prylen, men jag har svårt att teoretiskt se hur den kan göra nånting så magiskt att det är värt 40kkr för ett mänskligt öra.

Strmbrg erkänner ju tillomed att han knappt ens vet hur det funkar o att han har för mycket pengar som han bara slänger pengar på nåt som han tror är bättre av nån anledning han inte kan förklara. Antar att alla får göra som dom vill, men har tyvärr inte så mycket respekt för folk som slänger pengar på nåt o hoppas lite på det bästa. Tror mitt fd häng på fotoforum påverkat mig en del, gamla gubbar som köper dom dyraste Nikon-kameror med tillhörande snordyra objektiv o inte tar bättre bilder än vad jag gjorde när jag var 13 med min random kompaktkamera. Människans resursslöseri är inte speciellt najs.

[gopnik]

Och sen är väl det här med övre gränsfrekvens samma sak ish som maximal upplösning.

Då tycker vi väldigt olika. Jag kan inte komma på något sammanhang där man skulle kunna få för sig att kalla bandbredd för upplösning.

[xeizo]

Samtidigt betalar man för att känna sig nöjd, om dyrt placebo gör tricket så fine.

Billigare, och mer resurseffektivt, är att träna öron och musikkunnande så att man tydligt hör när det är tillräckligt bra. Behöver knappast vara bättre än så.

Låter det bra, så låter det bra, behöver inte gå längre än så.

Men om man objektivt stör sig på något i ljudet, så får man försöka identifiera felet och lösa problemet så är man hemma igen.

Är inte säker på att denna Upscaler löser något existerande problem.

[Morello]

Jag är fortfarande nyfiken på vad högre upplösning ens kan göra när upplösningen på ljud redan är högre än vad människan kan uppfatta? För som sagt, öka upplösning kan ju bara påverka i dom högsta aktaverna, då alla dom lägre per definition inte är högupplösta. Alltså ökar man upplösningen på säg en 500hz-ton så kommer den inte längre vara en 500hz-ton. Det är lixom motsägelsefullt och bara konstigt.
Så om man på nåt sätt skulle höja upplösningen på en 44khz-fil vars högsta upplösta signal ligger på ~20khz så ska den alltså försöka rekonstruera ljud som är bortfiltrerade i AD-konverteringen. Bara det förstår jag inte hur det skulle gå till, ska den gissa eller leta efter nånting magiskt i ditherbruset? O om den nu lyckas med det, hur ska ni gubbar ens kunna höra dom nya signalerna när era öron ändå filtrerar bort allting över ~15khz?
Jag vet att vissa argumenterar för att det skulle öka precisionen för hur noga mellan sampleserna som en signal kan ligga, men den precisionen ligger redan nere på 1ns (motsvarande 1ghz läste jag nånstans igår?).
Enda sättet jag ser som man skulle kunna "återskapa" mer högupplösta toner än dom som redan finns är att använda nån saturator eller dist för att skapa nya övertoner, men ser ändå inte hur det skulle hjälpa nån som ändå inte hör högre än vad 44.1khz-filer klarar av att återge?

Upplösning har per definition ingenting med bandbredd att göra - upplösningen påverkas av bitdjupet.

[hcl]

Jag är fortfarande nyfiken på vad högre upplösning ens kan göra när upplösningen på ljud redan är högre än vad människan kan uppfatta? För som sagt, öka upplösning kan ju bara påverka i dom högsta aktaverna, då alla dom lägre per definition inte är högupplösta. Alltså ökar man upplösningen på säg en 500hz-ton så kommer den inte längre vara en 500hz-ton. Det är lixom motsägelsefullt och bara konstigt.
Så om man på nåt sätt skulle höja upplösningen på en 44khz-fil vars högsta upplösta signal ligger på ~20khz så ska den alltså försöka rekonstruera ljud som är bortfiltrerade i AD-konverteringen. Bara det förstår jag inte hur det skulle gå till, ska den gissa eller leta efter nånting magiskt i ditherbruset? O om den nu lyckas med det, hur ska ni gubbar ens kunna höra dom nya signalerna när era öron ändå filtrerar bort allting över ~15khz?
Jag vet att vissa argumenterar för att det skulle öka precisionen för hur noga mellan sampleserna som en signal kan ligga, men den precisionen ligger redan nere på 1ns (motsvarande 1ghz läste jag nånstans igår?).
Enda sättet jag ser som man skulle kunna "återskapa" mer högupplösta toner än dom som redan finns är att använda nån saturator eller dist för att skapa nya övertoner, men ser ändå inte hur det skulle hjälpa nån som ändå inte hör högre än vad 44.1khz-filer klarar av att återge?

