Audiofili = Begränsning?

[LeifB]

Det är detaljerna jag vill ha...
Finns det någon mer som tycker som jag?

[juanth]

Jag är mer ljud intresserad än musik intresserad, och mer musik intresserad än pryl intresserad.
Men det menar jag att det för mig går utmärkt att bara sitta och lyssna på intressanta ljud och jag njuter av det lika mycket som av bra musik

Jo men det är verkligen synd att skilja på musik och ljud, det är nog bara ett invant synsätt, en lite för snäv dogm hos många inbillar jag mig.

[Nattlorden]

Jag är mer ljud intresserad än musik intresserad, och mer musik intresserad än pryl intresserad.
Men det menar jag att det för mig går utmärkt att bara sitta och lyssna på intressanta ljud och jag njuter av det lika mycket som av bra musik

Jo men det är verkligen synd att skilja på musik och ljud, det är nog bara ett invant synsätt, en lite för snäv dogm hos många inbillar jag mig.

Speciellt som vissa verkar tro att "ljud" skulle vara något mindre... när det tvärtom är den större kategorin... för all musik är ljud, men inte alla ljud är musik.

[juanth]

Jag är mer ljud intresserad än musik intresserad, och mer musik intresserad än pryl intresserad.
Men det menar jag att det för mig går utmärkt att bara sitta och lyssna på intressanta ljud och jag njuter av det lika mycket som av bra musik

Jo men det är verkligen synd att skilja på musik och ljud, det är nog bara ett invant synsätt, en lite för snäv dogm hos många inbillar jag mig.

Speciellt som vissa verkar tro att "ljud" skulle vara något mindre... när det tvärtom är den större kategorin... för all musik är ljud, men inte alla ljud är musik.

Word!

[MacBruce]

Alternativt finns det fler aspekter hos musik än musiker förstår sig på. När såg du angivningar för stereopanoreringar sist i ett partitur t.ex.?

Jag tror väl att du skojar här, visst gör du det?

Nej, varför skulle jag göra det? Sådant görs på inspelningar, men finns det notation för det som en musiker skulle kunna läsa och "höra" hur det skall vara?

Eller: "Äldre herre hostar lätt nasalt på plats 44 i tredje raden."

Det verkar som om jag skulle kunna ha chans till en ny karriär på ålderns vår, som instrumentalist i en symfoniorkester. Tycker själv att jag är rätt bra på allt från ett litet fröken-"tjsch" i näsduk till gubbvrål i frifält. Får kanske finslipa en del detaljer innan jag anmäler mig till en audition.

[Ronnie]

Orkar inte formulera något sammanhängande utifrån allt du skriver så jag tänker helt fräckt stycka upp din text och babbla på.

”Graden av audiofil (menar behov av välljud) hos många på faktiskt förstås är väldigt högt jämfört med någon slags medelsvensson.”
Så är det kanske. Att vi har större behov av välljud alltså. Eller så klingar vardagen vackrare för medelsvensson än för oss och mättar deras behov av välljud.

”Jag känner ett flertal musikintresserade som samtidigt är yrkesmusiker och ingen av dessa är särskilt nogräknade med hur de får ljudet presenterat vid lyssning i hemmiljö. Jag har pratat med dem om detta och svaren brukar bli i stil med: Äsch det är inte så noga, lite fantasi måste man ha..”
-Min främsta teori är att de flesta nog utsatts så sällan för väl inspelad och uppspelad musik att de inte har någon konkret upplevelse att eftersträva när det gäller uppspelning av musik. Om de trots allt får för sig att eftersträva någonting liknande en verklig konsert (vilket åtminstone musiker med oförstärkta instrument borde kunna få för sig, om de någonsin lyssnat från utanför scenen), så kan besök i s.k. HiFibutiker enkelt få dem att tro att det är hopplöst, liksom besök hos de flesta audiofiler.

”Kan det vara så att sk. audiofiler har betydligt sämre föreställningsförmåga och/eller lättare blir störda av omgivningen och yttre omständigheter, rummet osv.
Samtidigt är vår hörsel konstruerad för att kunna tolka ljud i en variation av miljöer.
Är det i förhållande till hörseln/evolutionen väldigt onaturligt med moderna rum?
Alltså så pass annorlunda att vår hörsel inte tycker att det är i närheten av en godtagbar hörselmiljö?”
-I kala små rum funkar rytm bättre än harmonier, gles musik bättre än tät och fördistat bättre än rena toner. Audiofilen kranar därför på med gles jazz, Mark Knopflers vackert distade gitarr och färdigsönderprocessad kvinnosång med glest baskomp. Medelsvensson sänker istället volymen och lyssnar mer med hörlurar.

