Psykoakustik utbrutet ur "Baskapacitet kan öppna fönstret...

[I-or]

Det här är fortsättningen av en delad tråd, så den är inte skapad så här. // Redaktör'N

En liten upplysning - Linn rekommenderar användandet av Tune-method vid injustering av högtalaren till en början . Det är en väldigt exakt metod som jag, Goat76 , sportbilsentusiasten och hcl mfl behärskar. Alla som inte är tondöva kan lära sig metoden på nån timma, så det är inget hokus pokus. .
Metoden fungerar med alla högtalare i alla rum.

Space optimization används efteråt, eller om man av nån anledning måste placera sina högtalare suboptimalt.

En perfekt placerad högtalare med hjälp av Tune-method behöver väldigt sällan nån hjälp av något dsp-korrigeringsprogram där det mäts från lyssningsplats. Där det ibland behövs , är korrigering för själva rummets fundamentalresonanser ( som sker mellan tvenne väggar ) som sker vid samma frekvenser oberoende av var högtalarna eller lyssnaren är placerad.

Det Linn kallar Tune Dem: https://docs.linn.co.uk/wiki/index.php/FAQ_-_Tune_Dem.

Man skriver bland annat: "How easy is it to sing-along/follow with the melody?"

Jag behöver nog inte påpeka att jag inte håller med. Det är precis lika lätt att följa melodin på en mobiltelefon som på ett supersystem. Hela metodiken är märklig.

[goat76]

En liten upplysning - Linn rekommenderar användandet av Tune-method vid injustering av högtalaren till en början . Det är en väldigt exakt metod som jag, Goat76 , sportbilsentusiasten och hcl mfl behärskar. Alla som inte är tondöva kan lära sig metoden på nån timma, så det är inget hokus pokus. .
Metoden fungerar med alla högtalare i alla rum.

Space optimization används efteråt, eller om man av nån anledning måste placera sina högtalare suboptimalt.

En perfekt placerad högtalare med hjälp av Tune-method behöver väldigt sällan nån hjälp av något dsp-korrigeringsprogram där det mäts från lyssningsplats. Där det ibland behövs , är korrigering för själva rummets fundamentalresonanser ( som sker mellan tvenne väggar ) som sker vid samma frekvenser oberoende av var högtalarna eller lyssnaren är placerad.

Det Linn kallar Tune Dem: https://docs.linn.co.uk/wiki/index.php/FAQ_-_Tune_Dem.

Man skriver bland annat: "How easy is it to sing-along/follow with the melody?"

Jag behöver nog inte påpeka att jag inte håller med. Det är precis lika lätt att följa melodin på en mobiltelefon som på ett supersystem. Hela metodiken är märklig.

Om du tycker metoden är märklig visar det bara att du inte är speciellt insatt i hur den går till, det är inga konstigheter alls och fungera med vilket ljudsystem som helst oavsett prisklass.
Har du aldrig lyssnat dig till var högtalarna låter/preserar bäst efter egenskaperna/karaktären det specifika lyssningsrummet har?

[I-or]

Jag har naturligtvis satt mig in i vad Tune Dem innebär. Noterade du inte länken?

Lika självklart vet jag exakt hur man gör för att mäta och lyssna för att finna en bra uppställning. Tune Dem är inte en effektiv metod för uppställning av högtalare, att uppmana lyssnare till att "följa melodin" leder tankarna totalt fel.

Vid uppställning av system ska man stänga av den musikaliska delen av hjärnan och enbart använda den analytiska delen. En sorts subjektiv signalanalys, alltså. På så sätt får den musikaliska delen av hjärnan bättre förutsättningar när man övergår till avnjutning av musik.

[Johan_Lindroos]

En liten upplysning - Linn rekommenderar användandet av Tune-method vid injustering av högtalaren till en början . Det är en väldigt exakt metod som jag, Goat76 , sportbilsentusiasten och hcl mfl behärskar. Alla som inte är tondöva kan lära sig metoden på nån timma, så det är inget hokus pokus. .
Metoden fungerar med alla högtalare i alla rum.

Space optimization används efteråt, eller om man av nån anledning måste placera sina högtalare suboptimalt.

En perfekt placerad högtalare med hjälp av Tune-method behöver väldigt sällan nån hjälp av något dsp-korrigeringsprogram där det mäts från lyssningsplats. Där det ibland behövs , är korrigering för själva rummets fundamentalresonanser ( som sker mellan tvenne väggar ) som sker vid samma frekvenser oberoende av var högtalarna eller lyssnaren är placerad.

Det Linn kallar Tune Dem: https://docs.linn.co.uk/wiki/index.php/FAQ_-_Tune_Dem.

Man skriver bland annat: "How easy is it to sing-along/follow with the melody?"

Jag behöver nog inte påpeka att jag inte håller med. Det är precis lika lätt att följa melodin på en mobiltelefon som på ett supersystem. Hela metodiken är märklig.

Oj. Jag läste länken.

I och för sig står där ungefär samma sak som de pladdrat om sedan åttiotalet, så det är ju inga som helst nyheter i vad Linn anser. Det finns några små fragment av klokheter, men i det stora hela står det så mycket tokigheter, ja rena vansinnigheter, att det är bäst att helt enkelt bara ignorera tramset. Jag är hyfsat säker på att utvecklarna hos Linn inte står bakom texten. Det där torde komma från ledningsgruppen.

