Hur f-n lyssnar du egentligen?

[IngOehman]

Vi formulerar om, vilka 5 högtalare är enligt dina kriterier världens bästa högtalare?
Jag öppnar upp för fler än en för olika stora rum.

Du måste väl ha några topp-referenser eftersom du har åsikter om alla du anser vara dåliga?

Formulera inte om. Svara på mina frågor istället (jag kan formulera om dessa, och byta plats mellan dem, om det hjälper dig att förstå det jag skriver):


1. Vad är skälet till att du vill att jag skall utnämna de fem bästa högtalarna?
(Bifrågor: Vill du att jag skall inkludera högtalare som jag konstruerat, eller skall jag bara peka på sådana som jag inte har inblandning i? Förstår du att listan annars bara kommer att bestå av sådana jag konstruerat? Och förstår du att det inte behöver bero på ett uppblåst ego utan kan ha sin förklaring i att jag optimerar efter samma premisser och samma omdöme som jag skulle använda för att besvara dina frågor? Kort sagt - jag konstruerar med ett optimalt resultatet som mål.)

2. ”Bästa” kan betyda väldigt många olika saker, även om en och samma person gör bedömningen) och när det gäller högtalare så är det i väldigt hög grad beroende av applikationen. En högtalare som är optimal för en sak kan vara usel för en annan.


Vh, iö

Frågan är ganska enkel, vilka fem högtalare tycker du är de bästa i världen oavsett fabrikat. Det är fritt fram för dig att lägga in en beskrivning hur dessa gör sig bäst vad gäller externa förutsättningar.
De får dock gärna/helst finnas att köpa idag, alltså inte något man måste leta på begagnatmarknade.

Vilken betydelse anser du andras uppfattning av dina svar har? Påverkas dina val av vilka högtalare du anser vara de bästa du hört av hur andra kan uppfatta dina val?

Vad är det som är svårt med denna fråga, det verkar ju för dig vara väldigt enkelt att peka på specifika högtalare som du anser vara dåliga, det är tydligen så enkelt så att det bara är att peka på ett visst fabrikat som heter Linn?

Okej, för att jag skall kunna hjälpa dig med det du undrar över så behöver jag veta det jag frågat dig om, men du vill av något skäl inte svara på frågorna jag ställer.

Inte alldeles oväntat.

Men du skall få en sista chans.

1. Varför undrar du vilka högtalare som jag tycker är bäst? (Det är mina egna)

2. Vad menar DU med bäst? (Under vilka förutsättningar)


Vh, iö

[IngOehman]

Med all respekt, men varför är just Ingvars svar på "de bästa högtalarna" så eftertraktat?

Har vi hamnat i något slags läge där någons favoritmärke upplevs ha "gjorts ner"? Om så är fallet så vill jag tipsa om att inte koppla ihop ett "märke" eller en pryl med sin egen person. Det brukar bli ganska jobbigt för den hopkopplade.

Håller med dig helt.

Det är omöjligt att veta vad goat76 har för syfte att fråga, han behöver nog berätta om varför han frågar. Det han frågar om har ju ingenting med trådens ämne att göra.


Vh, iö

[Strmbrg]

Jag hade nog tappat bort det faktum att jag själv skapat och "riktningsbestämt" den här tråden. Det kan ju råka bli så, när det far iväg i andra riktningar än den bestämtade. (Märkligt att det ordet inte markerades som felstavat eller ickeexisterande...)
Nä, jag läser absolut inte allt i alla trådar oavsett om jag dratt igång dem eller bara skummar lite. Det får så vara, ty jag har en del annat jag vill och måste göra.

[goat76]

(Det är mina egna)

Tack, att det skulle behövas så många inlägg för att svara på en rak enkel fråga är huvudproblemet till att tråden så länge gick off topic.

Med all respekt, men varför är just Ingvars svar på "de bästa högtalarna" så eftertraktat?

Har vi hamnat i något slags läge där någons favoritmärke upplevs ha "gjorts ner"? Om så är fallet så vill jag tipsa om att inte koppla ihop ett "märke" eller en pryl med sin egen person. Det brukar bli ganska jobbigt för den hopkopplade.

Håller med dig helt.

Det är omöjligt att veta vad goat76 har för syfte att fråga, han behöver nog berätta om varför han frågar. Det han frågar om har ju ingenting med trådens ämne att göra.


Vh, iö

Om du läser tidigare inlägg i tråden så står svaret där.

On topic.

[IngOehman]

Allvarligt? Igen - varför vill du att jag skall nämna de fem bästa högtalarna jag känner till? Och vad menar du med ”bästa”? Och varför skall de vara tillverkade senare än de som Per länkade till?