”För egen del så har jag precis nu vid 51 års ålder, efter flera års utbrändhet, muskelsmärtor, magproblem mm,fått diagnosen ADD, kortfattat handlar det till stor del om sämre uppmärksamhet och svårigheter att fokusera i samma utsträckning som ”normalmänniskan” allmänt lägre energinivå beroende på brist på dopamin bla.
Det har fått mig att fundera på mitt ”ljudintresse” (Som jag naturligtvis vill kalla musikintresse) ”
-Hög energinivå är nog bra för att kunna tolerera/uppskatta det mesta. Jag, med min ofta låga energinivå, gillar att kunna välja ut saker att koncentrera mig på och ser/hör nog vardagen mer som en attack på mina sinnen än vad medelsvensson gör.

”Jag säger inte på något sätt att alla här har någon form av brist eller tillkortakommande liknande det jag beskrev ovan men kan det vara så att det ändå finns något som flertalet har gemensamt som gör oss extra känsliga/kräsna?”
-Jag tror det mest utmärkande för oss är okvinnligheten i vår benägenhet att leta upp någorlunda svåra tekniska problem och vilja lösa dem. Kanske även det introverta i att lyssna utan att deltaga.

”Är det bara en form av finsmakeri som många kan utveckla vid rätt förutsättningar eller skiljer merparten av alla audiofiler ut sig och på vilket vis?”
-Kan tro att det introverta (se ovan) kan vara lite utmärkande, men om HiFi var relativt vanligt och lätt att uppnå skulle nog få nöja sig med mindre.

[Nattlorden]

”Är det bara en form av finsmakeri som många kan utveckla vid rätt förutsättningar eller skiljer merparten av alla audiofiler ut sig och på vilket vis?”
-Kan tro att det introverta (se ovan) kan vara lite utmärkande, men om HiFi var relativt vanligt och lätt att uppnå skulle nog få nöja sig med mindre.

Hmmm.... har vi inte haft tråd med personlighetstyp någon gång? Minns inte om vi fick något utfall av det i alla fall.

// Natiis ( INTJ )

[DVD-ai]

Jag är mer ljud intresserad än musik intresserad, och mer musik intresserad än pryl intresserad.
Men det menar jag att det för mig går utmärkt att bara sitta och lyssna på intressanta ljud och jag njuter av det lika mycket som av bra musik

Jo men det är verkligen synd att skilja på musik och ljud, det är nog bara ett invant synsätt, en lite för snäv dogm hos många inbillar jag mig.

Mja, jag kan alltså sitta och lyssna på själva ljudet och hur det låter, även i från ljudkällor irl eller från en helt kass anläggning och uppskatta och frodas i hur själva ljudet låter, det har ingenting med återgivningens kvalitet att göra

Det kan vara ljudet av en humla i verkligheten, eller ett prasslande papper i bakgrunden av en låt som jag helt bortser från just då, eller något kul ljud i själva låten som fångar mitt intresse eller varför inte bara lyssna på något som inte alls är musik och inte innehåller någon rytm.

[juanth]

Orkar inte formulera något sammanhängande utifrån allt du skriver så jag tänker helt fräckt stycka upp din text och babbla på.

”Graden av audiofil (menar behov av välljud) hos många på faktiskt förstås är väldigt högt jämfört med någon slags medelsvensson.”
Så är det kanske. Att vi har större behov av välljud alltså. Eller så klingar vardagen vackrare för medelsvensson än för oss och mättar deras behov av välljud.

”Jag känner ett flertal musikintresserade som samtidigt är yrkesmusiker och ingen av dessa är särskilt nogräknade med hur de får ljudet presenterat vid lyssning i hemmiljö. Jag har pratat med dem om detta och svaren brukar bli i stil med: Äsch det är inte så noga, lite fantasi måste man ha..”
-Min främsta teori är att de flesta nog utsatts så sällan för väl inspelad och uppspelad musik att de inte har någon konkret upplevelse att eftersträva när det gäller uppspelning av musik. Om de trots allt får för sig att eftersträva någonting liknande en verklig konsert (vilket åtminstone musiker med oförstärkta instrument borde kunna få för sig, om de någonsin lyssnat från utanför scenen), så kan besök i s.k. HiFibutiker enkelt få dem att tro att det är hopplöst, liksom besök hos de flesta audiofiler.