[goat76]

Jag har naturligtvis satt mig in i vad Tune Dem innebär. Noterade du inte länken?

Lika självklart vet jag exakt hur man gör för att mäta och lyssna för att finna en bra uppställning. Tune Dem är inte en effektiv metod för uppställning av högtalare, att uppmana lyssnare till att "följa melodin" leder tankarna totalt fel.

Vid uppställning av system ska man stänga av den musikaliska delen av hjärnan och enbart använda den analytiska delen. En sorts subjektiv signalanalys, alltså. På så sätt får den musikaliska delen av hjärnan bättre förutsättningar när man övergår till avnjutning av musik.

Vilken metod som fungerar bäst är upp till varje enskild person att själv komma fram till, metoderna leder oavsett till samma slutmål förutsatt att man behärskar metoden.

Jag föreslår att du skapar en separat hattråd mot Linns metod om du vill fortsätta diskusionen och låt den här tråden återgå till ämnet, jag tror att det är många här som är intresserad av hur baskapacitet kan öppna fönstret till inspelningen.

[I-or]

Jag föreslår att du håller dig till ämnet istället för att ägna dig åt klassisk fulretorik som att beskriva berättigad kritik som "hat". Vi har redan alldeles för mycket av liknande tendenser i samhället i dag.

Jag påpekar endast att Tune Dem, som jag definitivt inte var ansvarig för att släpa in i tråden, inte fungerar. Jag ber om ursäkt om detta var svårt att smälta för dig.

[goat76]

Jag föreslår att du håller dig till ämnet istället för att ägna dig åt klassisk fulretorik som att beskriva berättigad kritik som "hat". Vi har redan alldeles för mycket av liknande tendenser i samhället i dag.

Jag påpekar endast att Tune Dem, som jag definitivt inte var ansvarig för att släpa in i tråden, inte fungerar. Jag ber om ursäkt om detta var svårt att smälta för dig.

Förlåt, det var en onödig kommentar från min sida, men vi har alldeles för många trådar som övergått till "hata Linn-trådar". Det är bara lite tröttsamt och det gick ut över dig då det började luta åt det där hållet igen.

[goat76]

Tråden är bra. Finns mycket att reflektera över.

Peters inlägg är ju intressanta. Men fortfarande finns en nedre gräns där vår hörsel inte kan detektera riktning. Detta på grund av att skillnaden som uppstår mellan höger och vänster öra är för små för att vi skall kunna mäta dem. Så ser jag ju på saken.

Jag upplever att Peter tangerar en mycket intressant fråga. Har vi någon nytta av reflektioner. Hur hur ser detta ut. Vad gör detta bättre eller sämre. Men det är väl en fråga framförallt för det som händer över 200 Hz.

Men jag läser alla inlägg. Hygglig ton också

Enligt David Griesinger är han mycket väl medveten om svårigheterna att detektera riktning i den lägsta basen, det är däremot "fluctation" (signal-variationer) i lågfrekvensområdet som bidrar/ger ledtrådarna av envelopment (rumsljud av omsvepande karaktär) från inspelningen vid den slutgiltiga musiklyssning.
Det hela förutsätter dock att det först och främst finns rumsljud av envelopment-karaktär på inspelningen, att lyssningsrummet möjliggör tillräckligt stor kvot av direktljudet samt att man behöver hjälpa till med placeringen av bashögtalaran så att dessa helst är placerade på sidorna av lyssnaren, varav dessa spelar enskilda separata signaler för att det ska kunna uppstå signal-variationer.

Ibland sker det att någon här påpekar att jag bör vara mer ödmjuk inför "experterna" på forumet, detsamma kan väl isåfall sägas om David Griesinger som arbetat med rumsljud för Lexicon i över 30 år med åtskilliga mätningar av diverse konserthallar, samt gjort åtskilliga inspelningar av klassisk musik i dessa lokaler för bland annat Sheffield Records.

I och med alla de mätningar han gjort av diverse konserhallar har han kommit fram till att det som urskiljer de bästa hallarna är de med bäst envelopment i basfrekvensområdet.

"In fact, in concert halls and opera houses envelopment can sometimes be primarily a low frequency phenomenon. The difference between an outstanding hall and an average one is often the presence of adequate low frequency envelopment."

För de som är intresserade av att läsa om hans arbete "Objective measures of spaciousness and envelopment" finns det här: https://www.akutek.info/Mitt%20Bibliote ... bjmeas.pdf[/quote]

[petersteindl]

En liten upplysning - Linn rekommenderar användandet av Tune-method vid injustering av högtalaren till en början . Det är en väldigt exakt metod som jag, Goat76 , sportbilsentusiasten och hcl mfl behärskar. Alla som inte är tondöva kan lära sig metoden på nån timma, så det är inget hokus pokus. .
Metoden fungerar med alla högtalare i alla rum.

Space optimization används efteråt, eller om man av nån anledning måste placera sina högtalare suboptimalt.

En perfekt placerad högtalare med hjälp av Tune-method behöver väldigt sällan nån hjälp av något dsp-korrigeringsprogram där det mäts från lyssningsplats. Där det ibland behövs , är korrigering för själva rummets fundamentalresonanser ( som sker mellan tvenne väggar ) som sker vid samma frekvenser oberoende av var högtalarna eller lyssnaren är placerad.