Och - varför skulle jag överhuvudtaget konstruera högtalare om jag föredrog andra?


Vh, iö

[Almen]

Om du läser tidigare inlägg i tråden så står svaret där.

Vad är det som är svårt med denna fråga, det verkar ju för dig vara väldigt enkelt att peka på specifika högtalare som du anser vara dåliga, det är tydligen så enkelt så att det bara är att peka på ett visst fabrikat som heter Linn?

Linn fanboy...

[Morello]

Kan ju finnas många orsaker till sådant; tex pris (ett par nya B&W 801 matrix på 1980-talet kostade gissningsvis ohyggligt mycket mer än delarna till ett par pi60 från samma tid), glädjen i att konstruera något själv etc.

[IngOehman]

Att ta fram pi60 kostade oerhört mycket mera än att köpa ett par B&W 801. B&W-modellen som jag gillade fanns heller inte 1977. Och jag är totalt ointresserad av att konstruera. Gör det så lite som möjligt, men inte mindre än så. Har aldrig tyckt det varit kul att bygga för byggandets skull. Gör ansträngningar i den riktningen endast för målet.

- - -

Eftersom Linn-högtalare inte uppfyller DIN 45 500 från 1960-talet är de ett exempel på just detta. Det betyder ju inte att inte kan finnas flera högtalare som har större tonkurvefel än 8 dB p-p.

Dock är ett påstående om att alla har bra anläggningar tveksamt även utan att titta på tekniska data. Man kan t ex jämföra två anläggningar med varandra genom att lyssna på dem, och konstatera mycket stora skillnader. Kan då alla vara bra? Bra då i betydelsen goda återgivare?

Och OM det skulle vara så att det finns någon som springer runt på hifi-mässor och tycker att allt låter bra, då måste jag istället undra vad de har hemma? Eller om de någonsin lyssnar på levande musik i ett konserthus?

Självklart är rummen en stor del av problemen med att få till en god återgivning, så jag klandrar ingen inblandad, säger bara att man inte kan exkludera vissa delar, som t ex högtalare och rum, och sen hävda att alla har bra anläggningar.

Det finns absolut massor av dåliga anläggningar, även om man kanske, om man är så ung att man inte upplevt 70-talet, kan vara illa skadad av senare tiders inspelningar att man faktiskt tycker det mesta är bra? För lika dåliga anläggningar som medelsnittet av dagens inspelningar, är förvisso sällsynta.

Kan det vara därför folk tycker alla anläggningar är bra? Avsaknad av vettiga referenser/mkt låga krav.

Kontrollfråga: Den som menar att det är troligt att ALLA som skriver här har högklassigs anläggningar, anser ni att moderna populärmusikinspelningar typiskt låter:

1. Utmärkt!

2. Helt okej,

3. Acceptabelt,

4. Inte så bra,

5. Uselt men ändå spelbart,

6. Så illa att de är ospelbara! Alltså så att tystnad alltid är att föredra.


Vh, iö

[miaber]

Personligen är jag nog böjd att välja alternativ 6, eller möjligtvis 5, för merparten. Tyvärr.

[goat76]

Ingvar, du är en stjärna på att förvränga och baka ihop egna stories, de dåliga inspelningarna du nu pratar om är inte förknippade till de senaste sidornas diskussion. För att vi andra ska börja prata om din nya inriktning så behöver vi nog ta språngbrädan in i ditt sinne.

[Tell]

Vore det inte bättre om goat76 o Ingvar bara ignorerade varandra? Tycker det känns ganska uppenbart att ni inte gillar varandra o därmed nästan alltid skriver till varandra lite med taggarna utåt oavsett om ni ändå försöker mena väl, blir nästan aldrig så himla trevliga diskussioner då.
(En liten note to self passar nog här också..)

[IngOehman]

Jag känner inte goat76 alls och ogillar mycket sällan människor jag träffar.

Tycker den trista tendensen han har att slingra sig och/eller komma med helt irrelevanta personkommentarer istället för att delta i diskussionen om sakfrågan på ett konstruktivt sätt, är mycket tråkig dock.

Att ställa en fråga om hur bra eller dåliga folk upplever att inspelningar är, har i allra högsta grad med diskussionen att göra. Det sätter deras bedömning om hur bra eller dåliga de anser att anläggningar är, i perspektiv. Men troligen kommer inte de som borde, svara.


Vh, iö

- - - - -

PS. Mitt eget svar på frågan jag ställde till alla som deltar i tråden, är 4 eller 5. Väldigt få inspelningar är så bra att det är inspirerande, men väldigt få är å andra sidan så dåliga att de hindrar mig från att ha behållning av bra musik. Bara så dåliga att även en ganska usel anläggning duger, och om den är det på ”rätt sätt” till och med kan vara att föredra.