”Kan det vara så att sk. audiofiler har betydligt sämre föreställningsförmåga och/eller lättare blir störda av omgivningen och yttre omständigheter, rummet osv.
Samtidigt är vår hörsel konstruerad för att kunna tolka ljud i en variation av miljöer.
Är det i förhållande till hörseln/evolutionen väldigt onaturligt med moderna rum?
Alltså så pass annorlunda att vår hörsel inte tycker att det är i närheten av en godtagbar hörselmiljö?”
-I kala små rum funkar rytm bättre än harmonier, gles musik bättre än tät och fördistat bättre än rena toner. Audiofilen kranar därför på med gles jazz, Mark Knopflers vackert distade gitarr och färdigsönderprocessad kvinnosång med glest baskomp. Medelsvensson sänker istället volymen och lyssnar mer med hörlurar.

”För egen del så har jag precis nu vid 51 års ålder, efter flera års utbrändhet, muskelsmärtor, magproblem mm,fått diagnosen ADD, kortfattat handlar det till stor del om sämre uppmärksamhet och svårigheter att fokusera i samma utsträckning som ”normalmänniskan” allmänt lägre energinivå beroende på brist på dopamin bla.
Det har fått mig att fundera på mitt ”ljudintresse” (Som jag naturligtvis vill kalla musikintresse) ”
-Hög energinivå är nog bra för att kunna tolerera/uppskatta det mesta. Jag, med min ofta låga energinivå, gillar att kunna välja ut saker att koncentrera mig på och ser/hör nog vardagen mer som en attack på mina sinnen än vad medelsvensson gör.

”Jag säger inte på något sätt att alla här har någon form av brist eller tillkortakommande liknande det jag beskrev ovan men kan det vara så att det ändå finns något som flertalet har gemensamt som gör oss extra känsliga/kräsna?”
-Jag tror det mest utmärkande för oss är okvinnligheten i vår benägenhet att leta upp någorlunda svåra tekniska problem och vilja lösa dem. Kanske även det introverta i att lyssna utan att deltaga.
”Är det bara en form av finsmakeri som många kan utveckla vid rätt förutsättningar eller skiljer merparten av alla audiofiler ut sig och på vilket vis?”
-Kan tro att det introverta (se ovan) kan vara lite utmärkande, men om HiFi var relativt vanligt och lätt att uppnå skulle nog få nöja sig med mindre.

Introvert var ordet sa Bill.
Ja du kanske är något på spåren, att det kan vara en hyggligt vanlig gemensam nämnare.
Att lyssna utan att deltaga...entertain me. Japp känner jag igen.
Tack för input. Intressant Ronnie. Alltihop.

[Strmbrg]

Introvers tror jag är en förutsättning för att överhuvudtaget tänka och inte bara kommunicera.
Tillspetsat formulerat, men sambandet verkar rimligt.
Samma sak med ljudfokuserad musiklyssning, dvs det vi ägnar oss åt. Lite tillspetsat så går det inte så bra att ägna sig åt ljudfokuserad musiklyssning tillsammans med dem som inte kan hålla tyst vid lyssnandet. Det kan vara hifi-intresserade killar, men de öppnar ständigt munnen under lyssnandet med apparatprat och snarlikheter.
Jag har slutat med sällskapslyssning sedan många år tillbaka.

För att anknyta till trådrubriken: Audiofili = Begränsning?
Ja, begränsning i så måtto att uppmärksamheten splittras. Dels handlar det om uppmärksamhet på det känslomässiga planet - det vill säga att ta till sig musiken.
Dels handlar det om uppmärksamhet på leveransen av musiken ur ett tekniskt perspektiv.

Åter tillspetsat, så skulle jag föredra att jag kunde strunta ganska friskt i det tekniska och istället hade förmågan att ägna full uppmärksamhet åt musiken.
Åtminstone om mitt enda syfte var att tillägna mig musik och ville slippa undan billigt och krångelfritt.
När jag inför mig själv påstår att jag behöver den här extremt förfinande - åtminstone mycket kostbara - tekniska utrustningen för att kunna tillägna mig musiken - ja då skulle jag nog vilja påstå att jag ljuger. Eller åtminstone att jag hycklar.