Det Linn kallar Tune Dem: https://docs.linn.co.uk/wiki/index.php/FAQ_-_Tune_Dem.

Man skriver bland annat: "How easy is it to sing-along/follow with the melody?"

Jag behöver nog inte påpeka att jag inte håller med. Det är precis lika lätt att följa melodin på en mobiltelefon som på ett supersystem. Hela metodiken är märklig.

Oj. Jag läste länken.

I och för sig står där ungefär samma sak som de pladdrat om sedan åttiotalet, så det är ju inga som helst nyheter i vad Linn anser. Det finns några små fragment av klokheter, men i det stora hela står det så mycket tokigheter, ja rena vansinnigheter, att det är bäst att helt enkelt bara ignorera tramset. Jag är hyfsat säker på att utvecklarna hos Linn inte står bakom texten. Det där torde komma från ledningsgruppen.

Filosofin och texten kommer från Ivor Tiefenbrun himself och ingen annan än Ivor. Det var Ivor som grundade företaget Linn och som var ägaren till bolaget Linn och som var VD för bolaget och Styrelseordförande i Linn och även Head of R&D.
Sedan är det så att Linn inte anställt personer som inte till fullo anammat Linns filosofi. Om någon hyste dubier så fanns två alternativ, antingen likriktas i Ivors fotspår eller sluta på Linn. Det var raka puckar och effektivitet. Inget inbördeskrig eller inbördes kiv. Strukturen var 100 % hierarkiskt uppbyggd. Ivor på toppen.

Vid viss tidpunkt i början på 90-talet hade Göran Rudling sökt posten som exportchef. Göran hatade exportchefen och den känslan var nog ömsesidig. Göran fick posten och exportchefen fick gå. Då kom Göran in med ett rätt dräpande skriftligt brev mot f.d. Exportchefen. Det var ingen bra ide. Göran fick omedelbart sparken från Linn redan innan han ens hann tillträda. Allt som kunde bli till en eld i företaget kvästes omedelbart av Ivor. Ivors ledarmetoder kan diskuteras men bolaget finns alltjämt och med samma filosofi som för 40 år sedan och med en hyfsat ledande marknadsposition inom sitt gebit, nämligen att inte vara ett ljudåtergivningsföretag utan ett musikåtergivningsföretag.

På 80-talet fick Linn med sig i stort sett hala världspressen inom hifi. Han fick med sig alla ledande handlare i U.K. En av orsakerna till deras dominans var Linns förmåga till snabb service mot butik och slutkund.
Det var som en befrielse för butikerna. Det var mycket serviceproblem på den tiden. Linn hade en fenomenalt bra production management från 80-talet. På 70-talet var det inte så.

Sedan kan man dissekera deras filosofi och skrifter i detalj om man vill och flera saker är direkt felaktiga medans andra saker är tänkvärda. De saker jag bedömer som felaktiga kan jag återkomma till.

Jag hade ju agenturen ett kort tag i början på 80-talet och hade ensamrätt i Sverige på att köpa produkter från Linn. Jag besökte även fabriken i Glasgow och gick igenom Linns snabbkurs med Ivor och Charlie Brennan som var säljchef på den tiden. Jag är hyfsat insatt i Linns/Ivors filosofier. Sedan var vi på en superhäftig pub mitt i skogen med den största bardisk jag sett och i särklass största Whiskysortiment jag sett.

Jag har tidigare skrivit om detta.

Mvh
Peter

[eljulio]

Peter, alltid lika intressant att läsa om dina erfarenheter. Uppskattas!

[hcl]

Peter, alltid lika intressant att läsa om dina erfarenheter. Uppskattas!

Japp!

Det var nog jag som drog in Linn den här gången och det med bäring på trådämnet. Det har därefter skrivits ett antal felaktiga eller vilseledande inlägg.

Space optimisation ger enligt vad jag erfarit en stor förbättring bl.a. avseende hur öppet ”fönstret mot inspelningen” upplevs.

%%%%%%%%%%% %%%%%%%%%%% %%%%%%%%%%%

Off topic:.

Space optimization finns i ett antal varianter varav den mest avancerade bygger på FEM, som utöver de parametrar goat76 radade upp även inkluderar materialegenskaper i golv, väggar, tak och fönster samt finjustering av dessa samt luftfuktighet och en parameter som erbjuder val av hur hårt man vill att optimeringen skall korrigera avvikelser från idealt resultat. Detta görs dessutom individuellt per högtalare.

Även hur dessa parametrar väljs optimalt görs med fördel m.h.a. tune-method, inte bara placeringen av högtalarna.

Jag kan hålla med om att mätning är ett bra sätt att hitta en hyfsat bra placering av högtalarna, men hur man väljer den bästa placeringen utifrån mätningar vet inte jag. Vet någon det? Däremot är detta något som låter sig göras med god precision m.h.a. tune-method.

Många tycks ha underliga uppfattningar om tune-method, tune-dem eller vad man kallar den. Tune-method är ett lyssningsbaserat verktyg eller metod för att avgöra om en förändring är till det bättre eller till det sämre. Det är alltså en lyssningsbaserad metod som t.ex. kan användas i samband med optimering, en del av en gradient search om man så vill. Metoden är effektiv i det att den förmår vägleda den som tillämpar den korrekt till ett globalt optimum avs. aktuell parameter ur ett musikuppfattbarhetsperspektiv.