Ett exempel på en extra dålig anläggning är min bils. Nästan alla ljud som kommer ur den är sämre än att det är tyst bortsett ifrån vind-, väg- och motorljud.

[Tell]

Jo fast du "känner" ju ändå goat76 som den forumpersonen han är, det jag syftar på.

Angående kontrollfrågan du ställde så måste jag fråga vad du exakt du menar med "populärmusik"? Vet att med det så menar vissa renodlad radiopop o andra typ all musik som inte är klassisk musik, så vad menar du?

[IngOehman]

Jag åsyftar sådan musik som är populär i betydelsen kommersiellt framgångsrik. Men vi kan förenkla det till ”sådan som spelas mycket på radio”. Tack för frågan!

Jag tycker alla som deltar på ett diskussionsforum bör respekteras således att man läser deras inlägg och svarar eller kommenterar om det känns potentiellt meningsfullt. Så jag svarar som regel inte en person utan ett inlägg. Det som skrivits, inte den som skrivit. Ibland ser jag vem som skrivit men om det inte är mitt uppe i ett bråk (där historien har betydelse) så läser jag typiskt bara texten.

Vissa anser att man alltid skall utgå ifrån vem som skrivit något, eftersom man bör kommentera olika beroende på vem personen är. Jag menar att den som har de inställningen verkar bortse ifrån att diskussionen sker på ett diskussionsforum. Det man skriver bör alltid vara riktat till ALLA som läser det, inte bara till den person man svarar. Annars kan man lika gärna skicka ett PM.

Missförstå mig inte - självklart kan man svara en person, men gör man det på ett forum så kan man försöka svara så det blir av värde för så många som möjligt.


Vh, iö

[Tusk]

Det man skriver bör alltid vara riktat till ALLA som läser det, inte bara till den person man svarar. Annars kan man lika gärna skicka ett PM.

Missförstå mig inte - självklart kan man svara en person, men gör man det på ett forum så kan man försöka svara så det blir av värde för så många som möjligt.

Jag håller med om ovanstående, men för att förstå frågan behöver man ofta ta hänsyn till vem som ställer den och i vilken kontext frågan ställs. När det gäller exempelvis lyssningsintryck är det väldigt många som inte förmår formulera sin fråga på ett helt entydigt sätt med användande av fullt ut korrekt nomenklatur.

Ett exempel på detta är väl hur många beskriver basåtergivning av högre kvalitet som "snabb" eller "rapp". Istället för att bemöta detta ordagrant med en generell kommentar om att frågan är felformulerad eller att "det beror på" anser jag att det vore lämpligare att försöka förstå vilken kunskapsnivå användaren befinner sig på och utifrån detta förklara de viktigaste faktorerna (om man nu öht. skall lägga tid på att svara).

Ett ytterligare exempel är ditt (IÖs) svar till Morello i en annan tråd avseende förstärkares impedans. I min mening ett solklart exempel på att svaret kunnat bli mycket bättre om det beaktats vem som var avsändare.

[IngOehman]

Håller med om allt det du skriver utom det sista.

Det kan absolut vara vettigt att ställa följdfrågor om en fråga är oklart ställd, som Tell gjorde härovan och som jag gjort tidigare i tråden.

- - -

Men om jag svarar på en fråga och den som ställt frågan inte skrivit det han menade är det dock absurt att klandra den som svarar. Men framförallt är det kasst att söka konflikt genom klaga på svaret jag gav. Har man menat något annat än det man skrev så är det ju inte mitt fel, och dessutom något som den som frågat kan korrigera genom att fråga igen - om det personen verkligen menade att fråga om.

Det enda skälet till att bete sig på något annat sätt är om syftet är att bråka. Tycker det är ett uselt syfte.


Vh, iö

[Morello]

Varför i hela friden börjar du bjäbba om detta igen?
Att du på grund av bokstavstolkning och oförmåga att se kontexten gör att du gång på gång hamnar i märkliga konflikter är väldokumenterat - det finns hundratals exempel på detta bara på faktiskt.se! Klandra inte mig för dina egna tillkortakommanden!

[juanth]

5 & ibland 6, det tillskriver jag främst avsaknad av dynamik och påförd kompressionsgalenskap.

[goat76]

Jag känner inte goat76 alls och ogillar mycket sällan människor jag träffar.

Tycker den trista tendensen han har att slingra sig och/eller komma med helt irrelevanta personkommentarer istället för att delta i diskussionen om sakfrågan på ett konstruktivt sätt, är mycket tråkig dock.