Lite självdistans skadar inte. Det hjälper nog snarare till att förstå mig på mig.

[genstruktur]

Jag träffade en musiker som inte behövde någon superanläggning för han hävdade att han hörde musiken inom sig.

Liknande resonemang har jag också hört från musiker.

Om jag utgår från audiofiler på olika forum verkar det i alla fall, hos vissa, finnas en begränsning i att läsa in det som saknas.

[Nattlorden]

Jag träffade en musiker som inte behövde någon superanläggning för han hävdade att han hörde musiken inom sig.

Liknande resonemang har jag också hört från musiker.

Om jag utgår från audiofiler på olika forum verkar det i alla fall, hos vissa, finnas en begränsning i att läsa in det som saknas.

Nej, en förmåga att analysera vad som saknas istället för att det bara blir överslätat av hjärnan!

[goat76]

Jag träffade en musiker som inte behövde någon superanläggning för han hävdade att han hörde musiken inom sig.

Liknande resonemang har jag också hört från musiker.

Om jag utgår från audiofiler på olika forum verkar det i alla fall, hos vissa, finnas en begränsning i att läsa in det som saknas.

Nej, en förmåga att analysera vad som saknas istället för att det bara blir överslätat av hjärnan!

Det är väl snarare så att audiofilen måste sitta och analysera vad som saknas medans det för musikern kommer helt naturligt utan behovet att analysera, han eller hon kan lägga själv lägga till de bitar som saknas i den återgivna musiken oavsett kvaliteten på det som återges, för oavsett återgivningens kvalitet så är det mycket som saknas från det ursprungliga riktiga ljudet.
Det visar att musikern förstår musiken på ett högre plan än audiofilen och det är ju inte så konstigt, det är ju musikerna som skapar musiken.

[juanth]

Liknande resonemang har jag också hört från musiker.

Om jag utgår från audiofiler på olika forum verkar det i alla fall, hos vissa, finnas en begränsning i att läsa in det som saknas.

Nej, en förmåga att analysera vad som saknas istället för att det bara blir överslätat av hjärnan!

Det är väl snarare så att audiofilen måste sitta och analysera vad som saknas medans det för musikern kommer helt naturligt utan behovet att analysera, han eller hon kan lägga själv lägga till de bitar som saknas i den återgivna musiken oavsett kvaliteten på det som återges, för oavsett återgivningens kvalitet så är det mycket som saknas från det ursprungliga riktiga ljudet.
Det visar att musikern förstår musiken på ett högre plan än audiofilen och det är ju inte så konstigt, det är ju musikerna som skapar musiken.

Det där tror jag stämmer bra. Sedan kan man säkert kalla det både brist och tillgång, förmåga eller oförmåga hos audiofilen. Vilket det blir beror nog på hur pass enkelt det kan kopplas bort.

För min del så varierar det med dagsformen. De gånger jag är som mest avslappnad släpper jag gärna det tekniska och bara njuter av musiken. Att jag sedan tycker det är kul att utvärdera eller jämföra akustiska åtgärder eller filtervarianter är liksom ett annat perspektiv på lyssning.

[Nattlorden]

Liknande resonemang har jag också hört från musiker.

Om jag utgår från audiofiler på olika forum verkar det i alla fall, hos vissa, finnas en begränsning i att läsa in det som saknas.

Nej, en förmåga att analysera vad som saknas istället för att det bara blir överslätat av hjärnan!

Det är väl snarare så att audiofilen måste sitta och analysera vad som saknas medans det för musikern kommer helt naturligt utan behovet att analysera, han eller hon kan lägga själv lägga till de bitar som saknas i den återgivna musiken oavsett kvaliteten på det som återges, för oavsett återgivningens kvalitet så är det mycket som saknas från det ursprungliga riktiga ljudet.
Det visar att musikern förstår musiken på ett högre plan än audiofilen och det är ju inte så konstigt, det är ju musikerna som skapar musiken.

Måste inte, men kan.

[Bill50x]

Jag är periodare när det gäller teknik kontra musik. Ibland snöar jag in på att optimera tex kabeldragning, högtalarplacering, testa olika fötter till högtalarna osv. Men när jag väl är någorlunda nöjd är det bara musiken som gäller. Det är bara om det börjar låta riktigt illa som jag måste ta tag i saker. det händer tack och lov inte så ofta utan ljudet är mestadels på en acceptabel nivå.