Fördelen med att använda tune-method jämfört med att mäta är att mätningen inte ger svar på vilken kompromiss som är minst dålig. Den som inte tror att bästa möjliga musikåtergivning handlar om att hitta det minst dåliga är synnerligen naiv. Dessutom; Om man inte lyckas optimera en anläggning m.h.a. tune-method så behärskar man inte metoden. Uppenbarligen! Att kritisera metoden för att man inte behärskar den är föga imponerande. Lite som att kritisera en tumstock för att den bara duger till att mäta avstånd <25cm, för att man inte lyckas veckla ut den.

[jansch]

.....................
Tråden är bra. Finns mycket att reflektera över.

Peters inlägg är ju intressanta. Men fortfarande finns en nedre gräns där vår hörsel inte kan detektera riktning. Detta på grund av att skillnaden som uppstår mellan höger och vänster öra är för små för att vi skall kunna mäta dem. Så ser jag ju på saken.

Jag upplever att Peter tangerar en mycket intressant fråga. Har vi någon nytta av reflektioner. Hur hur ser detta ut. Vad gör detta bättre eller sämre. Men det är väl en fråga framförallt för det som händer över 200 Hz.

Men jag läser alla inlägg. Hygglig ton också

Kronkan - Det är ett bra grundläggande konstaterande om man lyssnar på enskilda toner (statisk sinuston) och inga störande reflexer ställer till det, alltså lyssna i frifält. Delvis frifält kan du uppleva en fantastisk miljö med pudersnö och härliga vidder. Eller i ett friältsrum som brukar kallas för " ekofritt rum".
Allt ljud är ju tryckförändringar och ju längre ner i frekvens desto mer tid tar det innan vi uppfattar tryckförändring. Till råga på allt är hörseln dålig på att uppfatta långsamma tryckförändringar, vi har ett "högpassfilter" i hörsen.

Alltså, det är inte bara liten fasskillnad (beroende på huvudet omfång) som skapar problem utan även detektion av ljudtrycksskillnad i tid. Vi vet ju också att för långsamma ljudtryckskillnader inte går att uppfatta, frekvenser under 16 -18 Hz är ju inte längre hörbart ljud. Det handlar både om "akustisk kortslutning" oavsett om man har munnen öppen eller ej och framförallt att det saknas hörselhår för lägre frekvenser och de som finns är för okänsliga och får inte hjälp av t.ex resonans i hörselgången.

Toner högre upp i frekvens har mycket snabbare tryckförändringar och kan då snabbare uppfattas med fasskillnad, framförallt i områden där hörselgången förstärker signalen genom viss resonans.

Inte nog med detta utan evolutionen har skapat en prioritet för mer högfrekventa ljud då dessa är viktigare och enklare att att detektera riktning på. Egentligen kan man ju fråga sig varför evolutionen valde den inriktningen. Varför utvecklades inte ett bredare huvud och "lågfrekventa" hörselhår" samt en skalle som inte var känslig för lågfrekvent "akustisk återkoppling"? Sannolikt för att dels tid var viktigt och dels att naturens ljud avseende både hot och möjligheter gav fördelar. Eller,enkelt uttryckt.... lövprassel av ett rovdjur som smyger är ju inte direkt lågfrekvent.

Utöver detta har vi begåvats med "Haas effekten" som gör att vi ignorerar reflexer som gör att riktning inte är så svårtolkad. Denna egenskap har sannolikt inte utvecklats för hifi- lyssning i normala bostadsrum utan för att naturen ser ut som som den gör, ibland med t.ex berg som reflekterar ljudvågor alldeles ypperligt.

Så fasskillnad på ljudvågor mellan öronen är bara en förutsättning för att höra riktning upp till sådär 1kHz , där över börjar även "ljudskugga" hjälpa till (huvudet blir för stort för våglängden) och inte minst den "tidslucka" på ca 2 millisekunder vi använder (Haas effekten) för att ignorera reflexer.

Vi människor är genom evolutionen utrustade med egenskaper som faktiskt gör att vi kan uppleva stereo i ett modernt bostadsrum.... men det var nog inte tänkt så utifrån evolutionens perspektiv.

Sedan finns ju inom människosläktet avarten guldöron och audiofiler som jag inte kan förklara varför dom överlevt trots grava brister i perception och utan Haaseffekt. Dom kommer ju säkert överleva länge, så länge som dom inte konfronteras av ett hungrigt lejon i naturlig miljö.......

Som vanligt... en förenklig av vår hörsels förmåga men ändå sann

[I-or]

Varför utvecklades inte ett bredare huvud och "lågfrekventa" hörselhår" samt en skalle som inte var känslig för lågfrekvent "akustisk återkoppling"? Sannolikt för att dels tid var viktigt och dels att naturens ljud avseende både hot och möjligheter gav fördelar.

Evolutionsbiologer är ense om att våra huvuden har nått maximal storlek för att vi ska kunna födas fram av våra mödrar. Det är t.o.m. ett gränsfall redan i dag eftersom den upprättgående människan har fått ett alltför smalt bäcken för att lätt kunna gå igenom en förlossning. Utan tillgång till modern vård skulle många kvinnor avlida i barnsäng, vilket förstås fortfarande är fallet i utvecklingsländer.