På vilket sätt har jag slingrat mig?

Och på vilket sätt menar du att ditt inlägg till Hifikg där du skrev "Tror du goat76s högtalare klarar normen" inte är inriktat på mig som person för att "diskvalificera" mig från diskussionen?
Rätt många hann nog läsa det innan du valde att redigera om det inlägget, men kanske är det så du har börjat göra nu, slänga ut lite påhopp och sedan redigera bort dem?

En anläggning kan vara högklassig ur många hänseenden, om endast rak tonkurva skulle vara den enda avgörande faktorn så slår säkerligen IKEA Eneby många "Faktianers" högtalare på fingrarna.

Jag åsyftar sådan musik som är populär i betydelsen kommersiellt framgångsrik. Men vi kan förenkla det till . Tack för frågan!

Tror du det är många här på Faktiskt som sitter och lyssnar på ”sådan som spelas mycket på radio” i någon större utsträckning på sina finaste ljudanläggningar?

Den typen av musik utsätts man i regel för från radion i bilen eller på någon random plats i något köpcentrum, därför uteblir nog svaren på din fråga.

[IngOehman]

Bråk, bråk och bråk, noll konstruktivt innehåll.

Nej, jag diskvalificerar dig inte på grund av ditt val av högtalare. Jag exemplifierar bara att det inte alltid är lätt att definiera vad en ”bra anläggning är”. Därför frågar jag dig vad DU menar med det.

De högtalare som du har är ju väsensskilda mot många andra högtalare, som även skiljer sig åt inbördes. De kan inte alla återge musiken ackurat, men det kan absolut finnas någon person för varje högtalare, som tycker de spelar musiken ”trevligt” - i enlighet med deras smak, så att ett sound som de gillar uppstår.

Därför frågar jag dig - vad menar du när du säger att alla som skriver här har högklassiga anläggningar? Du behöver inte svara på frågan om du tror att det är en fälla av något slag (jag sysslar inte med sådant*), eller om du inte kan svara för att du inte har tänkt på saken, men då får du gärna berätta att du avstår att svara, så jag slipper ägna tid åt att formulera om frågan med förhoppningen att jag skall kunna få ett svar.

Om du väljer att svara på vad du menar med ”högklassig anläggning” så passa på att definiera ”bästa högtalarna” också. När du ändå håller på. Och till sist så får du gärna även svara på vad du skall ha ett svar på min uppfattning om de fem bästa, till? Vad spelar det för roll vad någon tycker?

Varför i hela friden börjar du bjäbba om detta igen?
Att du på grund av bokstavstolkning och oförmåga att se kontexten gör att du gång på gång hamnar i märkliga konflikter är väldokumenterat - det finns hundratals exempel på detta bara på faktiskt.se! Klandra inte mig för dina egna tillkortakommanden!

Tusk tog upp saken, inte jag.

Det har framgått att det är din uppfattning att det är mitt fel att du skriver något annat än du menar. Bra. Men nästa gång när du skriver fel, berätta att du råkade skriva fel och skriv sen vad du menade istället. Det är mycket mera konstruktivt än att dra igång ett bråk med en massa otrevliga personpåhopp.


Vh, iö

- - - - -

*Det beror dock på vad man menar med saken. De flesta diskussioner handlar ju om att separera subjektivt från objektivt, och sedan försöka slå fast vad som är sant. Om man kan nå sanningen genom att få svar på frågor så kan den som ogillar sanningar (eller i varje fall vissa) förstås se en meningsfull fråga därvidlag för en fälla. Men så ser inte jag på det. Ser inte diskussioner som tävlingar. Om det kommer fram i en diskussion att man har fel så är det ju en kunskapsgåva, inte en förlust.

[Tell]

Jag åsyftar sådan musik som är populär i betydelsen kommersiellt framgångsrik. Men vi kan förenkla det till ”sådan som spelas mycket på radio”. Tack för frågan!

Jag tycker alla som deltar på ett diskussionsforum bör respekteras således att man läser deras inlägg och svarar eller kommenterar om det känns potentiellt meningsfullt. Så jag svarar som regel inte en person utan ett inlägg. Det som skrivits, inte den som skrivit. Ibland ser jag vem som skrivit men om det inte är mitt uppe i ett bråk (där historien har betydelse) så läser jag typiskt bara texten.

Vissa anser att man alltid skall utgå ifrån vem som skrivit något, eftersom man bör kommentera olika beroende på vem personen är. Jag menar att den som har de inställningen verkar bortse ifrån att diskussionen sker på ett diskussionsforum. Det man skriver bör alltid vara riktat till ALLA som läser det, inte bara till den person man svarar. Annars kan man lika gärna skicka ett PM.

