Att mäta eller på annat sätt optimera

[hcl]

Ni som använder mätningar och EQ (eller liknande) för att optimera ljudet. Hur gör eller tänker ni om det?

Att mäta och justera filter i egenbyggda system skall i trådfrågan betraktas som likvärdigt med att tillämpa EQ eller andra filter d.v.s. metodiken att komma fram till optimal inställning är det intressanta.

Kommentera gärna!

[Tangband]

Intressant tråd.
Då jag byggde HYBRIDdist märkte jag att ljudet upplevdes som klangligt bättre ju rakare frekvenskurvan var om jag mätte on axis ( mellan diskant och boomer ) och 20 grader off axis från 1 meters avstånd på en högtalare och med 5 ms gating, dvs den närmaste omgivningen runt högtalaren var med på mätningen.

Då jag i somras hyrde Genelec 8330 märkte jag att denna mätte lika rakt men lät bättre framförallt i de övre registren .

Nu har jag Genelec 8340 och de mäter lika rakt, låter lika klart som 8330 men kan spela nästan 10 dB starkare och går 12 Hz djupare i basen.

Vad jag vill säga är att jag nog har svårt att i längden acceptera större avvikelser än +- 1,5 dB mellan 600-20000 Hz eftersom större avvikelser färgar vissa instrument.

Observera att det enda man kan verifiera med sådana enkla mätningar är hur högtalaren låter rent klangligt. Tidsaspekten saknas helt och den är nog minst lika viktig .

Med avseende på området under 100 Hz så låter det inte bra om det är helt rakt . Basen bör stiga ca 4 dB från 100 Hz och nedåt för att det ska upplevas som naturligt - läs ” för att det ska låta likadant som det lät live då orgeln spelades in ” .
Med Genelecs GLM kan jag ställa allt så det blir rakt under 100 Hz med hjälp av SIRP svepet, och sedan i efterhand lägga in en shelving som höjer basen med 4 dB nedåt i frekvens. Då låter det som mina egna inspelningar lät live.

Kanske har det med psykoakustik att göra och hjärnan ser rummet och förväntar sig en bashöjning ?

Edit : jag har även testat LTAS från lyssningsplats med vitt brus och rosa brus med en enda högtalare men det korrelerar dåligt med hur det låter på riktigt. Mäter man nära högtalaren bör det vara rakt. Mäter man med LTAS från lyssningsplats bör frekvenskurvan vara något sluttande mot diskanten. Det är min åsikt som i detta fall stämmer bra med det Olive/Toole kommit fram till.

Edit 2 : att kompensera för ett av stereosystemfelen och plussa 1,5 dB vid 1.4 KHz eller 1.8 KHz ( beroende på öppningsvinkeln ) är swings and roundabouts, - dvs vissa inspelningar återges bättre och vissa sämre. På senare tid kör jag helt rakt, även om det går att fixa med GLM om jag vill.

Edit 3 : optimering av högtalarnas placering i ett rum kan ge ett betydligt bättre resultat än elektronisk manipulation. Men jag antar att tråden inte handlar om tune-method

Nedan visas Harmans föredragna tonkurva från lyssningsplats.
Här ser man att en viss bashöjning behövs för att det ska upplevas naturligt.

[hcl]

Ja, man bör förs se till att rummet är vettigt beskaffat främst avs. lämpliga byggmaterial, lagom mängd dämpning och därefter välja bästa möjliga placering av högtalarna. Det senaste tycks ibland förbises i viss grad? När detta gjorts kannan söka optimera systemet ytterligare genom EQ/PEQ och det är där trådfrågan kommer in. Hur går ni till väga och varför just så?

Jag misstänker att många lyssningsbaserade resultat i någon grad biaseras av brister i använd försöksutrustning eller inspelat material. Det finns t.ex. vad jag förstår ingen vettig rational bakom att vi skulle föredra en bashöjning relativt det vi i annat sammanhang ansetts vara rätt/bäst.

[jansch]

Ja, man bör förs se till att rummet är vettigt beskaffat främst avs. lämpliga byggmaterial, lagom mängd dämpning och därefter välja bästa möjliga placering av högtalarna. Det senaste tycks ibland förbises i viss grad? När detta gjorts kannan söka optimera systemet ytterligare genom EQ/PEQ och det är där trådfrågan kommer in. Hur går ni till väga och varför just så?

Jag misstänker att många lyssningsbaserade resultat i någon grad biaseras av brister i använd försöksutrustning eller inspelat material. Det finns t.ex. vad jag förstår ingen vettig rational bakom att vi skulle föredra en bashöjning relativt det vi i annat sammanhang ansetts vara rätt/bäst.

"Rätt" och "bäst" är definitivt inte samma sak när det gäller upplevd hifi återgivning.

T.ex
Baskurvor (och i viss mån diskant) är ju extremt beroende av ljudvolym (SPL), dock inte så stort beroende som Equal Loudness Curve påvisar.
Detta varierar också p g a förväntad orginalvolym på just den musik man lyssnar på.
Av det skälet kan man utan vidare konstatera att det inte finns EN idealisk kurvform.