[JM]

"This study also gives tantalizing clues to an even more complex difference -- the ability to speak and understand language," Clark says. "Perhaps some of the genes that enable humans to understand speech work not only in the brain, but also are involved in hearing." Evidence for this came from a particularly strong sign of selection acting on the gene that codes for an obscure protein in the tectorial membrane of the inner ear. One form of congenital deafness in humans is caused by mutations to this gene, called alpha tectorin.
Mutations in alpha tectorin result in poor frequency response of the ear, making it hard to understand speech. "It's something like replacing the soundboard of a Stradivarius violin with a piece of plywood," Clark notes. The large divergence between humans and chimps in alpha tectorin, he says, could imply that humans needed to tune the protein for specific attributes of their sense of hearing. This leads Clark to wonder whether one of the difficulties in training chimpanzees to understand human speech is that their hearing is not quite up to the task. Although studies of chimpanzee hearing have been done, detailed tests of their transient response have not been carried out.
https://news.cornell.edu/stories/2003/1 ... man-genome
https://en.wikipedia.org/wiki/TECTA

Schimpanser delar ca 99 % av sitt DNA med människan. En gen associerad med protienet alfa tectorin skiljer oss från våra kusiner. Mutation i genen ger försämrat audiogram och försämrad talförståelse hos homo sapiens. Möjligen förklarar detta att schimpansen har sämre basperception i de lägre frekvenserna där mänskligt tal har sina lägsta grundtoner. Kan även förklara varför schimpanser har svårt att skaffa sig ett större passivt ordförråd.

Undrar vad skulle hända om schimpanser fick denna gen inklippt i deras DNA? Kommer nog att ske.

JM

[Bill50x]

Schimpanser delar ca 99 % av sitt DNA med människan.

Gäller inte det grisen också?
Eller är det bara 98 %?

/ B

[JM]

Människan delar 50% av sitt DNA med bananer.

Korsning mellan gris och människa ger transplanterbar hud till brännskadade.
https://www.republicworld.com/world-new ... burns.html

Eller varför inte reservöron odlade på möss. Möjlig affärside är att ta fram speciell audiofil-öron med kattens möjlighet att rikta in sig mot ljudkällan. Nerverna och kopplingen till hjärnan finns redan. Det är bara skära o sy lite.
https://nyheter24.se/nyheter/utrikes/90 ... kliga-oron

JM

[Bill50x]

Har nu lyssnat på Tangbands inspelning av Maria Axell i min retroanläggning (Sansui555/Ditton 25). Ärligt talat hör jag ingen skillnad mellan full stereo eller monobas under 150 Hz. Möjligen en något tydligare/djupare bas på monovarianten, Alltså motsatsen till vad Roger rapporterat.

Vad som däremot slår mig är att basen i Celestion Ditton 25 är långt mindre "fläskig" än många modernare högtalare, trots en 12" bas plus en lika stor slav.

Vad som också slår mig är att Tangbands inspelning är ruskigt bra! Det är få album på denna sida millenieskiftet som kommer i närheten. Det musikaliska kommer fram på ett sätt som är snudd på unikt. Maria Axell är för övrigt superduktig även om de första låtarna är lite trevande. Allt som allt, en fantastisk inspelning.

/ B

[KarlXII]

Jag lyckades inte öppna fönstren, men det skallrade mycket hotfullt från dem - plus att en afrikansk mask och en tavla föll ner från väggarna - under entusiastisk visning av Zack Snyder´s Justice League häromkvällen.
Kan rekommenderas, för övrigt.

[I-or]

Schimpanser delar ca 99 % av sitt DNA med människan. En gen associerad med protienet alfa tectorin skiljer oss från våra kusiner. Mutation i genen ger försämrat audiogram och försämrad talförståelse hos homo sapiens. Möjligen förklarar detta att schimpansen har sämre basperception i de lägre frekvenserna där mänskligt tal har sina lägsta grundtoner. Kan även förklara varför schimpanser har svårt att skaffa sig ett större passivt ordförråd.

Undrar vad skulle hända om schimpanser fick denna gen inklippt i deras DNA? Kommer nog att ske.

JM

Att schimpanser och övriga människoapor har utvecklat talförmåga på ett eller annat sätt i framtiden har redan demonstrerats i Apornas Planet-filmerna.

[Baffel]

Människan delar 50% av sitt DNA med bananer.

JM

Bananer har väldigt dålig förmåga att lokalisera lågfrekventa toner. De har det ganska så svårt med de högfrekventa med för den delen.

Fast de kommer ju en bit med lurar. I alla fall höra lite Om de inte använder USB C DAC från EU

[jansch]

Varför utvecklades inte ett bredare huvud och "lågfrekventa" hörselhår" samt en skalle som inte var känslig för lågfrekvent "akustisk återkoppling"? Sannolikt för att dels tid var viktigt och dels att naturens ljud avseende både hot och möjligheter gav fördelar.

Evolutionsbiologer är ense om att våra huvuden har nått maximal storlek för att vi ska kunna födas fram av våra mödrar. Det är t.o.m. ett gränsfall redan i dag eftersom den upprättgående människan har fått ett alltför smalt bäcken för att lätt kunna gå igenom en förlossning. Utan tillgång till modern vård skulle många kvinnor avlida i barnsäng, vilket förstås fortfarande är fallet i utvecklingsländer.