Missförstå mig inte - självklart kan man svara en person, men gör man det på ett forum så kan man försöka svara så det blir av värde för så många som möjligt.


Vh, iö

Japp jag har märkt att du generellt sett försöker att svara på det som skrivs o inte vem som skriver det, fint det. Men tror dock ändå det är svårt för dom flesta att helt ignorera vem det är som skriver det, speciellt om man har en viss känsla inblandad i vem det är som skriver. Vi är ju människor så det är svårt att ignorera dom där känslorna, o det gäller även dig. Men som sagt så tycker jag ändå du oftast är duktig på det
Dock så underlättar det ju ibland att se vem det är som skriver, t ex i det där fallet med Morello o förstärkarimpedansen så hade det nog varit bra om du tog med i beräkningen att det var han som skrev det o då kunde räkna ut att han antagligen gjort en liten felskrivning. Tänker då bl a på att han verkar kunna ta sånt lite personligt vilket gjorde att det blev en onödig extradebatt på det. Men med det sagt så var ditt svar där ändå inte dåligt för andra som läser o som inte har riktig koll på hur det där med förstärkarimpedans funkar, så det har du ju helt rätt i. Så tänker mig att nån balans därimellan är vettigt, att först svara till personen som skriver och sen som bonus komma med det informativa inlägget du gjorde.

Angående din kontrollfråga dock så har iaf inte jag nåt riktigt svar på det då jag inte alls lyssnar på radiomusik. Enda jag egentligen lyssnat på är några låtar av Billie Elish eftersom det kom upp på diskussion för ett tag sen o där låter låtarna stundtals 2,5 och stundtals 6. Märkligt producerat album det där.

[Ogjort]

/.../
....På samma sätt som att mat består av enskilda råvaror i olika proportioner med tillsatta smaksättningar i olika mängd et cetera. En del äter med fokus på att urskilja enskildheterna. "Mmm, jag känner att du har en knivs-udd av xxx i såsen!.. Men förra gången du bjöd på detta var det nog inte bintje utan magnum bonum i omeletten..."

/..../

Så, lyssnar du på detaljer eller på helheten?
.

Jag tycker analogin med maten är utmärkt.
Det beror ju mycket på om man även är intresserad av att laga mat, eller bara äta den.
Om jag äter något riktigt gott och då vill kunna återskapa den upplevelsen, måste jag börja analysera VAD maträtten består av och hur den är tillagad.
Det kan förstås även vara av ren nyfikenhet, för ökat matvetande, även om jag inte har som mål att tillaga maten.
Man lär sig saker, helt enkelt.

När det gäller musik och jag drabbas av en stor upplevelse, så blir jag nyfiken på hur den är konstruerad.
Hur nyfiken beror lite på hur mycket jag vill veta och varför.
Ska jag till exempel reducera andra satsen i Sjostakovitj 2:a pianokosert för en liten ensemble, så måste jag luska ut vilka linjer som är viktigt att behålla,
så att den stora orkesterns helhet bibehålls i möjligaste mån även i det lilla sammanhanget.
För mig handlar det ofta också om att "ta ut" andras musik för att spela "covers" själv, eller att andra vill göra det.
(musik man gillar är ofta rolig att spela, helt enkelt)
Har man gjort det väldigt mycket, så tränar man förstås förmågan att liksom lyssna in igenom helheten och fokusera på enskilda instrument.
Men även om jag till slut vet varenda pillekvitt i ett arr o framförande, så förtar den kunskapen inte helhetsupplevelsen på minsta vis.
Snarare ökar.

Här ett exempel på en "uttagning" för en helt annan ensemble än originalet.
Och här hoppas man ju att man hittat och bevarat just det som ger ett gott helhetsintryck, trots omarrangeringen.
https://soundcloud.com/ogjort/proclamation-slagverk

Just nu är jag till exempel specialintresserad av harmoniken i Prokofjevs "Klassiska Symfoni".
Plötsligt hör jag en passage som gör något med mig när jag lyssnar. Varför?
Ahaa... det är andrafiolerna som altererar stämföringen i reprisen på ett oväntat vis. Hela harmoniken vrids till liksom.
I det fallet är det lätt - det är ju bara att skaffa partituret och titta.
Just "Proffes" harmonik är ofta väldigt svår att lyssna fram. Det är liksom aldrig de toner men tror. Vilket man upptäcker när man själv spelar
ett stycke av honom i ensemble. "jäkla konstiga oväntade toner jag spelar, det borde låta apa - ändå gör det inte det"

Något jag ofta upptäckt också när folk spelar "egenuttagna" Zappa-låtar.
De spelar ofta de toner de tror är rätt, eller de som det kanske borde vara enligt gängse harmonisk progression, istället för de toner det faktiskt är.

