usb-kablar mina intryck

[petersteindl]

Peter, har du kikat på den bild jag laddade upp igår?

Japp, har du möjlighet att under en och samma tidsperiod om exempelvis 40 ms fönstring göra en FFT. Det bör vara samma tidsperiod d v s starttid + samma stopptid. Det kanske ger någon fingervisning hur det spektrala skiljer sig åt.

Skulle exempelvis 2 njurar användas med ungefär 25 cm avstånd mellan varandra så skulle det vara en stereoinspelning med olika kamfiltereffekter i respektive kanal som distribueras i högtalarna och då kan hörseln bättre hantera sådana spektrala skillnader, åtminstone i diskanten. Med en monoupptagning så blir det en klar frekvensgångsavvikelse mellan olika mikrofonpositioner om exempelvis 1 cm differens som hörseln inte differentierar eller kan höra bortom. Det räcker nog med 1 cm skillnad på mikrofonplacering.

Det representerar i så fall inte skillnad i elektronik eller högtalare utan det blir skillnad i kamfiltereffekt i rummet.

En FFT skulle om möjligt kunna ge viss fingervisning om hur skillnaden ser ut i frekvensdomän?

Mvh
Peter

[Morello]

Nej, jag spiller inte mer tid på meningslösa experiment, men jag tänkte att bilden i någon mening ger svar på vad du fiskade efter.

Jag hjälper självklart Sprudel med mätningar, men problemet är avståndet Sthlm-Gbg. Almen har redan erbjudit sig att ha bistå vid blindtest.

[IngOehman]

Du har helt rätt - självklart kan man höra tonala skillnader (om de finns) med den beskrivna metoden.


Vh, iö

Du har inte läst tråden ordentligt - eller tror du på fullt allvar att olika USB-kablar medför "tonala skillnader"?

”Om du tror”? Varför spekulerar du om sådant??? Jag bara bekräftade det goat76 skrev, eftersom det var riktigt.

Jag har veterligt inte skrivit någonting som tyder på att jag inte läst tråden. Om du slutar att tolka in saker och slutar spekulera så blir det bra. Om DU hade läst tråden så skulle du ha vetat vad jag skrivit om att testa USB-kablar på det föreslagna sättet. Så gör det.

Jag är väldigt trött på ditt bråkande.


Vh, iö

[matssvensson]

...
MIn Volvo var inne på service med en kärvande baklucka, den öppnade sig mindre och mindre i synnerhet om man parkerar i lite lutning. Trodde det kunde vara en kärvande mekanik för det kändes "logiskt". Mecken sa att det är nog programvara. Ok så den skulle "tröttna"? Det var programvara, med en uppgradering så öppnar luckan utan problem.

Medan du fikade gav han luckan en dusch silikonolja o sen drev han med dig. Gammalt knep. Vi klämde dit det lösa minnet i datorn, svingade en svart katt motsols fyra varv och läste några latinska ramsor (hemliga), startade datorn och inkasserade en massa häpna blickar. Och cash.

1 april, redan?

PS. Jag kan mycket väl acceptera att en "kärvande baklucka" fixas med mjukvara - en positionsgivare/gyro som ger fel styrsignal/kraft till stegmotorn som styr öppning/stängning av en baklucka fixar man förmodligen enkelt med en mjukvarupatch. Men det cirkulerar så mycket alternativ fakta i samhället idag att en snart inte vet varken ut eller in eller vad man ska tro på, vojne.

[Morello]

Jag är väldigt trött på ditt bråkande.


Vh, iö

Nu får du väl ändå ta och skärpa upp dig?

[RogerJoensson]

Bara för att det låter som en tonkurveförändring så betyder det inte att det är en förändrad frekvensgång. Speciellt inte i ett olinjärt system där input inte är brus utan en spektral harmonisk fördelning av diskreta frekvenser som varierar i amplitud och i frekvens under en viss tid.

Om det låter som en tonkurveförändring så är det väl det, eller pratar du om relativt kraftig distorsion (i form av biprodukter) som ev. ger lyssnaren intryck av tonkurveförändring?

[Rydberg]

Jag gjorde för 6-7 år sedan elektriska inspelningar mellan två komplett olika kedjor och redan där var det svårt att, pga metodiken och inspelningensapperaturen, fånga skillnaderna. Att då tro att man kan fånga den eventuella skillnaden med en akustiskt inspelningen där en ifån används är ju....ja... Som (borde) inses lätt, är metodikfelkällorna gigantiska i relation till det fenomen man vill undersöka.

[Harryup]

Absolut, och läser du tråden så kommer du inte finna att någon säger emot det.

[Morello]

Absolut, och läser du tråden så kommer du inte finna att någon säger emot det.

Är du säker?

[Rydberg]

Absolut, och läser du tråden så kommer du inte finna att någon säger emot det.

