Jag skulle nog säga att sista ordet är inte sagt i frågan gällande fas och hörbarhet d v s hörselns detektion av fas.
Jag har också sett namnen Floyd Toole och Eberhard Zwicker nämnas. En av de grundläggande böckerna inom psykoakustiken är boken,
Psychoacoustics: Facts and models.
Den är skriven av Hugo Fastl och Eberhard Zwicker.
Hugo Fastl is Professor of Technical Acoustics in the Faculty of Electrical Engineering and Information Technology at the Technical University München, Germany. He graduated 1969 in Music from the Academy of Music München, and 1970, 1974, and 1981 he earned at the Technical University München the degrees of Dipl.-Ing., Dr.-Ing., and Dr.-Ing. habil., respectively. His research interests are basic psychoacoustics and its applications in fields like audio-communication, noise control, sound quality design, audiology, or music. In 1987 he was elected Guest Professor of Osaka University, Japan, and in 1990 he became a Fellow of the Acoustical Society of America. He is head of the committee "Auditory Acoustics" of the Society for Information Technology (ITG), and with the German Acoustical Society (DEGA) he is member of the Board of Directors, and Treasurer. In 1983 he won the Award of the Society for Information Technology (ITG), in 1991 the Research Award in Audiology of the Forschungsgemeinschaft Deutscher Hörgeräte-Akustiker, in 1998 the Research Award of the Japan Society for the Promotion of Science (JSPS), and in 2003 the Rayleigh Medal of the Institute of Acoustics (UK).
Eberhard Zwicker was one of the worlds top authorities in psychoacoustics. In his labs in Stuttgart and München he educated scientists and engineers who hold now key positions in basics and applications of (psycho-)acoustics. From his many honors, the Silver Medal of the Acoustical Society of America and the degree of Honorary Member of the Audio Engineering Society are among the more outstanding.
Om jag personligen på en 10-gradig skala skulle rangordna olika forskare/skribenter inom området elektroakustik/psykoakustik så sätter jag 3-4 poäng på Floyd Toole och 9-10 poäng på Eberhard Zwicker och/eller Hugo Fastl.
Floyd Toole spelar i mina ögon inte ens i samma liga som Fastl och Zwicker. Det är min personliga uppfattning. Wolfgang Klippel vet jag för lite om för att rangordna. Bruno Putzeys sätter jag på ungefär samma poäng som Floyd Toole, högre poäng på elektronik men mindre poäng på psykoakustik/akustik/elektroakustik.
Att särskilja frekvensgång från fasgång är väldigt svårt och principiellt intrinsiskt omöjligt i ett minimumfassystem. Men det finns möjligtvis undantag då olinjära parametrar införs till systemet.
Jag vill poängtera att i princip allt som diskuteras på området förutsätter linjära system. Problemet är att då högtalare och rum införs i resonemang, så finns inga linjära system. Den förenklade matematiken gäller helt enkelt inte. Normalt mäter man med mikrofon som i sig kan betraktas som ett linjärt system. Klippel mäter med laser som i sig också kan betraktas som ett linjärt system.
Inkluderar man istället hörseln som mätinstrument så övergår mätinstrumentet från ett linjärt system till ett synnerligen olinjärt system.
Då är objektet som skall analyseras ett olinjärt system och subjektet som analyserar, även det ett olinjärt system och i inget av dessa olinjära system kan enkel matematik appliceras på för att få någon slags linjära kurvor som man vill analysera. Men det är detta som hittills stått till buds. Att tro att man genom att analysera aktiv verksamhet i hjärnan skulle kunna mäta det man hör är snarast att betraktas som vidskeplighet. Man kan lika gärna titta i horoskop. Om detta kommer jag återkomma. Jag kommer nog även återkomma om det andra jag här skriver.
Det är dessa grundläggande funktioner som komplicerar hela företeelsen med att katalogisera förhållanden mellan ljudvågor i den objektiva fysikaliska världen kontra ljud i den upplevda världen.