Intressant information....
Blev nyfiken och googlade. Bäckenförträngning är ganska vanligt i Tyskland som utmärker sig. Frågan är varör evolutionen inte gjort något åt det. Nu är det ju "kört" då vi nyttjar kjejsarsnitt och långsiktigt kan ju det skapa ännu större huvuden/smalare bäcken.

Off topic.... ber om ursäkt

[Tangband]

Har nu lyssnat på Tangbands inspelning av Maria Axell i min retroanläggning (Sansui555/Ditton 25). Ärligt talat hör jag ingen skillnad mellan full stereo eller monobas under 150 Hz. Möjligen en något tydligare/djupare bas på monovarianten, Alltså motsatsen till vad Roger rapporterat.

Vad som däremot slår mig är att basen i Celestion Ditton 25 är långt mindre "fläskig" än många modernare högtalare, trots en 12" bas plus en lika stor slav.

Vad som också slår mig är att Tangbands inspelning är ruskigt bra! Det är få album på denna sida millenieskiftet som kommer i närheten. Det musikaliska kommer fram på ett sätt som är snudd på unikt. Maria Axell är för övrigt superduktig även om de första låtarna är lite trevande. Allt som allt, en fantastisk inspelning.

/ B

Oj, tack för berömmet .

Lite hjälp fick jag ju via mail av Bertil Alving, där han skrev att lokalen där konserten spelades in med orgeln placerad på kyrkgolvet ( ej på läktaren ) gav sällsamt gynnsamma förutsättningar för ett bra resultat. Det var nog även bra att jag innan konserten provade lite olika mikrofonplaceringar för att få ett bra resultat.
Bl.a undvek jag att placera mikrofonerna precis i mitten av kyrkan, eftersom en stor kupol fanns där i taket, precis i mitten bredvid orgeln.

Jag tror även att jag hade en hel del tur.

[Bill50x]

Jag tror även att jag hade en hel del tur.

Man kan vinna en tennisturnering i Wimbledon med en turboll, men så ska man ju ta sig till final också...

/ B

[petersteindl]

Du avfärdar vetenskapliga artiklar och hela forskningsfält. Problemet är att du inte har tillräcklig mängd kompetens på området eller fog för dina påståenden gällande andras vetenskapliga arbeten.
Skall du dissa deras arbeten så bör du nog ha mer på fötterna gällande deras kunskapsområde. Det är min bestämda uppfattning.
Mvh Peter

Psychoacoustics is the branch of psychophysics involving the scientific study of sound perception and audiology—how humans perceive various sounds. https://en.wikipedia.org/wiki/Psychoacoustics

Psykoakustiken handlar således om den psykologiska reaktionen på ljud i en akustisk miljö samt den medicinska reaktionen återspeglad inom audiologin. Här saknas i definitionen hela neurofysiologin.

Alla läkarstudenter och psykologstudenter skall kunna skilja på en signifikant dubbelblind studie från en icke signifikant för att godkännas på utbildningen. Alla dessa studenterna skall ha kompetens att skärskåda psykologiska/medicinska dubbelblind studier oberoende om det gäller mediciner eller högtalare.

"Psykoakustisk forskning" publiceras nästan uteslutet av ingenjörer/fysiker. Den tekniska den är oftast korrekt. Men när det kommer till hörandet i den beskrivna akustiska miljön avslöjas amatörerna. Författarna saknar de mest elementära kunskaperna i hörandets svårigheter vetenskapligt. LTS lyssningstest är ett pinsamt exempel.
Tyvärr finns inte den kompetensen hos teknologer eller ingenjörer vilket avspeglas i den sk "psykoakustiska forskningen".
Toole och Olive har sina stunder när forskningen är ok. Moore är oftast klockren.
Eftersom jag är läkare och psykolog borde jag ha kompetensen enligt ovan. I över 30 år har jag nästan dagligen stött på patienter med svåra hörselproblem. Min forskningspublikationer har handlat om neuroanatomi, neurofysiologi, neurokirurgi, neuropsykiatri, neuroradiologi och ffa hjärntumörer i vid mening.

Peter du tvingar mig att svara följande: Ja - jag har viss vetenskaplig kompetens att bedöma "psykoakustisk forskning" inom det som har med hörandet att göra.

JM

JM, jag förstår inte varför du drar in LTS i sammanhanget? De har noll och intet med psykoakustik och forskning i ämnet att göra. Din konstiga jämförelse blir ju bara löjeväckande. Påminner om riddaren Don Quijote av La Mancha som jagar väderkvarnar. Varför inte även dra in Kungen eller Carola i psykoakustik-forskning-sfären?

Mitt tips! Glöm LTS. Kom i stället in i matchen. De finns knappt med på kartan och definitivt inte på någon psykoakustik-karta.
Din aggression mot LTS är som jag ser det, både främmande och patetisk och speciellt då du drar in psykoakustiken som helhet i din vendetta.

Det finns många duktiga personer inom psykoakustiken, varav Jens Blauert är en, Hugo Fastl en annan, Eberhard Zwicker en tredje och Moore är en fjärde. Sedan finns ett hundratal till där uppe inom psykoakustikstratosfären. Varför ens nämna LTS? Nog om detta.

Låt oss i stället titta på Psykoakustiker och den balans som råder mellan olika gebit inom forskningen. Nedan är en samling forskare inom psykoakustiken d v s akustik och hörsel. Det är mycket kompetenta forskare.
Det är bl.a. dessa som forskar inom psykoakustiken och som skriver böcker och artiklar i ämnet. Toole finns inte ens med på top 500-listan som jag ser det. Han nämns i hifi-sammanhang.