Så varför göra inspelningar? Har man svårt att slå ihjäl tiden borde det finnas vettigare saker att syssla med, när rensades avloppet senast exempelvis?

[Almen]

...när rensades avloppet senast exempelvis?

Förlåt, jag är trött och det är ganska taskig stämning i många trådar nu, och detta var bara så klockrent. Tack, Rydberg.

[Harryup]

Absolut, och läser du tråden så kommer du inte finna att någon säger emot det.

Så varför göra inspelningar? Har man svårt att slå ihjäl tiden borde det finnas vettigare saker att syssla med, när rensades avloppet senast exempelvis?

Nån tyckte att det hade varit roligt om det gick att höra en skillnad och så tyckte fler det. Har gått en hel del konsulttimmar på att idag berätta att det minsann inte är det. Personligen har jag inga lurar och just ingen förstärkare för diskanten och dessutom en ledig dag. Och jag har inte försökt lyssna i datorhögtalarna.
Den intressanta jag kan tycka med det hela vore om sprudel lyssnade på dessa filer hemma och kunde höra någon skillnad eller kanske tycka att det är ungefär samma skillnad även om han nu vet vilken fil han spelar. Men jag känner inte att jag kommer använda den informationen till något viktigt.


/Harry Up

[petersteindl]

Bara för att det låter som en tonkurveförändring så betyder det inte att det är en förändrad frekvensgång. Speciellt inte i ett olinjärt system där input inte är brus utan en spektral harmonisk fördelning av diskreta frekvenser som varierar i amplitud och i frekvens under en viss tid.

Om det låter som en tonkurveförändring så är det väl det, eller pratar du om relativt kraftig distorsion (i form av biprodukter) som ev. ger lyssnaren intryck av tonkurveförändring?

Nej, inte alls. Även HF-störningar i analogelektronik vill man gärna uttrycka som klangbalansförändring. Jag har studerat fenomenet i många år. Det kan även vara så att tonkurveändring uttrycks som om det vore THD eller IM genom att exempelvis ge attributet klarare eller renare eller tydligare eller mer fokuserat om den högsta diskanten är något höjd i nivå.

Detta gäller dock speciellt i området rörande formanter och vokaler där en skillnad på 0,2 dB i tonkurva kan förändra situationen totalt. Från balanserat ljud till skrikigt och distat. Det är människans sätt att i ord uttrycka det man hör.
De flesta tror jag har svårt att skilja på diskant och övre mellanregister. Det är också svårt att skilja på diskant och bas. T.ex. kan man tycka att en röst låter som en diskanthöjning då det i själva verket är en svacka i basen.

Vi hör frekvens och i frekvensdomän, så vi har flest ord att uttrycka oss gällande klangegenskaper. Vi vill gärna använda oss av dessa ord. Vi hör också lokalisering av ljudkällor, vilket sker spontant, och då har vi även vokabulär för detta.
Vi har begränsad vokabulär för att uttrycka tidsfel, så vi väljer att välja vokabulär som gäller spektrala fel även om det är annan typ av fel. Vid stereolyssning så blir frekvensgång, kamfiltereffekt och lokalisering ett sammelsurium som vi också har svårt att sätta ord till. Det är oerhört svårt att i ord beskriva det vi upplever med våra sinnen och speciellt om beskrivningen skall vara en beskrivning av en absolut objektiv verklighet.

Vi kan inte ens beskriva en färg, exempelvis grönt, eller en smak, exempelvis, ja vad då? Hur beskrivs smak på en absolut skala? Hur smakar lingonsylt? Du får enkom använda matematiska formler och fysikens lagar i din beskrivning av lingonsylt och en person utan smakupplevelse från födsel skall kunna förnimma det du smakar då du äter lingonsylt eller något annat vad det än vara må. Vi har lättare att beskriva det vi ser, men det krävs åtskilligt med kognitans även där. Kognitans innebär igenkännande och användande av intelligens snarare än ren perception. Ljud syns inte. Hur beskriver du ljudet av en trumpet för en person som varit helt döv från födseln och inte ens har den ringaste aning om vad ljud är? Här kan du använda vågekvationen eller Navier-Stokes ekvation i din beskrivning av ljudet från en trumpet. Tyvärr kan inte matematiken och fysiken beskriva ljudet hos en trumpet så att en döv person kan förnimma hur en trumpet låter.

Våra beskrivningar av sinnesupplevelser är relativa och beskrivs objektivt fast på en relativ skala.
Själv särskiljer jag helt och hållet på ljud i den fysikaliska världen som handlar om akustiska ljudvågor kontra ljud i den upplevda världen som uppstår i vårt inre i form av sensations.

