Nyfikenhet och skepsis eller bara endera?

[Strmbrg]

Jag läser att ”Det hör till vetenskapens natur att vara såväl nyfiken som skeptisk”.
Det är förvisso bara ett lösryckt påstående, som låter lite sådär småsnyggt och därmed liksom trovärdigt. Men det låter ju å andra sidan inte helt bortitok (jönsigt ord och just därför valde jag det).
Nå, nu handlar det om DIG. DIN hållning. INTE hur det ”ligger till”.
Så, förhäv er icke nu, utan begränsa er till den egna hållningen i detta utan att basunera ut ”sanningen”.

Så, två spörsmål och lägg nu ”säkerhetsnålar i gardiner” åt sidan om det underlättar ett sansat resonemang:

Är du nyfiken och skeptisk?

Vet man redan allt och har enbart framöver att finslipa på detta vetande?

[shifts]

Tycker nog jag är nyfiken och skeptisk. Skeptisk till mitt eget kunnande och mitt eget hörande. Inför de båda är jag ytterst ödmjuk. Jag är nyfiken – men lat – därför testar jag inte direkt runt en massa olika pryttlar, men lyssnar gärna på nya makapärer när jag får chansen. Musik är jag ytterst nyfiken på, kanske allra mest. Har dock för lite tid och pengar för att hänge mig fullt ut till allt jag kommer över som intresserar mig, så det blir alltid en begränsning.

[Nattlorden]

Det är solklart man inte vet allt. Däremot får man kika på storleksordningar och vad som vi faktiskt lyckas åstadkomma med det.

Ibland har man en felaktig hypotes och/eller en felaktig formel - men de resultat den ger är inom ett visst område användbart. Det gick att bygga flygplan trots fel hypotes inom aerodynamiken, det går än bättre när man om inte rättat så i alla fall förbättrat den. Men de gamla flygplanen flyger likfullt.

Newtonsk fysik fungerar utmärkt inom sitt område, men går man utanför det så finns det andra sätt.... och det jagas fortfarande ett enhetligt sätt att räkna allt på.

Men från det till att vad som helst skall kunna ifrågasättas inför en allmänhet är en helt annan sak... skall man ifrågasätta så bör man ha goda grunder och helst komma med en bättre täckande lösning än den för närvarande vedertagna. Egen tro / smak / önskningar räcker inte.

[Bill50x]

Tycker nog jag är nyfiken och skeptisk. Skeptisk till mitt eget kunnande och mitt eget hörande. Inför de båda är jag ytterst ödmjuk. Jag är nyfiken – men lat – därför testar jag inte direkt runt en massa olika pryttlar, men lyssnar gärna på nya makapärer när jag får chansen. Musik är jag ytterst nyfiken på, kanske allra mest. Har dock för lite tid och pengar för att hänge mig fullt ut till allt jag kommer över som intresserar mig, så det blir alltid en begränsning.

+1 på det!

/ B

[distad]

Är mest nyfiken och det har jag varit i 30år med denna hobby, men jag lyssnar inte runt alls som förr utan jag väljer russinen i kakan som jag vill lyssna på, men det har blivit ännu mindre numera då jag tröttnat att gå på mässor.
Tycker det är roligare att besöka folk och lyssna.

[MacBruce]

Det är solklart man inte vet allt. Däremot får man kika på storleksordningar och vad som vi faktiskt lyckas åstadkomma med det.

Ibland har man en felaktig hypotes och/eller en felaktig formel - men de resultat den ger är inom ett visst område användbart. Det gick att bygga flygplan trots fel hypotes inom aerodynamiken, det går än bättre när man om inte rättat så i alla fall förbättrat den. Men de gamla flygplanen flyger likfullt.

Newtonsk fysik fungerar utmärkt inom sitt område, men går man utanför det så finns det andra sätt.... och det jagas fortfarande ett enhetligt sätt att räkna allt på.

Men från det till att vad som helst skall kunna ifrågasättas inför en allmänhet är en helt annan sak... skall man ifrågasätta så bör man ha goda grunder och helst komma med en bättre täckande lösning än den för närvarande vedertagna. Egen tro / smak / önskningar räcker inte.

Vill inte fjäska för moderatorer, men onödigt att skriva samma sak igen.

+1 på den, alltså.