Ljud/hörseln är ju precis som andra sinnen, en del gillar gult andra föredrar blå nyanser, vissa gillar starka kontraster. Vissa gillar mjuk beröring andra tycker att det killas obehagligt osv.

[goat76]

För mig passade alternativet "Jag räknar för hand eller m.h.a. beräkningsprogram fram en viss kompensering EQ-kurva eller filter, men finjusterar utifrån subjektiv lyssning" bäst, men jag har även jämfört resultatet i Linns rumskorrigerings-program med en rumsmätning med mikrofon och sedan finjusterat det hela utifrån både programmets uträkningar och mikrofonmätningen.

Men...
De enda korrigeringarna som fått vara kvar är en på 33,86 Hz och en annan på 38,28 Hz då dessa områden har en tydligt maskerande effekt på direktljudet.
Jag har även konstaterat att ingea EQ-justeringar över mina fronthögtalares specade frekvensområde (från 48 Hz och uppåt) blir till förbättringar. Initialt upptäcker jag inte något fel men efter en längre tids lyssning börjar jag sakna något vilket återfås när jag stänger av dessa korrigeringar.
För mig är det ganska uppenbart att direktljudet är mer dominerande på lyssningsplats än många tror, iallafall på det relativt korta lyssningsavstånd på 210 cm jag har till högtalarna. (Jag är dock öppen för att EQ-korrigeringar högre upp i frekvens kan fungera väl för längre lyssningsavstånd än det jag har.)

[Rille]

Det fanns inget alternativ som var både mäta och räkna vilket jag gör, så jag fick klicka i en kompromiss.. För att tolka mätkurvorna behöver jag kunna räkna på vad som gör vad på de kurvor jag får fram. Annars chansar jag ju på min åtgärd. Jag använder en EQinsats vid rummets djupleds halvvågsresonans. Den insatsen - 18db hörs inte då vågen är längre än sträckan förbi min sittplats, studsen i väggen och sen tillbaka till mitt huvud (inom 1/8dels våglängd av frekvensen vid halvvågen). Resten av problemen hanterar jag med plasering av högtalare och akustikinsatser. Jag har provat Dirac hos en kamrat men jag uppskattar inte vad det gör med den inspelade efterklangen, så därför har jag valt bort det. Jag spelar på bredden av rummet och får då sena sidoreflexer, samt att lyssningsvinkel 1-1,18 samanfaller nästan exakt med 1/4delsmåttet för basar och toppars placering i rummet. Iom detta så har jag rätt goda förutsättningar till att minimera problem i basen med 4st basar. Då jag inte har några resonanser från sidoväggar eller golv/tak och halvvågsresonansen tas ned av EQ och helvågsresonansen tas av två billybokhyllestora absorbenter så har jag nästan inga problem i basregistret. Nära väggplacering av basar och toppar som jag har innebär ett väggstöd i övre basen som jag har kvar att åtgärda. Det kommer jag kompencera med att sänka det området i mina toppar med ett motstånd i delningsfiltret. Efter det är gjort räknar jag med att ligga rätt bra till mot önskad tonkurva, avviker inte mer än +3dB på lyssningsplats från min "target" och klingar redan nu utmärkt. Att balansera tonkurva mot klang/efterklang är där jag tänker att den subjektiva justeringen är nödvändig. Allt är ju inte direktljud och tonkurva..

[hcl]

Det fanns inget alternativ som var både mäta och räkna vilket jag gör, så jag fick klicka i en kompromiss.. För att tolka mätkurvorna behöver jag kunna räkna på vad som gör vad på de kurvor jag får fram. Annars chansar jag ju på min åtgärd. Jag använder en EQinsats vid rummets djupleds halvvågsresonans. Den insatsen - 18db hörs inte då vågen är längre än sträckan förbi min sittplats, studsen i väggen och sen tillbaka till mitt huvud (inom 1/8dels våglängd av frekvensen vid halvvågen). Resten av problemen hanterar jag med plasering av högtalare och akustikinsatser. Jag har provat Dirac hos en kamrat men jag uppskattar inte vad det gör med den inspelade efterklangen, så därför har jag valt bort det. Jag spelar på bredden av rummet och får då sena sidoreflexer, samt att lyssningsvinkel 1-1,18 samanfaller nästan exakt med 1/4delsmåttet för basar och toppars placering i rummet. Iom detta så har jag rätt goda förutsättningar till att minimera problem i basen med 4st basar. Då jag inte har några resonanser från sidoväggar eller golv/tak och halvvågsresonansen tas ned av EQ och helvågsresonansen tas av två billybokhyllestora absorbenter så har jag nästan inga problem i basregistret. Nära väggplacering av basar och toppar som jag har innebär ett väggstöd i övre basen som jag har kvar att åtgärda. Det kommer jag kompencera med att sänka det området i mina toppar med ett motstånd i delningsfiltret. Efter det är gjort räknar jag med att ligga rätt bra till mot önskad tonkurva, avviker inte mer än +3dB på lyssningsplats från min "target" och klingar redan nu utmärkt. Att balansera tonkurva mot klang/efterklang är där jag tänker att den subjektiva justeringen är nödvändig. Allt är ju inte direktljud och tonkurva..