En del beskriver THD som fylligare ljud och mörkare klang. En del upplever THD som ljusare klang och tunnare ljud. I båda fallen som frekvensgångsskillnader. Upplevelsen av en fysikalisk objektiv parameter kan vara diametralt motsatt hos olika individer.

Därför måste undersökningar av något som man vill kunna hänvisa till, under förespegling att resultatet är en korrekt återspegling av verkligheten, och som kan extrapoleras till en universell sanning för samtliga människor vara noga genomtänkt och exemplariskt utfört.

Som sagt, lycka till med undersökningen.

Mvh
Peter

[Morello]

...när rensades avloppet senast exempelvis?

Förlåt, jag är trött och det är ganska taskig stämning i många trådar nu, och detta var bara så klockrent. Tack, Rydberg.

Härligt att Rydberg gör entré och livar opp lite.

[matssvensson]

...när rensades avloppet senast exempelvis?

Förlåt, jag är trött och det är ganska taskig stämning i många trådar nu, och detta var bara så klockrent. Tack, Rydberg.

I söndags. Så jag känner att det är ok för mig att hänga här och kommentera .

[RogerJoensson]

Bara för att det låter som en tonkurveförändring så betyder det inte att det är en förändrad frekvensgång. Speciellt inte i ett olinjärt system där input inte är brus utan en spektral harmonisk fördelning av diskreta frekvenser som varierar i amplitud och i frekvens under en viss tid.

Om det låter som en tonkurveförändring så är det väl det, eller pratar du om relativt kraftig distorsion (i form av biprodukter) som ev. ger lyssnaren intryck av tonkurveförändring?

Nej, inte alls. Även HF-störningar i analogelektronik vill man gärna uttrycka som klangbalansförändring.

Ja fast nej då alltså. Tack för klargörandet!
En hifi-DAC som genererar så mycket luriga störningar (oavsett kabel) att skilnaden hörs som klangförändringar genom de där iPhoneinspelningarna borde gå fetbort.

[jansch]

..............
Nej, inte alls. Även HF-störningar i analogelektronik vill man gärna uttrycka som klangbalansförändring. Jag har studerat fenomenet i många år..........................
Peter

Hur menar du att HF signalen påverkar?
Genom modulation?
Alltså jag bara undrar, inte ifrågasätter. En HF störning på analogelektronik kan uppträda på en massa sätt och konsekvensen kan bli väldigt olika/varierande.

[sprudel]

Absolut, och läser du tråden så kommer du inte finna att någon säger emot det.

Så varför göra inspelningar? Har man svårt att slå ihjäl tiden borde det finnas vettigare saker att syssla med, när rensades avloppet senast exempelvis?

Gillar man det inte går det alldeles utmärkt att läsa andra trådar.
Fortsätt med din avloppsrensning istället för tydligen är det stopp!

[sprudel]

Jag var ju hemma hos lennartj för 7½ år sedan och hjälpte honom med ett test av digitalkabel (SPDIF): Blindtest av digitalkabel hemma hos lennartj

Man klarar inte det helt själv, utan på något sätt måste man ha hjälp. Säg bara till när du är redo.

Alltså det hjälper nog föga till vissa delar, snabba växlingar är svårt, blindtest/analytisk lyssning är svårt.

Ja, snabba växlingar är svårt utan någon sorts digitalswitch. Men som jag förstått så hör du skillnad även vid långsamma byten?

Randomiserat val av objekt kan man få från en slumpgenerator, men som ev observatör skulle du kunna fylla en roll.

Man kan ju slå ihop observatör, protokollförare och switch till en funktion. Fast själva observatörandet blir kanske lite nedprioriterat.

Förlåt, men det kommer inte att hända.

[Harryup]

Om det låter som en tonkurveförändring så är det väl det, eller pratar du om relativt kraftig distorsion (i form av biprodukter) som ev. ger lyssnaren intryck av tonkurveförändring?

Nej, inte alls. Även HF-störningar i analogelektronik vill man gärna uttrycka som klangbalansförändring.

Ja fast nej då alltså. Tack för klargörandet!
En hifi-DAC som genererar så mycket luriga störningar (oavsett kabel) att skilnaden hörs som klangförändringar genom de där iPhoneinspelningarna borde gå fetbort.

Ja, den här veckan. Men efter en uppgradeing av programvaran så kanske det inte är något problem längre eller att man byter till ett par andra av de kablar som man tycker påverkar resultatet mest.
Det är ett typexempel på hur lite faktisianer vet om man kopplar upp flera ex av samma apparat och man kommer märka att dom inte beter sig identiskt. Det är inget undantag utan snarare en regel, vissa veckor.

[RogerJoensson]

Jag tror att du pratar om något annat in stereoljud vid USB till en DAC (som väl knappast ska behöva uppdateras alls, om det ens går).