Jag kan tänka mig att det är en väsentlig skillnad på hur folk lyssnar beroende på om de själva utövar, skapar eller producerar musik.
Likt den som "bara" kör en BMW, jämfört med de som konstruerar bilen eller jobbar på en BMW-verkstad.
Men... en M3:a blir ju inte tristare att köra bara för att man vet hur den funkar. Det kanske till och med gör att du kan utnyttja bilens potential bättre,
och därför öka körupplevelsen.

Jag tror att mitt analytiska lyssnade pågår hela tiden i olika grad, parallellt med den direkta och totala upplevelsen.
Det går liksom inte att stänga av.
Viss musik man gillar är uppenbar i sin konstruktion, annan nästan outgrundlig.
Det senare är helt enkelt väldigt roligt och berikande att gräva i.

Vissa saker som man gärna kulle vilja ta ut, är närmast omöjliga. Men de ligger ofta där o naggar i bakhuvudet så jag återvänder till uppgiften då och då,
med flera års mellanrum. Det SKA gå...
Inte sällan gör jag det i samarbete med någon annan.

Har någon gett sig på "triosynten/malletkombon" i avslutningen av "Ship arriving too late to save a drowning witch" strax innan "Envelopes" tar vid, och
kommit någon vart, så berätta gärna!

Ibland "räddas" man av MIDI-biblioteken på nätet. Det finns folk som har slitit och verkligen redovisar korrekta versioner.
Här ett mycket bra exempel: https://bitmidi.com/metheny-the-first-circle-mid (även om originalet är noterat i 22/8)
Men ibland precis tvärtom - nästan allt är "fel".

[IngOehman]

Om någon skriver något annat än de avser så överlåter jag till dem att hantera följderna av det.

Jag ser det inte som något konstigt att genant att råka skriva fel (jag gör det ofta) men att skämmas så man förlorar all coolness och därför hantera sitt felskrivande genom att försöka göra ned och angripa någon annan, istället för att berätta vad man menade, är absurt!


Vh, iö

[Strmbrg]

Helt oaktat trådämnet, men helt aktat en stor del av trådinnehållet:

Ta gärna illa upp nu, de som mot min förhoppning har en fallenhet för just det.
Men jag måste (fan) säga att jag har lite svårt att förstå hur man prioriterar i sin tillvaro, om man värdesätter ett omfattande "tjafsande" såpass högt, att man väljer att ägna stora mentala resurser på just den aktiviteten.

Ty, det väljer man väl själv?

Jag vet att det inte alltid är så lätt, men övning brukar löna sig.
Så jag har som målsättning att följa en egen agenda. Den agendan bygger jag upp av vad jag själv vill ägna min tid åt. Den byggs inte upp av vad som råkar komma i min väg, exempelvis i form av irriterande kommentarer. Ett visst kompromissande med den egna agendan måste självklart ske, exempelvis om jag behöver hjälpa någon i sjönöd, om ni förstår vad jag menar.
Man kan inte bara se till sig själv.

Men, jag har lärt mig att jag inte vill vara upprörd, i affekt, irriterad, arg et cetera. Så, vad kan jag göra för att slippa de tillstånden.
Nej! Inte vad borde de där dumma andra göra!

En av flera metoder att undvika de oönskade sinnestillstånden är just en egen agenda.
Jag kan kosta på mig att bortse från vissa saker.
Jag kan fundera på att formulera en egen tankegång.
Jag måste inte reagera och öda tid på andras ageranden.

Jag kan helt enkelt höja mig och stå över vissa saker.

PS
Tjafsande brukar ju ofta pågå mellan personer som sannolikt inte kommer att enas. Det gör ju företeelsen än mer märklig.
De som redan håller med behöver man ju inte ägna så mycket tid åt att resonera med.
De som aldrig kommer att hålla med - eller åtminstone medge det - är det ju resursslöseri att tjafsa vidare med.
De som däremot bedöms ha en potential att upplysa, omvända eller pusha är väl rimligtvis de som man skall fokusera på.

[Morello]

Tusk tog upp saken, inte jag.

Skyll inte på Tusk - Tusk skrev ett nyanserat inlägg och du tog spjärn i det för att bjäbba vidare.