[Strmbrg]

Om vi helt slumpmässigt tar och lägger en apparat som kraftigt reducerar THD på elnätet till frågan:
Ska dess musikmässiga inverkan avfärdas baserat på ”att det där kan inte ha någon inverkan vid gängse THD-nivåer.”
Eller ska nyfikenheten baserat på ”hm, jag kanske borde prova och inte bara ta för givet...” få styra?

[shifts]

Om vi helt slumpmässigt tar och lägger en apparat som kraftigt reducerar THD på elnätet till frågan:
Ska dess musikmässiga inverkan avfärdas baserat på ”att det där kan inte ha någon inverkan vid gängse THD-nivåer.”
Eller ska nyfikenheten baserat på ”hm, jag kanske borde prova och inte bara ta för givet...” få styra?

Aha, var det dit du ville komma.

Retoriskt då: Om du lyssnar och du hör en skillnad (vi kan ponera att det de facto hörs en skillnad!), hur vet du/man att det beror på lägre THD på strömmen? För att apparaten skulle göra just det enligt produktblad? Kanske gjorde apparaten fel och ökad THD, vilket råkade höras och det är den förändringen som upplevs alternativt hörs? Eller något annat.

Vad är själva syftet med detta, för att parafrasera en känd skribent.

[Strmbrg]

Om vi helt slumpmässigt tar och lägger en apparat som kraftigt reducerar THD på elnätet till frågan:
Ska dess musikmässiga inverkan avfärdas baserat på ”att det där kan inte ha någon inverkan vid gängse THD-nivåer.”
Eller ska nyfikenheten baserat på ”hm, jag kanske borde prova och inte bara ta för givet...” få styra?

Aha, var det dit du ville komma.

Retoriskt då: Om du lyssnar och du hör en skillnad (vi kan ponera att det de facto hörs en skillnad!), hur vet du/man att det beror på lägre THD på strömmen? För att apparaten skulle göra just det enligt produktblad? Kanske gjorde apparaten fel och ökad THD, vilket råkade höras och det är den förändringen som upplevs alternativt hörs? Eller något annat.

Vad är själva syftet med detta, för att parafrasera en känd skribent.

Strömtjosan var ett exempel på en ifrågasatt pryl bara.
Syftet med vad?

[shifts]

Ja precis! Ungefär lika konfunderad brukar jag bli när du frågar om syftet.

Man kan ju börja prova en massa saker man inte provat, bara för att det är klart man inte kan veta innan hur något kommer påverka. Vet inte om det är särskilt nyfiket egentligen. Tycker nyfikenhet mer kan kopplats till att undersöka hur det ligger till (gör skillnaden skillnad), snarare än förutsättningslöst anta att allt gör skillnad och kalla det nyfikenhet. Om provar kan betyda undersöka sakernas tillstånd är jag med på att det kan vara nyfiket värre. Om provar enbart handlar om lyssning och inget annat, hur vet man?

[Bill50x]

Strömtjosan var ett exempel på en ifrågasatt pryl bara.
Syftet med vad?

Att motivera sin ekonomiska insats?

jag tycker mig vara ganska öppen för olika sorters lösningar, har provat att måla cd-kanter gröna och klistrat små blänkande klistermärken på dem. Jag har testat olika interconnects och högtalarkablar. jag har däremot inte byggt tunnlar i trä till mina högtalarkablar och inte heller testat vilken olja att gnida in dem med (vilket Enid Lumley på tidskriften the absolute sound gjort). Jag har tidigare testat att flytta högtalarna i halvcentimeterssteg, jag har också laborerat med olika underlag till min skivspelare. Har testat att neutralisera elektrostatiska laddningar både i vinyler och CD. En del av detta ger förbättringar, andra inte.

Strömtjosor har jag däremot inte testat. Däremot har flera relativt pålitliga vänner menat att man ofta får ett renare "finare" ljud men tappar nerv och intensitet.

Vad man absolut ska akta sig för är att jämställa skillnad i ljudet med en bättre återgivning.

/ B

[Conan]

Om vi helt slumpmässigt tar och lägger en apparat som kraftigt reducerar THD på elnätet till frågan:
Ska dess musikmässiga inverkan avfärdas baserat på ”att det där kan inte ha någon inverkan vid gängse THD-nivåer.”
Eller ska nyfikenheten baserat på ”hm, jag kanske borde prova och inte bara ta för givet...” få styra?