[sprudel]

Jag tror att du pratar om något annat in stereoljud vid USB till en DAC (som väl knappast ska behöva uppdateras alls, om det ens går).

Ditt inlägg innehåller en punktmutation, bitfel, som gör inlägget lätt obegripligt.

[RogerJoensson]

[petersteindl]

..............
Nej, inte alls. Även HF-störningar i analogelektronik vill man gärna uttrycka som klangbalansförändring. Jag har studerat fenomenet i många år..........................
Peter

Hur menar du att HF signalen påverkar?
Genom modulation?
Alltså jag bara undrar, inte ifrågasätter. En HF störning på analogelektronik kan uppträda på en massa sätt och konsekvensen kan bli väldigt olika/varierande.

Hf som smyger sig in i analogelektronik och speciellt slutsteg kan ge upphov till massor med oväntade effekter. Trissor kan börja dra mer ström än väntat och bete sig helt oväntat. Motkopplingar som normalt sett fungerar kan sluta fungera som tänkt. Arbetspunkter kan variera. Det händer okontrollerade saker. Det påverkar hela ljudet. Det påverkar olika från gång till gång och olika beroende på apparatur.

HF-besmittade jordplan är som ett virus. Trissor i starkt motkopplade system kan bete sig okontrollerat.

Det här är ett inlägg jag skrev 2009-03-02. 11 år sedan. Jag står fortfarande för vartenda ord och förundras lite över att det inte finns ett enda ord eller en enda stavelse jag vill korrigera. Dessutom tycker jag detta inlägg passar i tråden.

Det var en gång för mycket länge sedan en liten hifibutik……..

Jo, jag tänkte jag skulle skriva om en liten episod då jag hade Ljudbutiken eller strax efter. Hans Wagner, ni vet, det var han som en gång var VD för Sonab, ringde mig och bad mig hjälpa honom med hans nyinköpta elektronik och skivspelare. Han hade köpt en mängd apparater direkt från Goldmund i Frankrike. Det var deras skivspelare med deras tangentialarm, förförstärkare, slutsteg, CD-spelare och tuner. Om jag minns rätt så var det Audio Note IO2 MC-pickup som jag monterade på Goldmunden. Nåväl, jag kopplade ihop alla prylar och vi började spela LP-skivor och då man drog på volymen så smattrade det ur högtalarna. Hmm, vad kan det vara? Jo, det var slutsteget vars reläer på högtalarutgångarna gick på och av. Ok, jag lyfte pickupen d v s ingen musik och jag vred upp volymen och samma sak händer. Det var oberoende av signal. Skivspelaren var inkopplad så jag misstänkte att kanske tonarmen som drivs av elmotor kunde bidra till problemet. Det var bara att ta till operation felsökning. Jag kopplade över på CD men ingen skillnad. Jag kopplade ur skivspelaren från försteget – ingen skillnad. Aha, kanske tunern påverkar? Eller kanske inkopplingen av antennen? Jag kopplade ur tunern helt och hållet – ingen skillnad. Hmm, Jag kopplade isär alla apparater från försteget – ingen skillnad. Reläerna stod och drog och det var avhängigt av positionen av volymkontrollen på försteget. Ok, det kanske är något fel som är trasigt på nätspänningen. Det blev sent och jag åkte hem. Efter några dagar åkte jag dit med oscilloskop och kollade om jag kunde detektera felet. Mäta, mäta, mäta men jag hittade inget misstänkt, men jag trodde fortfarande att det kom in via nätet. Så, jag tänkte att nätfilter kanske kunde vara på sin plats Sagt och gjort, jag ringde till nätfiltersäljaren No 1 d v s till Josef Svalander. Han byggde nätfilter på den tiden. Jag köpte in en hel drös med nätfilter och åkte tillbaks till Hans Wagner och kopplade in dessa på lite olika ställen. Jag gick metodiskt till väga och kopplade in en och en för att kunna detektera om det blev skillnad vid varje inkopplingstillfälle. När jag till slut hade kopplat in hela drösen så var det bara att konstatera att här satt jag med en samling nätfilter som inte avhjälpte felet Suck vad skall jag hitta på? Det var bara att åka hem igen och fortsätta en annan gång. Jag var där åtskilliga helger och letade fel, men inget hjälpte.