Med så mycket respekt jag för tillfället förmår uppbringa; Vad svamlar du om?

[Tell]

Upplösningen är i tid, alltså 44100 samples per sekund för en 44.1khz-fil. Precis som bildupplösning är pixlar i bredd och höjd. Bitdjup är bitdjup o har med dynamik att göra.
Vad svamlar ni själva om?

[gopnik]

Eftersom man har perfekt återskapande av vågformen även mellan samplingar har man oändlig upplösning även på tidsaxeln. Det man inte har är oändlig bandbredd.

[petersteindl]

Varför inte definiera en sorts upplösning i bitrate? Antal bitar per tidsenhet.

Med CD-systemet 44/16 blir det 705.600 bits/sekund per kanal. Vi fortsätter att räkna per kanal.

Med 96/24 blir det 2.304.000 bits/sekund.

Med 384/24 blir det 9 216 000 bits per sekund.

Med 768/24 blir det 18.432.000 bits per sekund.

Med DSD och SACD blir det 1.411.200 bits per sekund.

Med Octuple-rate DSD blir det 22.579.200 samples per sekunt

Om man istället använder 50.000/40 d v s 50 MHz samplingsfrekvens och riktiga 40 bitar så blir det 2.000.000.000 bits per sekund eller enklare uttryckt 2 Gb/s. Då krävs det lite snabbare kretsar för att skyffla denna informationsmängd.

Vem kan väl vara så tokig att köra med en sådan typ av Upscaler?

Mvh
Peter

[Tell]

Okej, så varför kallas 44.1khz standardupplösning och t ex 192khz högupplöst?
Men du har inte oändligt med upplösning nej, för man är bandbreddsbegränsad, däremot kan man placera vågformen varsomhelst som du säger ja, men det betyder inte att den har oändligt med upplösning.
På samma sätt som man kan placera en punkt precist "mellan" pixlarna i en digital bildfil så kan man placera en vågform i precist mellan samplingarna tid en digital ljudfil, men det betyder inte att du kan få plats med oändligt med detaljer (aka upplösning) i den punkten eller vågformen.

[petersteindl]

Okej, så varför kallas 44.1khz standardupplösning och t ex 192khz högupplöst?
Men du har inte oändligt med upplösning nej, för man är bandbreddsbegränsad, däremot kan man placera vågformen varsomhelst som du säger ja, men det betyder inte att den har oändligt med upplösning.
På samma sätt som man kan placera en punkt precist "mellan" pixlarna i en digital bildfil så kan man placera en vågform i precist mellan samplingarna tid en digital ljudfil, men det betyder inte att du kan få plats med oändligt med detaljer (aka upplösning) i den punkten eller vågformen.

Jag förmodar att du svarar gopnik.

[gopnik]

Okej, så varför kallas 44.1khz standardupplösning och t ex 192khz högupplöst?

Av vem? I så fall har de fel.

På samma sätt som man kan placera en punkt precist "mellan" pixlarna i en digital bildfil

Men det kan man inte. Man kan skifta in lite av den punktens färg eller nyans i de kringliggande pixlarna. Det är upplösning. Den är ändlig, och pixlarna ligger där de ligger. Mellan samplingar i en ljudström har man dock en perfekt kontinuitet med oändlig upplösning, men begränsad bandbredd och visst brus. Vågformen blir perfekt återskapad. Bilden däremot, tappar upplösning (från kontinuitet till pixlar) om det är en rasterbild. En vektorgrafisk bildfil har däremot oändlig upplösning. Bandbredd kan närmast jämföras med dynamiskt omfång och färgspektra, vilka också är begränsade.

Tänkt dig digitalljud som en vektorbild om du har lättare att greppa den tankemodellen.

[Tell]

Jag förmodar att du svarar gopnik.

Korrekt.

Okej, så varför kallas 44.1khz standardupplösning och t ex 192khz högupplöst?

Av vem? I så fall har de fel.

På samma sätt som man kan placera en punkt precist "mellan" pixlarna i en digital bildfil

Men det kan man inte. Man kan skifta in lite av den punktens färg eller nyans i de kringliggande pixlarna. Det är upplösning. Mellan samplingar har man en perfekt kontinuitet med oändlig upplösning, men begränsad bandbredd. Vågformen blir perfekt återskapad. Bilden däremot, tappar upplösning (från kontinuitet till pixlar) om det är en rasterbild. En vektorgrafisk bildfil har däremot oändlig upplösning. Bandbredd kan närmast jämföras med dynamiskt omfång och färgspektra, vilka också är begränsade.