Säg att jag skulle stöta på en reklamtext i någon HiFi-tidning om en ny & revolutionerande strömrenande apparat som uppges ge stora ljudmässiga fördelar, så... slutar jag läsa och bläddrar vidare i tidningen. Personligen "styr" jag min nyfikenhet mot sånt som jag bedömer har en möjlighet att fungera inom rimlighetens ramar. Detta behöver inte vara den universella sanningen men det känns sant för mig.

En nätsladd som vänder upp och ner på hela ljudupplevelsen? Nä, jag tror inte det. En ny högtalare som verkar prisvärd och med intressanta tekniska lösningar? Ja det vill jag veta mer om! Ett musikalbum som sägs ha goda musikaliska kvaliteter och en hög ljudkvalitet? Fram med Spotify!

[Harryup]

Jag personligen tror inte på att hifi-apparater beter sig idealt så därför finns det möjligheter att saker som faktiskt gör något kan fungera även om de inte borde spela någon roll med t.ex. en strömrenare. Och det borde det inte göra, men steget till att konstatera att det är så utan att faktiskt ha testat i en eller annan uppställning känns inte vetenskaplig alls. Det är för min del lika mycket förutfattade åsikter som att en som tycker att den gör skillnad inte testar om det faktiskt gör det utan bara kör på, men ändå påstår att det gör det.

[MacBruce]

Strömtjosan var ett exempel på en ifrågasatt pryl bara.
Syftet med vad?

Att motivera sin ekonomiska insats?

jag tycker mig vara ganska öppen för olika sorters lösningar, har provat att måla cd-kanter gröna och klistrat små blänkande klistermärken på dem. Jag har testat olika interconnects och högtalarkablar. jag har däremot inte byggt tunnlar i trä till mina högtalarkablar och inte heller testat vilken olja att gnida in dem med (vilket Enid Lumley på tidskriften the absolute sound gjort). Jag har tidigare testat att flytta högtalarna i halvcentimeterssteg, jag har också laborerat med olika underlag till min skivspelare. Har testat att neutralisera elektrostatiska laddningar både i vinyler och CD. En del av detta ger förbättringar, andra inte.

Strömtjosor har jag däremot inte testat. Däremot har flera relativt pålitliga vänner menat att man ofta får ett renare "finare" ljud men tappar nerv och intensitet.

Vad man absolut ska akta sig för är att jämställa skillnad i ljudet med en bättre återgivning.

/ B

"Strömtjosor" har jag enbart använt i industriella sammanhang; styr - och reglerapplikationer. De kan ibland göra skillnaden mellan "fungera eller icke fungera". Eller fungera 'mer eller mindre bra'. I hifi-sammanhang kan jag föreställa mig, att man kan mata en förstärkare med mer eller mindre "utmanande" vågformer, och konstatera på utgången huruvida "tjosan" medför oförändrad eller mindre distorsion. Blindtest!, Blindtest!, Dubbel blindtest! är ju annars användbara metoder...

( Av en erfaren utvecklare av applikationer för "svår industri" lärde jag mig också en metod som han kallade "jordbalans". (Huruvida uttrycket har någon "språklig bäring" eller inte, får andra bedöma. Hur som helst fungerade det alltid, då inget annat hjälpte.)

Applikationer för industrin är ofta(st) inneslutna in ett "kabinett" av stålplåt, och inne i kabinettet ryms t.ex strömriktare och annat, vilka producerar en ofantlig massa magnetiska störningsfält. Till detta tillkommer förstås störningar från omgivningen. Sådana kan t.ex "störa ut" en pulsgivare, även om denna är ansluten via balanserade ledningar med termineringar enligt alla konstens regler. När ingen annan metod hjälper, återstår då att "söka jordbalans". Det kan vara en ganska arbetskrävande metod, men man lär sig snart var "the usual suspects" är belägna.

Man ansluter helt enkelt en tråd till styrsystemets "nolla", därefter söker man, med en prob på tråden, en punkt i kabinettet, då "allting fungerar". (Markerar var så är fallet, och fortsätter med att söka ytterligare sådana "punkter". Den punkt som "vinner" har ofta en "verkningsfull" diameter om ett par cm... Till denna punkt ansluter man styrsystemets "nolla" via en RC-länk — kabinettet är förstås anslutet till skyddsjord ). Häpp!