Till slut kopplade jag ur filtrena och undrade vad jag skulle göra med alla dessa knasiga nätfilter? Nåväl, det var ett bra TV-program som jag gärna ville se så jag gick bort till andra änden av rummet och slog på TV:n. Då tänkte jag att man kanske skulle kolla om nätfiltrena gjorde någon nytta på TV:n? Vem vet, bilden kanske blir bättre? Jag kopplade in ett nätfilter och tittade febrilt på bilden, men ingen skillnad syntes. Jag kopplade även in filter på videon. Man hade video på den tiden

Ja, efter att titta på TV så skulle vi spisa lite musik. Man kunde ju i alla fall spela lågt innan slutsteget började få fnatt. Vi spelade och det lät väl rätt så hyfsat men något var annorlunda. Jag gick spontant fram och ökade volymen och det lät rätt så bra. Man vill ha mer. Jag ökade lite till och det gick bra. Det slog mig att tidigare var det omöjligt att spela på denna nivå så jag stängde av musiken och drog upp volymen och jag kunde vrida upp volymen ända i botten d v s på fullt skaft utan att vare sig brum eller brus hördes och inga reläer stod och slog. Jag kopplade över på skivspelaren och samma där Tyst, fast ytterst lite brum och brus. Tunern gick också bra. Hela anläggningen fungerade nu som den skulle Kunde det vara så att? Näe..............Äh, jag måste prova.

Nu gick jag bort till TV:n och Videon och kopplade ur filtren och vips var problemen tillbaks. Då drog jag ur nätkablarna ur väggen på TV:n och videon och det kurerade också problemet med stereon.

Jag kopplade tillbaks det ena nätfiltret på TV:n och det hjälpte inte. Då kopplade jag filtret till videon istället och det hjälpte inte heller och då kopplade jag båda filtrena d v s till både TV:n och videon och allt var frid och fröjd. Jättebra, jag behövde inte ta tillbaks alla nätfilter och problemet var åtgärdat. Inte på det sättet som jag först trodde, men ändå. Jo, jag gjorde ett litet test till. Jag kopplade både TV:n och videon till ett gemensamt nätfilter. Det hjälpte inte heller så två nätfilter fick det bli, en på varsin apparat.

Jag jämförde sedan ljudet i stereon med nätfilter på TV:n och Videon kontra att inte ha TV:n och Videon anslutna till nätet. För mig var det ingen hörbar skillnad mellan anslutna apparater via nätfilter kontra ej nätanslutna apparater d v s skillnaden var för mig under JND. JND betyder ”Just Noticable Difference”. Det är ett mycket bra uttryck och jag förstår inte varför det inte strikt och konsekvent används i samband med F/E. Jag föredrar detta uttryck framför uttrycket ”under hörbarhetströskeln”. Dessa båda uttryck är för mig två helt skilda saker. Hörbarhetströskel ger en association av att vara objektivt. JND ger en association av att vara något subjektivt. Och subjektivt är precis vad det är. En annan sak som jag reagerar över är orden färgat kontra transparent. Om en apparat visar sig inte påverka signalen hörbart så ligger felet under JND. I stället för att säga att denna apparat inte färgar så skulle jag säga att denna apparat har jag inte lyckats detektera att den hörbart påverkar ljudet. Dess påverkan är således under JND. Objektiva test bör inte beskrivas med värdeladdade ord. Det är min synpunkt. En påverkan av ljudet kan subjektivt antingen upplevas som positivt eller negativt och det bör framgå, likväl som hur apparaten subjektivt påverkar bör framgå. Det är ju så att den som vill ha en apparat som inte påverkar ljudet subjektivt d v s med en påverkan under JND får ju denna information på ett objektivt sätt ändå. Är det ena bättre än det andra? D v s en påverkan under JND kontra en påverkan över JND. Ja, det är en subjektiv bedömning. Men testet för att åstadkomma distinktionen mellan alternativen måste åstadkommas på ett objektivt sätt.

Varför skriver jag allt detta? Det tar ju bara min tid. Jo om jag skulle ha slagit vad med grabbarna därute på nätet att man i blindtest kan höra skillnad på stereon då man kopplar in ett Svalanderfilter på TV:n som står på helt annan plats och går på helt annan säkring, ja då tror jag att de ruttna tomaterna och de ruttna äggen hade haglat åt detta håll Men en sak kan jag säga – jag skulle vunnit vadet Man kan tycka vad man vill om felkonstruerade apparater hit och dit. TV och videoapparater borde ha haft nätfilter och Goldmund borde ha haft slutsteg som inte var känsliga och det finns säkert minst en miljard olika saker i denna värld som inte borde ha vart. Men det är bara att gilla läget liksom. Saker är vad de är. Fixar nätfilter på TV:n och videon ljudet i stereon så är det så. Det är helt enkelt inte på något annat sätt. Och detta gäller hemma hos Hans Wagner. Han fick sitt specifika problem löst. Om det gäller hos någon annan vet jag inte. Om det finns andra konstiga eller oförutsedda saker hos någon annan vet jag inte heller.