Du har 100 % fel i din analys gällande vilka som finns och forskar eller har forskat inom psykoakustiken. Det hoppas jag kunna rätta till i detta inlägg.
Ni andra, läs och begrunda, även du baffel.

Det här är en bok som jag tror ingen på forumet känner till och således aldrig studerat. Det är dock en av de bättre böckerna i ämnet.
Det är bara att kolla vilka som är författare och vilket ämnesområde de tillhör, medicin/psykologi eller teknik/fysik.

Det här är boken. Jag har lusläst det mesta i den boken. Den kräver förkunskaper som heter duga. Blauerts bok rekommenderas. Moores bok likaså, men även några hundra artiklar och andra böcker med intro från psykologi och medicin innan man börjar läsa denna. Jag har den i Hard Cover. Jag vill helst ha alla böcker jag läser i hard cover.

Binaural and spatial hearing in real and virtual environments_72.jpg (291.47 KiB) Visad 1553 gånger

https://www.amazon.com/Binaural-Spatial-Hearing-Virtual-Environments-dp-0805816542/dp/0805816542/ref=mt_other?_encoding=UTF8&me=&qid=

Här är ett foto på personerna, så kan man se hur de ser ut. Det är dessa som du kallar amatörer och hävdar att de saknar de mest elementära kunskaperna i hörandets svårigheter vetenskapligt och du anser dig själv besitta mer kunskap än dessa och du skulle kunna göra peer reviews på deras artiklar. Tyvärr ser jag det som smått befängt.
Jag säger bara, kom ner på jorden. Vakna!

Binaural and spatial hearing in real and virtual environments contributors.jpg (102.63 KiB) Visad 1553 gånger

Nedan är en numrerad bild på forskarna inom psykoakustiken som varit delaktiga till denna bok samt en oerhört stor mängd av samtliga böcker eller artiklar på området psykoakustik.
Då kan du se var och ens namn. Du kommer känna igen många namn.

Biocommunications -1a.gif (690.12 KiB) Visad 1553 gånger

Nedan är en lista som jag kopierat och iordningställt gällande deras kunskapsområden. Du hävdar att de flesta är teknologer och ingenjörer. Ingen av dessa är teknolog eller ingenjör. Det du påstår är fel och nonsens, som jag ser det.

Det jag gulmarkerat är tekniksidan av psykoakustiker. De är varken teknologer eller ingenjörer. De har betydligt högre utbildning än så. Det är Doktor och eller Professor som är deras titlar. Att du ens har mage att falskeligen ringakta andra människor med den utbildning och befattning som de har finner jag anmärkningsvärt! Det kläder dig inte.
Vad är det för böcker och litteratur du läser i ämnet? Inte är det gällande forskning inom psykoakustiken i vart fall.

Nåväl.
Det lila är Psykoakustiker från medicin, neurofysiologi och psykologi.
Det rosa vet jag inte. Men även de behövs och har stor kunskap som är behövlig.
Här finns 1 gulmarkering och det är Jens Blauert. Hans böcker och forskning omnämns av alla inom psykoakustiken.
13 st är från psykologi/medicin/neurofysiologi. Knappast teknologer eller ingenjörer.

Contributors 1A.jpg (797.25 KiB) Visad 1553 gånger

Här är 6 st gulmarkerade och 10 st lila.

Contributors 2A.jpg (766.41 KiB) Visad 1553 gånger

Här är 1 gulmarkerad och 11 st. lila markerade.

Contributors 3A.jpg (804.28 KiB) Visad 1553 gånger

Här är 1 gulmarkerad och 10 st. lilamarkerade.

Contributors 4A.jpg (707.75 KiB) Visad 1553 gånger

Totalt är det 9 st gulmarkerade d v s från den tekniska sidan och 44 st lilamarkerade varav flera inom neurofysiologin. Sedan är det några i orange. Alla behövs för att det skall bli en vettig balans.

Ska jag skicka e-mail till dessa och påpeka att du anser dem vara glada amatörer och utan att ha de mest elementära kunskaperna i hörandets svårigheter vetenskapligt och hänvisa till ditt namn JM? Det är snabbt gjort. Behöver bara trycka på enter. . .
Om du fortfarande står fast vid det du hävdat så är det väl ok från din sida att jag drar iväg ett mail till dem och frågar dem om de anser du ha rätt?

Men, jag hoppas att du nu med denna information börjar inse att du haft helt fel föreställning angående psykoakustiken och gällande dem som forskar inom psykoakustiken.

Till er övriga så hoppas jag ni inser att det inte rör sig om leksaksforskning och jag hoppas verkligen ni förstår att JM har helt fel, även gällande LTS som ju knappast har med vetenskaplig forskning inom psykoakustiken att göra och att döma ut hela psykoakustiken på grund av LTS verkar lite osunt, minst sagt. Att jag ens skall behöva skriva ett sådant här försvarsinlägg för psykoakustiken är minst sagt beklämmande.