[goat76]

/.../
....På samma sätt som att mat består av enskilda råvaror i olika proportioner med tillsatta smaksättningar i olika mängd et cetera. En del äter med fokus på att urskilja enskildheterna. "Mmm, jag känner att du har en knivs-udd av xxx i såsen!.. Men förra gången du bjöd på detta var det nog inte bintje utan magnum bonum i omeletten..."

/..../

Så, lyssnar du på detaljer eller på helheten?
.

Jag tycker analogin med maten är utmärkt.
Det beror ju mycket på om man även är intresserad av att laga mat, eller bara äta den.
Om jag äter något riktigt gott och då vill kunna återskapa den upplevelsen, måste jag börja analysera VAD maträtten består av och hur den är tillagad.
Det kan förstås även vara av ren nyfikenhet, för ökat matvetande, även om jag inte har som mål att tillaga maten.
Man lär sig saker, helt enkelt.

När det gäller musik och jag drabbas av en stor upplevelse, så blir jag nyfiken på hur den är konstruerad.
Hur nyfiken beror lite på hur mycket jag vill veta och varför.
Ska jag till exempel reducera andra satsen i Sjostakovitj 2:a pianokosert för en liten ensemble, så måste jag luska ut vilka linjer som är viktigt att behålla,
så att den stora orkesterns helhet bibehålls i möjligaste mån även i det lilla sammanhanget.
För mig handlar det ofta också om att "ta ut" andras musik för att spela "covers" själv, eller att andra vill göra det.
(musik man gillar är ofta rolig att spela, helt enkelt)
Har man gjort det väldigt mycket, så tränar man förstås förmågan att liksom lyssna in igenom helheten och fokusera på enskilda instrument.
Men även om jag till slut vet varenda pillekvitt i ett arr o framförande, så förtar den kunskapen inte helhetsupplevelsen på minsta vis.
Snarare ökar.

Här ett exempel på en "uttagning" för en helt annan ensemble än originalet.
Och här hoppas man ju att man hittat och bevarat just det som ger ett gott helhetsintryck, trots omarrangeringen.
https://soundcloud.com/ogjort/proclamation-slagverk

Just nu är jag till exempel specialintresserad av harmoniken i Prokofjevs "Klassiska Symfoni".
Plötsligt hör jag en passage som gör något med mig när jag lyssnar. Varför?
Ahaa... det är andrafiolerna som altererar stämföringen i reprisen på ett oväntat vis. Hela harmoniken vrids till liksom.
I det fallet är det lätt - det är ju bara att skaffa partituret och titta.
Just "Proffes" harmonik är ofta väldigt svår att lyssna fram. Det är liksom aldrig de toner men tror. Vilket man upptäcker när man själv spelar
ett stycke av honom i ensemble. "jäkla konstiga oväntade toner jag spelar, det borde låta apa - ändå gör det inte det"

Något jag ofta upptäckt också när folk spelar "egenuttagna" Zappa-låtar.
De spelar ofta de toner de tror är rätt, eller de som det kanske borde vara enligt gängse harmonisk progression, istället för de toner det faktiskt är.

Jag kan tänka mig att det är en väsentlig skillnad på hur folk lyssnar beroende på om de själva utövar, skapar eller producerar musik.
Likt den som "bara" kör en BMW, jämfört med de som konstruerar bilen eller jobbar på en BMW-verkstad.
Men... en M3:a blir ju inte tristare att köra bara för att man vet hur den funkar. Det kanske till och med gör att du kan utnyttja bilens potential bättre,
och därför öka körupplevelsen.

Jag tror att mitt analytiska lyssnade pågår hela tiden i olika grad, parallellt med den direkta och totala upplevelsen.
Det går liksom inte att stänga av.
Viss musik man gillar är uppenbar i sin konstruktion, annan nästan outgrundlig.
Det senare är helt enkelt väldigt roligt och berikande att gräva i.

Vissa saker som man gärna kulle vilja ta ut, är närmast omöjliga. Men de ligger ofta där o naggar i bakhuvudet så jag återvänder till uppgiften då och då,
med flera års mellanrum. Det SKA gå...
Inte sällan gör jag det i samarbete med någon annan.

Har någon gett sig på "triosynten/malletkombon" i avslutningen av "Ship arriving too late to save a drowning witch" strax innan "Envelopes" tar vid, och
kommit någon vart, så berätta gärna!

Ibland "räddas" man av MIDI-biblioteken på nätet. Det finns folk som har slitit och verkligen redovisar korrekta versioner.
Här ett mycket bra exempel: https://bitmidi.com/metheny-the-first-circle-mid (även om originalet är noterat i 22/8)
Men ibland precis tvärtom - nästan allt är "fel".

Bra inlägg!