Sens moral för mig. Det är lite övermänskligt att ha absolut kontroll på allt som händer och fötter runt omkring. Det är inte ens smart att tro att man kan ha det. Men man kan alltid försöka göra sitt bästa. Fiffighet är att våga prova saker på ett sätt som man först kanske inte riktigt vågar tro på. D v s att bryta ens inre barriär och utföra saker som strider mot ens eget förnuft kan vara bra att göra ibland, speciellt då man inte riskerar något – förutom sin egen prestige. Men prestige kan jag gärna riskera – vem vet, det kanske till och med är bra att misslyckas så att man på travet kan förlora lite prestige.

Jag har under resans gång i mitt liv lärt mig en massa, och en sak är; Man skall aldrig vara för säker. Det slår ofta bakut. En annan sak är; ”Om inte om hade varit” är ett lurendrejeri mot sig själv. Det finns inga ”om” som kan ändra på en händelse som redan har hänt, det finns bara var. Det var på ett visst sätt och "om det inte hade varit så" existerar inte och har heller aldrig existerat och detta har jag lärt mig. Jag har också försökt förstå varför saker är som de är. Ibland har jag förstått.

Om skärmade nätkablar på TV:n och videon skulle ha fixat problemet hos Hans Wagner har jag ingen aning om. Om de fixar problem i någon annans anläggning, vet jag inte. Men om de gör det så varför inte? Kan man lösa problemen på ett sätt så varför inte. Är det så att man är tvungen att lösa ett problem på absolut billigaste sättet för att det inte skall vara lurendrejeri, ja då är det så, men är det inte så, ja då är det inte så. Just pick your choice. Var och en väljer vad han vill göra i sitt liv. Det finns alltid en lärdom för var och en att lära. Vem är jag att hindra lärdom i en annan människas liv? Vem är jag att förkasta denna människa om han inte gör som jag säger? Näe, jag sköter mitt så får du sköta ditt. Jag kan vittna om vad jag upplevt. Är det till någons gagn så är det, men jag kan inte kräva att du skall ta till dig det jag säger.

Själv har jag den inställningen att det kan vara bra att lösa ett problem utan att införa nya och detta på enkelt sätt. Det enklaste sättet är det man kan göra snabbast med de medel som står till buds.

MvH
Peter Steindl

Jag har även stor erfarenhet av att mäta hur HF smittar jordplan/jord/jordsystem/jorddomän och vilka konsekvenser det får. Ibland syns det på kantvåg och ibland på sinus. Det kan skilja sig beroende på nivå och på andra kringliggande saker, t.ex. lampor, belysningsarmatur som är släckt eller tänt, osv.

På oscilloskop ser det mer ut som ett fluktuerande brus. Eftersom det ställer till olika saker beroende på dess karaktär och kringutrustning så måste men se upp. Ljudmässigt kan det ställa till med allt möjligt konstigt. Jag vill också påpeka att en del personer märker inte att det existerar. Det är som med ventilationen. Man märker inte att den är igång tills den stängs av. Men då pustar man ut och undrar hur man stod ut. Så kan det vara med HF.

Skulle aldrig falla mig in att lägga ner tid av mitt liv att köra USB utan USB-isolator av rang.

Mvh
Peter

[Harryup]

Jag tror att du pratar om något annat in stereoljud vid USB till en DAC (som väl knappast ska behöva uppdateras alls, om det ens går).

Vet ej om sprudels innehåller en FPGA, min gör det i vart fall och kan uppgraderas och det händer.

[petersteindl]

Jag glömde ta med detta i mitt tidigare inlägg. I mitt tidigare inlägg gällande AVB och SCTP försökte jag förklara dessas egenskaper.

Nu får man hålla isär saker. Det finns ett antal fall där man kan använda sig av ethernetkabel för något annat. Vad än annat är så i princip går det aldrig Tcp/ip i den sladden då och man kanske inte alls har kontakterna konfigurerade som när man kör nätverk i dom. T.ex. så använder Linn twisted pair ethernetkabel som kabeln mellan försteg och aktiva högtalare drivna med digital signal. Men man använder alltså bara sladden som en som är billig (normalt sätt) och går att hitta överallt. Linn rekommenderar Cat 5e eller 6. Sen vet att jag det finns tillverkare som använder kabeln mellan olika delar i sina digitaldelar typ mellan uppsamplare dac och drivverk.

Öhh, nu börjar det likna kakafoni. Menar du verkligen att Linn använder ethernetkabel mellan apparater utan att använda nätverksprotokoll?

Finns det fördelar med detta i jämförelse med att verkligen utnyttja nätverksprotokoll? Jag frågar eftersom jag själv skall ta beslut gällande vilka gränssnitt Bremen skall jobba inom. Det är ju under förutsättning att det blir några framtida produkter. Jag har själv sett fördelar med nätverk om man nyttjar det på rätt sätt. Därför såg jag Linns val som klokt. Men om det inte är nätverksprotokoll så ser jag deras val snarast som humbug.