Mvh
Peter

[Baffel]

Låt oss i stället titta på Psykoakustiker och den balans som råder mellan olika gebit inom forskningen. Nedan är en samling forskare inom psykoakustiken d v s akustik och hörsel. Det är mycket kompetenta forskare.
Det är bl.a. dessa som forskar inom psykoakustiken och som skriver böcker och artiklar i ämnet. Toole finns inte ens med på top 500-listan som jag ser det. Han nämns i hifi-sammanhang.

Du har 100 % fel i din analys gällande vilka som finns och forskar eller har forskat inom psykoakustiken. Det hoppas jag kunna rätta till i detta inlägg.
Ni andra, läs och begrunda, även du baffel.

Tack Peter! Det var ett mycket bra , intressant och klargörande inlägg.

Nu råder det inga som helst tvivel om vilka discipliner det finns inom psykoakustiken. Just det var i alla fall jag nyfiken på att få mer fakta kring.

[JM]

Du avfärdar vetenskapliga artiklar och hela forskningsfält. Problemet är att du inte har tillräcklig mängd kompetens på området eller fog för dina påståenden gällande andras vetenskapliga arbeten.
Skall du dissa deras arbeten så bör du nog ha mer på fötterna gällande deras kunskapsområde. Det är min bestämda uppfattning.
Mvh Peter

Psychoacoustics is the branch of psychophysics involving the scientific study of sound perception and audiology—how humans perceive various sounds. https://en.wikipedia.org/wiki/Psychoacoustics

Psykoakustiken handlar således om den psykologiska reaktionen på ljud i en akustisk miljö samt den medicinska reaktionen återspeglad inom audiologin. Här saknas i definitionen hela neurofysiologin.

Alla läkarstudenter och psykologstudenter skall kunna skilja på en signifikant dubbelblind studie från en icke signifikant för att godkännas på utbildningen. Alla dessa studenterna skall ha kompetens att skärskåda psykologiska/medicinska dubbelblind studier oberoende om det gäller mediciner eller högtalare.

"Psykoakustisk forskning" publiceras nästan uteslutet av ingenjörer/fysiker. Den tekniska den är oftast korrekt. Men när det kommer till hörandet i den beskrivna akustiska miljön avslöjas amatörerna. Författarna saknar de mest elementära kunskaperna i hörandets svårigheter vetenskapligt. LTS lyssningstest är ett pinsamt exempel.
Tyvärr finns inte den kompetensen hos teknologer eller ingenjörer vilket avspeglas i den sk "psykoakustiska forskningen".
Toole och Olive har sina stunder när forskningen är ok. Moore är oftast klockren.
Eftersom jag är läkare och psykolog borde jag ha kompetensen enligt ovan. I över 30 år har jag nästan dagligen stött på patienter med svåra hörselproblem. Min forskningspublikationer har handlat om neuroanatomi, neurofysiologi, neurokirurgi, neuropsykiatri, neuroradiologi och ffa hjärntumörer i vid mening.

Peter du tvingar mig att svara följande: Ja - jag har viss vetenskaplig kompetens att bedöma "psykoakustisk forskning" inom det som har med hörandet att göra.
JM

Låt oss i stället titta på Psykoakustiker och den balans som råder mellan olika gebit inom forskningen.
Mvh Peter

Jag känner mig tvungen att svara.
Jag är inte titel och person fixerad utan det är bara faktiska signifikanta resultat som gäller.
Min kritik var att ingenjörer och fysiker publicerar artiklar där uttalar sig om hörandet i relation till vissa fysikaliska tillstånd och kallar detta "psykoakustik" oftast då utan signifikans i sina slutsatser.
Jag finner i stort sett hela psykoakustiken som vilseledande och ovetenskaplig i sin karaktär. Det tillräckligt med akustik, medicin och psykologi vetenskaperna för att beskriva det som "psykoakustikerna" oftast inte klarar. Subspecialicering av forskning är ofta av godo men tyvärr inte i "psykoakustik" fallet.

Ge mig 5 studier där ingenjörer och/eller fysiker (utan medicinskt/psykologiskt utbildade medförfattare) publicerar artiklar där det påvisas hörbara signifikanta skillnader mellan minst 2 högtalare vilka uppfyller alla krav på minst ett dubbel blindtest. Toole, Lokki o Olive är exkluderade.

JM

[Baffel]

Aha psykoakutisk utbrutet . Tyckte först att det stod utbrott.

[hifikg]

Aha psykoakutisk utbrutet . Tyckte först att det stod utbrott.

Vänta bara!

[eljulio]

Aha psykoakutisk utbrutet . Tyckte först att det stod utbrott.

Vänta bara!

+100

[MacBruce]

Människan delar 50% av sitt DNA med bananer.

Korsning mellan gris och människa ger transplanterbar hud till brännskadade.
https://www.republicworld.com/world-new ... burns.html

Eller varför inte reservöron odlade på möss. Möjlig affärside är att ta fram speciell audiofil-öron med kattens möjlighet att rikta in sig mot ljudkällan. Nerverna och kopplingen till hjärnan finns redan. Det är bara skära o sy lite.
https://nyheter24.se/nyheter/utrikes/90 ... kliga-oron

JM

Såg för några år sedan en artikel om 3D-utskrivna kroppsdelar, i det fallet speciellt en njure. Hittar inte tillbaka till den artikeln men fann denna: https://sverigesradio.se/artikel/5311558 . Någon som vet "hur det går"? Det vore ju trevligt för stackars möss och andra, om man lyckas. Kanske i någon annan tråd?