[goat76]

Att du på grund av bokstavstolkning och oförmåga att se kontexten gör att du gång på gång hamnar i märkliga konflikter är väldokumenterat - det finns hundratals exempel på detta bara på faktiskt.se! Klandra inte mig för dina egna tillkortakommanden!

Precis som Morello påpekar så är ditt extrema sätt att lägga alldeles för stor vikt i de ordval man råkar använda, vilket leder till flera sidors debatt om något som från början bara vara en enkel reflektion.
Jag är helt ointresserad av en vidare den nuvarande diskussionen med dig.

Men, jag ska iallafall visa vad du lägger oproporsonerligt stor vikt på, i det här fallet ordet alla.

Därför frågar jag dig - vad menar du när du säger att alla som skriver här har högklassiga anläggningar? Du behöver inte svara på frågan om du tror att det är en fälla av något slag (jag sysslar inte med sådant*), eller om du inte kan svara för att du inte har tänkt på saken, men då får du gärna berätta att du avstår att svara, så jag slipper ägna tid åt att formulera om frågan med förhoppningen att jag skall kunna få ett svar.

Rent ordagrannt så har du rätt, jag kan omöjligt veta att exakt alla här har en högklassig anläggning, och helst inte ur någon annans syn på hur en sådan bör vara för att möta hans/hennes kriterier för att något ska få kallas högklassig.

Det jag utgår ifrån i mitt antagande är att medelåldern på Faktiskt är väldigt hög och att de flesta här verkar sitta nöjda med sina anläggningar och att många av dessa personer helt enkelt har hittat rätt. Med ett hifi-intresse som troligtvis har pågått kanske i genomsnitt 30 till 50 års tid så har de flesta här nog en ganska bra koll på läget och hunnit bygga ihop något som på min skala mycket sannolikt kvalificerar sig som högklassig.


Är du nöjd med svaret?
Om svar ja, bra!
Om inte, leta en annan diskussion med någon annan än mig.

[IngOehman]

Jag är nöjd med svaret. Du motiverade din inställning bra. Nästa gång så kan du starta på det sättet istället för att bråka.

Första halvan av ditt inlägg är dock bestående av provokationer och personkommentarer. Varför??? Om du inte menar det du skriver så är det väl bara att berätta vad du menade istället? Varför är det ett problem som du väljer att lösa med otrevliga kommentarer?

- - -

Du har dock fortfarande inte svarat på vad syftet är att fråga mig om ”de fem bästa högtalarna”, och inte heller om du vill att jag skall exkludera högtalare som jag konstruerat? Berätta, vad menar du med frågan och vad skall du ha svaret till?

Du behöver också redogöra för vad du menar med ”bästa”, så jag kan svara på frågan.

Jag svarar gärna, men du måste hjälpa mig att förstå frågan.

Jag föreställer mig att detta hade kunnat hanteras på direkten i en normal irl-dialog, så jag begriper inte varför det skall vara så svårt här? Om du vill så får du gärna ringa mig. Kanske fungerar det bättre? Mitt telefonnummer är 070-523 32 32.


Vh, iö

[IngOehman]

PS. Hela denna tråd problematiserar ju brister i kanske både inspelningar och anläggningar, och hur ens egen attityd kan vara en del i en situation där man inte har så stor behållning av musiklyssningen som man skulle kunna ha. Tycker det är synd att i den situationen utgå ifrån att hinder inte kan bero på anläggningarna. Och som jag skrivit - jag har sett så många ”nytända”, efter att ta fixat något med anläggningen, så för mig är det inte rimligt att starta med utgångspunkten att inga problem finns, att allt är ”högklassigt”.

[Strmbrg]

Min utgångspunkt - som kanske är fel eller dum - är att även de högklassigastestete anläggningarna är ganska långt ifrån verkligheten.
Nu surrar jag förvisso om en musikgenre som man kan lyssna på i just verkligheten och inte om sådan musik som man svårligen kan ha en verklighetsreferens till.
Det vill säga jag är hyfsat övertygad (har övertygat mig själv snarare än övertygats av någon) om att jag som mottagare måste processa det som når mitt hörselsinne för att skapa förnimmelsen av realism. På samma sätt som att jag kan förnimma en gubbe när jag ser en tecknad streckgubbe, eller att jag känner igen en röst även över en riktigt dassig telefonförbindelse. Tillspetsade exempel, men rimligtvis krävs ett processande även vid finanläggningslyssnande för att förstå vad som hörs.

Idag kom jag hem och slog på samma musikstycke som jag slog av igår. Idag lät det inte alls lika illusoriskt som igår.
Det enda som har förändrats är rimligtvis processorkraften i mig själv.