Mvh
Peter

Bang Olufsen använder också ethernetkablar (RJ45 twisted pair) till s.k. Powerlink anslutningar.

Jag har aldrig förknippat Bang & Olufsens Powerlink med nätverk/LAN eller nätverksprotokoll. Däremot Linn och Naim.

Här är info från Naim och från Linn på deras streamers.

Naim NDX 2 - Streamer & DAC
The streaming section of the NDX 2 uses the latest Naim network card featuring low noise, high-speed low-voltage differential signalling (LVDS) to route the digital audio signal.
Rather than the source acting as the digital timing master, the new streaming board turns things around and allows the DAC clock to control the flow of audio data.
Audio Inputs Digital (S/PDIF) - 2 x Optical TOSLink (up to 24bit/96kHz), 1 x coaxial RCA (up to 24bit/192kHz, DoP 64Fs), 1 x coaxial BNC (up to 24bit 192kHz, DoP 64Fs) USB - 2 x USB Type A socket (front and rear - 1.6A charge) Streaming - Chromecast built-in, Apple AirPlay, TIDAL, Spotify® Connect, Bluetooth (AptX HD), Internet Radio, UPnP™ (hi-res streaming), Roon Ready Audio Outputs Analogue - 1 x RCA pair 1 x 5-pin DIN Connectivity Network
- Ethernet (10/100Mbps),
WiFi (802.11 b/g/n/ac with external antennae) Updates - Update your system wirelessly via the Naim app Formats


Naim NDS Streamer
Our reference network player, the NDS, is an audiophile-quality music source, every bit the sonic equal of the very finest high-end CD players and turntables.
Whether you’re browsing your digitally stored music collection, exploring tens of thousands of internet radio stations, discovering music via the built in Spotify Connect feature, or indulging in a high-resolution 24bit/192kHz download, the NDS delivers unrivalled performance.
FeaturesUPnP-enabled to allow streaming of audio files at up to 24bit/192kHz resolution from Naim Audio hard disk servers, network-attached storage (NAS) devices or any home computerSupports a broad range of music formats: WAV, FLAC, DSD (single rate), Apple Lossless, AIFF, AAC, Windows Media-formatted files, Ogg Vorbis and MP3.

Linn Klimax Exakt DSM
ANALOGUE IN RIGHT, LEFT - To connect sources with phono outputs.
BALANCED IN RIGHT, LEFT - To connect sources with balanced (XLR) outputs.
EXAKT LINK- To connect to Exakt compatible devices
SPDIF IN - To connect sources with Spdif digital outputs.
ETHERNET - To connect to a network.

Stämmer deras uppgifter angående nätverkskompatibilitet? Vad använder de för protokoll och lager?? Enligt text så kan dessa streamers kopplas in på LAN/nätverk via ethernet anslutning. Det verkar i vart fall inte vara Gigabit och i så fall använder de inte AVB eller SCTP. (Se mitt tidigare inlägg gällande AVB).

Mvh
Peter

[RogerJoensson]

Jag tror att du pratar om något annat in stereoljud vid USB till en DAC (som väl knappast ska behöva uppdateras alls, om det ens går).

Vet ej om sprudels innehåller en FPGA, min gör det i vart fall och kan uppgraderas och det händer.

Och då ändras tonkurvan av usb-kabelbyte? -Jaha... Känns ju som en bra DAC-konstruktion som man skulle vilja ha. Inte.

[goat76]

Jag tror att du pratar om något annat in stereoljud vid USB till en DAC (som väl knappast ska behöva uppdateras alls, om det ens går).

Vet ej om sprudels innehåller en FPGA, min gör det i vart fall och kan uppgraderas och det händer.

Och då ändras tonkurvan av usb-kabelbyte? -Jaha... Känns ju som en bra DAC-konstruktion som man skulle vilja ha. Inte.

Nu vet vi ju inte hur din DAC fungerar med olika USB-kablar (om den nu kopplas med det?), har du provat?

[RogerJoensson]

Jag har i alla fall aldrig märkt att ett ljudkort eller dac påverkas klangmässigt av usb-kabel-byte. Hade jag gjort det så hade jag naturligtvis undersökt det. Och på mätdatorn hade jag definitiv märkt om kalibreringsmiken kopplad via usb-ljudkort fått en ny tonkurva från dag till dag eller när jag flyttat det och bytt kabel. Tonkurvan jämförs alltid med dagen innan före ny kalibrering nämligen. Även med andra ljudkort som används till kontrollmätning hade det upptäckts antingen genom att loop-backkanalen diffat mer än vanligt från nära nog spikrakt till något annat eller att mätobjekten helt plötsligt till synes börjat få en ny tonkurva. Jag har bytt både dator och kabel till ljudkorten några gånger utan att detta har hänt.
Det är väldigt märkligt att detta bara verkar inträffa på fina hifi-grejor (om det nu verkligen gör det och inte handlar om griller som planterats i huvudet på dom som hör tonkurveskillnaderna...).
Jag ser större skillnader om jag flyttar mätmiken 5mm än från dag till dag eller om jag flyttat objekt i rummet (inkl viss drift pga rumstemperatur och annat), vilket säger en del om den precision som krävs när man försöker spela in skillnader (som fallet i den här tråden) om det ska vara meningsfullt att använda inspelningarna för att avgöra om skillnader i den inspelade anläggningen kan avgöras eller inte. -Vilket jag tjatat om ett antal gånger.