De flesta mätförfaranden är för simpla. Resultaten blir svårtolkade då man försöker applicera resultaten generellt och tolkas då till 99,99 % felaktigt. Man vill förenkla verkligheten till förenklade modeller som man försöker bemästra där man generaliserar väldigt snäva modeller. Det är min uppfattning. Men om man inte ens kan bemästra befintliga förenklade modeller så skall man inte tro att man kan ha någon som helst förståelse för ännu mer synnerligen komplexa modeller. Man måste börja någonstans och inse sin egen begränsning. Det kan man bara göra genom att i princip nollställa sig. Självinsikt kallas det. Det får bli året 2021 som ställer allt uppochner där var och en får ifrågasätta sin egen kunskap, sin egen insikt och slutligen sin egen existens i denna värld. Det är faktiskt en del av analysprocessen. Sedan behövs teamwork för att få ihop syntesen.
Alla mätresultat är som jag ser det helt korrekta och korrekt utförda och oantastliga, men återspeglar inte verkligheten då man använder hörseln i vardagslivet. Jag kan också säga att de som forskar inom psykoakustiken är till 100 % helt medvetna om denna diskrepans mellan kliniska undersökningar och verklighetens vardagliga hörselanvändande.
Det är till och med så att denna diskrepans ovillkorligen måste finnas och medvetet struktureras till att gälla. Forskningen är alltså medvetet inriktad på detta. För en lekman ter sig det hela helt vansinnigt, men då man tränger in lite mer på djupet och lär sig hur forskning fungerar där man forskar på en och endast en parameter i sänder så blir det en självklarhet att det måste vara så för att ens kunna få en initial förståelse över fenomenet ljud och fenomenet hörsel. Forskningstekniken kallas reduktion och reduktionism.
Reduktionism är föreställningen att komplexa begrepp kan beskrivas med hjälp av enklare begrepp. Till exempel skulle aritmetik kunna reduceras till logik och mentala processer kunna beskrivas som fysikaliska processer. Det tillhör grenen vetenskapsteori som i sin tur tillhör grenen filosofi och speciellt inom vetenskap.
Den bygger på en grundläggande analys av samtliga ingående respektive parametrar i ett fysikaliskt eller psykologiskt skeende.
Vill man studera ljud så får man detaljstudera varje enskild parameter i vågekvationen. Jag tror många av er inte ens vet vilka parametrar som ingår i vågekvationen. Om Eulers formler inte räcker till så går man över till Navier-Stokes ekvationer. Då införs olinjäritet som viskositet och annat. Om detta inte räcker till så vår man införa ytterligare ekvationer i beräkningarna. Till slut har man en modell som kanske kan användas för att deterministiskt få en viss korrelation mellan den fysikaliska verkligheten och den upplevda fysikaliska verkligheten. Där är vi fortfarande långt ifrån.
Vad gäller detta så är min uppfattning att människan i dagsläget enbart fluktat in den fysikaliska verkligheten på ytan och enkom snuddat vid företeelsen den
upplevda fysikaliska verkligheten och detta inom ett mycket snävt intervall och på enstaka begränsade input till systemet gällande elektroakustiken och psykoakustiken. Då är man så att säga fortfarande kvar i en reduktionistisk analys.
Något annat har jag inte sett i någon litteratur, vad det än vara må, på området.
Då analysen någon gång inom 1,000 år är fullbordad eller tillräckligt fullbordad kan syntesen börja. Det är då man lägger ihop allt och alla ingående parametrar till en grundläggande förståelse. Än så länge anser jag att syntesen i princip är så avlägsen att någon grundläggande övergripande förståelse inte kan appliceras över fenomenet ljud.
Därför är jag helt skeptisk till i princip allt som anses definitivt och alla som anser sig ha den definitiva lösningen inom området ljud och förståelsen av ljud.
Sån är jag. Det betyder att det finns en mycket stor mängd kvar att forska i för att ringa in fenomenet ljud och hörandet av ljud.
För mig är the Case så att säga fully open. Det är en öppen dörr till det okända men många små cases inom sina respektive specifika områden äro closed. Matematiken finns i hög grad gällande den fysikaliska objektiva världen. Problemet är att inom vågrörelselärans matematik så finns många intressanta fenomen som kommer nå sitt dagsljus varefter.
Summa summarum: Man behöver inte skämmas för det man hör eller för det man inte hör, oavsett om det är öppet test eller blindtest eller i vardagshörande. That's the part of the game tills analysen är klar och syntesen i stort sett likaså och en fulländad förståelse för dels det objektiva, dels det subjektiva uppnåtts.
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