Men jag har märkt att ljudet från LP12:an börjar bli lite tröttare. Inte för att ljudet förändrats, det är lika bra som alltid, men det är inte lika mycket fart och glädje i musiken längre. Små skillnader men dock. Så nu har jag skaffat nytt innerchassi (Kore), siktar på det nya lagret Carousel och på drivningen Lingo 4. Sedan blir det att meka

/ B

[goat76]

Nej, en förmåga att analysera vad som saknas istället för att det bara blir överslätat av hjärnan!

Det är väl snarare så att audiofilen måste sitta och analysera vad som saknas medans det för musikern kommer helt naturligt utan behovet att analysera, han eller hon kan lägga själv lägga till de bitar som saknas i den återgivna musiken oavsett kvaliteten på det som återges, för oavsett återgivningens kvalitet så är det mycket som saknas från det ursprungliga riktiga ljudet.
Det visar att musikern förstår musiken på ett högre plan än audiofilen och det är ju inte så konstigt, det är ju musikerna som skapar musiken.

Måste inte, men kan.

Men min poäng var att musikern varken måste eller behöver kunna analysera återgivningen, han VET vad som saknas i jämförelse med hur den borde låta på riktigt, alltså allt det där som saknas på inspelningen och som därmed inte heller kan återges av ljudanläggningen, oavsett ljudsystemets kvalitet.

[Nattlorden]

Men min poäng var att musikern varken måste eller behöver kunna analysera återgivningen, han VET vad som saknas i jämförelse med hur den borde låta på riktigt, alltså allt det där som saknas på inspelningen och som därmed inte heller kan återges av ljudanläggningen, oavsett ljudsystemets kvalitet.

Kraftwerk - Autobahn ?

[Harryup]

Jag träffade en musiker som inte behövde någon superanläggning för han hävdade att han hörde musiken inom sig.

Liknande resonemang har jag också hört från musiker.

Om jag utgår från audiofiler på olika forum verkar det i alla fall, hos vissa, finnas en begränsning i att läsa in det som saknas.

Vi hade i butiken hela skaran av musiker;
De som inte hörde skillnad på något alls (helt seriöst) eftersom de lyssnade så intensivt på tolkningen att de inte uppfattade något annat.
Vi hade musiker som enbart stod ut med Carlssonhögtalare.
Vi hade musiker som absolut inte ville ha Carlssonhögtalare.
Vi hade musiker som ville sitta vända ifrån högtalarna eftersom dom hade hela orkestern bakom sig på jobbet.
Vi hade musiker som var extremt petiga och satsade rejält på sin anläggning.

Så vi hade definitivt musiker som var audiophiler som kunder men de var inte teknikintresserade i någon större grad.

/Harry Up

[genstruktur]

Finns ju säkert alla olika typer av musiker!

För att följa faktisktkutym behöver väl nästkommande 10 sidor ägnas åt att bestämma definitionen av vad en musiker är

Hojta till när det är klart

[Strmbrg]

Under tiden som definitionen av ordet "musiker" utarbetas, så kommer här en sammanfattning:
Teknik är kul.
Prylar är kul.
Musik är tråkigt.

[RogerGustavsson]

Nu är det väl också beroende på vilket instrument musikerna traketerar? De flesta instrument låter annorlunda för den som lyssnar än den som spelar. En fiol intill vänster öra, en flöjt framför ansiktet, en saxofon framför kroppen, ett trumset på extremt nära håll, en sångare osv. Många instrument är också skadliga för hörseln på de korta avstånden det ofta blir frågan om för utövaren. Sedan kommer förstås frågan om hur ofta musikerna lyssnar på när andra spelar det "egna" instrumentet, lär uppfattas annorlunda från det hållet, lyssnarhållet.

[BPeter]

Söker vi svar eller tycker vi oss ha svaren och vill dela med oss, som en tjänst till mänskligheten?

Vad tillför stereon jämfört med tivoliradion på krukbrädan i köket? För egen del, en känsla av att musikern är mer närvarande i mitt eget hem. Varför skulle det vara önskvärt? Antagligen är det totalt oönskansvärt men med en bra återgivning och en smula reflektion så får vi en kombination av "det är som om musikern är här" och "tack och lov slipper vi att det är på riktigt".