[Harryup]

Jag glömde ta med detta i mitt tidigare inlägg. I mitt tidigare inlägg gällande AVB och SCTP försökte jag förklara dessas egenskaper.

Öhh, nu börjar det likna kakafoni. Menar du verkligen att Linn använder ethernetkabel mellan apparater utan att använda nätverksprotokoll?

Finns det fördelar med detta i jämförelse med att verkligen utnyttja nätverksprotokoll? Jag frågar eftersom jag själv skall ta beslut gällande vilka gränssnitt Bremen skall jobba inom. Det är ju under förutsättning att det blir några framtida produkter. Jag har själv sett fördelar med nätverk om man nyttjar det på rätt sätt. Därför såg jag Linns val som klokt. Men om det inte är nätverksprotokoll så ser jag deras val snarast som humbug.

Mvh
Peter

Bang Olufsen använder också ethernetkablar (RJ45 twisted pair) till s.k. Powerlink anslutningar.

Jag har aldrig förknippat Bang & Olufsens Powerlink med nätverk/LAN eller nätverksprotokoll. Däremot Linn och Naim.

Här är info från Naim och från Linn på deras streamers.

Naim NDX 2 - Streamer & DAC
The streaming section of the NDX 2 uses the latest Naim network card featuring low noise, high-speed low-voltage differential signalling (LVDS) to route the digital audio signal.
Rather than the source acting as the digital timing master, the new streaming board turns things around and allows the DAC clock to control the flow of audio data.
Audio Inputs Digital (S/PDIF) - 2 x Optical TOSLink (up to 24bit/96kHz), 1 x coaxial RCA (up to 24bit/192kHz, DoP 64Fs), 1 x coaxial BNC (up to 24bit 192kHz, DoP 64Fs) USB - 2 x USB Type A socket (front and rear - 1.6A charge) Streaming - Chromecast built-in, Apple AirPlay, TIDAL, Spotify® Connect, Bluetooth (AptX HD), Internet Radio, UPnP™ (hi-res streaming), Roon Ready Audio Outputs Analogue - 1 x RCA pair 1 x 5-pin DIN Connectivity Network
- Ethernet (10/100Mbps),
WiFi (802.11 b/g/n/ac with external antennae) Updates - Update your system wirelessly via the Naim app Formats


Naim NDS Streamer
Our reference network player, the NDS, is an audiophile-quality music source, every bit the sonic equal of the very finest high-end CD players and turntables.
Whether you’re browsing your digitally stored music collection, exploring tens of thousands of internet radio stations, discovering music via the built in Spotify Connect feature, or indulging in a high-resolution 24bit/192kHz download, the NDS delivers unrivalled performance.
FeaturesUPnP-enabled to allow streaming of audio files at up to 24bit/192kHz resolution from Naim Audio hard disk servers, network-attached storage (NAS) devices or any home computerSupports a broad range of music formats: WAV, FLAC, DSD (single rate), Apple Lossless, AIFF, AAC, Windows Media-formatted files, Ogg Vorbis and MP3.

Linn Klimax Exakt DSM
ANALOGUE IN RIGHT, LEFT - To connect sources with phono outputs.
BALANCED IN RIGHT, LEFT - To connect sources with balanced (XLR) outputs.
EXAKT LINK- To connect to Exakt compatible devices
SPDIF IN - To connect sources with Spdif digital outputs.
ETHERNET - To connect to a network.

Stämmer deras uppgifter angående nätverkskompatibilitet? Vad använder de för protokoll och lager?? Enligt text så kan dessa streamers kopplas in på LAN/nätverk via ethernet anslutning. Det verkar i vart fall inte vara Gigabit och i så fall använder de inte AVB eller SCTP. (Se mitt tidigare inlägg gällande AVB).

Mvh
Peter

EN DSM är deras försteg/streamer och den har Ethernet in. Deras digitala ut till DAC och elektroniskt delningsfilter / högtalare med inbyggda dacar och förstärkare heter EXAKT Link och är med vanlig nätverkssladd men inte nätverkskompatibelt. Så det stämmer vad som står men Ethernet är enbart in med TCP/ip.

mvh/Harry