Tänkt dig digitalljud som en vektorbild om du har lättare att greppa den tankemodellen.

Av alla? Dra en google så lär du hitta.

O jo det kan man. Du får dock inte glömma bort att bilder oftast visas som "sample and hold", nåt som sällan görs med ljud. Men tekniken är dock EXAKT samma. Man beskriver en punkt i en bild med två punkter (om den har proper antialiasing), sen kan man visa den helt utan pixlar om man har ett sånt medium, en printer t ex utskriven och uppvisad på korrekt tittavstånd.
Jag har full koll på den här tankemodellen då jag fotat i åratal och jobbat som 3d-grafiker i ~15 år. Jag ser många likheter mellan bild och ljud.

[gopnik]

Du talar alltså inte om en rasterbild?
För den tekniken är verkligen inte alls exakt densamma. Antialiasing fungerar pricipiellt precis som jag beskrev, alltså att man i kringliggande bildpunkter blandar in lite av den färg eller nyans en samplad punkt har, som annars faller mellan rastret. Det finns olika tekniker för det, och de kan jobba med två, fyra eller massor av extra samplingar. Det blir dock inte alls samma sak som att den färdigrasteriserade bilden har oändlig upplösning. Vilket alltså är faller för digitalljud, där det återskapade ljudet verkligen har fullständig kontinuitet.
Det blir svårt att förena att du å ena sidan pratar om oändlig upplösning och bildpunkter mellan bildpunkterna, för att sedan blanda in resonemang om tekniker för korrekt rasterisering (antialiasing) - alltså den rasterisering som är den oförminskade upplösningens raka motsats!

Som sagt, vektorer har oändlig upplösning. Pixlar, texlar eller voxlar har inte oändlig upplösning. På 3D-grafiksidan har NURBS oändlig upplösning, medan en polygonmesh har begränsad upplösning. Korrekt genomförd DA med dither motsvarar - med de vanliga reservationerna för analogiers giltighet - vektor/NURBS.
Tänk dig att du kan konvertera en vektorbild till raster och sedan tillbaka till vektor igen. Förlustfritt. Eller tänk dig digitalljudsamplingar som ankarpunkterna på en Bezier/NURBS-kurva. Det är vad digitalljud är. Digital bild, däremot, slutlevereras i stort sett alltid i rasteriserat format. Alltså med begränsad upplösning. Undantaget är typ antika plotterskrivare med analogt styrd penna.

Vad är det för fantastisk skrivare du har som har oändlig upplösning? Alltså oaktat tittavstånd. Om den verkligen har oändlig upplösning är tittavståndet irrelevant. Om den däremot upplevs rasterfri på ett visst avstånd har den bara för det avståndet tillräckligt hög upplösning. Inte oändlig.

[Tell]

Jag talar om en rasterbild. Det funkar precis på samma sätt som sampling i ljudvärlden fast i två ledder istället för en.
O jo vektorer funkar ish också på samma sätt bara det att man kan placera varje "sample" precis hur tätt eller otätt som helst, samt att ändra kurvan precis hursomhelst (med hjälp av ytter liggare en punkt). Det finns alltså ingen bunden upplösning för själva samplen i vektorgrafik. Upplösningen för en ljudsample är däremot låst till sampleraten.

Det jag menar är iaf att om vi ska sampla en punkt i en digital bild så kan första pixeln ha ett värde av kanske 200 och pixeln brevid ett värde av 55, då kan man tyda att punkten ligger något längre till vänster än till höger mellan dom två pixlarna. Precis exakt på samma sätt som två ljudsamples där den ena har ett värde av 55819 och den andra 10391, vi kan därmed beskriva var ljudpeaken ligger mellan sampleserna.

Med skrivaren menar jag väl lite såhär, att ta en bild med ovan beskrivna punkt, skala upp tio gånger med ett bicubic filter (eller varför inte en sinc som ljudkillar brukar prata om ibland?) och du har en mjuk bild utan synliga pixlar som om du vill kan skriva ut o beskåda o kunna beskriva var mitten på punkten är mellan dom två pixlarna som användes för att beskriva den i första hand.

[gopnik]

Det är i dina 'ish' här och var som nyckeln ligger, skulle jag tro. Som sagt, försök se ljudsamplet som en ankarpunkt i en vektor i stället. Upplösningen av vektorn är inte bunden av vår samplerate. Vektorns upplösning är fortsatt oändlig, oaktat hur få ankarpunkter vi har eller hur tätt de placeras. Däremot är bandbredden, alltså hur tätt vi kan krusa vektorn, begränsad av samplingsteoremet. Är distinktionen tydlig?