Tack för utförlig utläggning! Precis vad jag hoppades tråden skulle uppmuntra till, förutom att ge en grov sammanställning av vilka tillvägagångssätt som tillämpas generellt.

[Rille]

Jag tänkte det var nåt sånt som kunde vara intressant. Jag glömde skriva att mitt rum är ca 6*4m. Mitt problemområde är ett burspråk på höger sida som ger en smalbandig dipp och ett lyft på några dB inom ett begränsat område. Samtidigt fungerar det som en gälabsorbent på gott och ont, jag har ju inte det på vänster sida..

[PerStromgren]

Sorry, jag läste inte hela frågan, utan kryssade i "inget av ovanstående" eftersom jag inte mäter. Jag missade "Ni som mäter...".

[hcl]

Sorry, jag läste inte hela frågan, utan kryssade i "inget av ovanstående" eftersom jag inte mäter. Jag missade "Ni som mäter...".

Close enough.

[I-or]

Intressant tråd.

Med avseende på området under 100 Hz så låter det inte bra om det är helt rakt . Basen bör stiga ca 4 dB från 100 Hz och nedåt för att det ska upplevas som naturligt - läs ” för att det ska låta likadant som det lät live då orgeln spelades in ” .

Lyssnade du med öronen i mikrofonpositionerna? Ofta är mikrofonerna placerade ganska högt, vilket leder till några dB lägre nivåer för låga frekvenser än för lyssnare som normalt sett befinner sig ganska nära golvet.

Den största anledningen till att helt konstant frekvensgång för basen i lyssningsrummet inte riktigt fungerar är dock att i det närmaste alla studior eller monitorrum också har en viss rumshöjning i basen vid lyssningen, varför detta blir en de-facto-standard för frekvensgången. Där ser man tydligt vad frånvaron av standardisering leder till, "the circle of confusion" är alltid riktigt jobbig.

Jag röstade för övrigt på alternativ 3 ovan, mätmikrofonen är osviklig som första approximation, men hörseln fäller alltid det slutgiltiga avgörandet.

[hcl]

Sorry, jag läste inte hela frågan, utan kryssade i "inget av ovanstående" eftersom jag inte mäter. Jag missade "Ni som mäter...".

Du svarade helt enlighet min undran. Alla får svara, d.v.s. även ni som inte möter eller kompenserar. Välj bara det alternativ som ligger närmast det tillvägagångssätt ni anammat.

[hcl]

Ni som svarar att ni låter lyssning fälla slutanförandet, har ni också gjort finjusteringar efter lyssning eller bara konstaterat att det framoptimerade resultatet är bra?

[sprudel]

Jag har utgått från rummets förutsättningar och spelar på längden i ett 8,7 x4 m rum. Sweetspot är placerad på ett bekvämt avstånd från utsläckningen i mitten av rummet och ger perfekt stereovinkel till högtalarväggen. 4 basar placerade så akustiskt centrum ligger på 1/4 av rummets bredd för att ta hand om resonanserna i breddled.
Har en förstärkning kring 41 Hz, 2a resonansen, i längsled som hanteras delvis med kvartsvågsabsorbenter byggda av gjutrör som ligger bakom soffan. De tar en del av reverbet faktiskt.
Mäter mig fram till bekymren i basregistret, och åtgärder, högre upp i frekvens är det sunt förnuft med placering av absorbenter och diffusorer för att hantera förstareflexer och SBIR. Lyssning kombinerat med fysik!

[sprudel]

Ni som svarar att ni låter lyssning fälla slutanförandet, har ni också gjort finjusteringar efter lyssning eller bara konstaterat att det framoptimerade resultatet är bra?

Högtalares placering justeras med lyssning, basen är fysik och mätning.

[Tangband]

Ni som svarar att ni låter lyssning fälla slutanförandet, har ni också gjort finjusteringar efter lyssning eller bara konstaterat att det framoptimerade resultatet är bra?

Högtalares placering justeras med lyssning, basen är fysik och mätning.

Det första har du ju helt rätt i, men det senare ser ut som om du separerar musikåtergivning i olika register.
Riktig musik med instrument spelar hela registret bas, mellanregister och diskant på samma gång . Med sinustoner är det helt annorlunda. Timingen mellan frekvenserna i ett instruments övertoner är kritiskt viktig för god återgivning .
Det är därför helt omöjligt att optimera en anläggning med sinustoner eller sinussvep.

Även om det förstås är sant att ljudvågor beter sig olika under och över schröderfrekvensen i ett rum.

Sprudel - jag kanske missuppfattade det du skrev ?

[Almen]

Det finns t.ex. vad jag förstår ingen vettig rational bakom att vi skulle föredra en bashöjning relativt det vi i annat sammanhang ansetts vara rätt/bäst.

"Rätt" och "bäst" är definitivt inte samma sak när det gäller upplevd hifi återgivning.

Ja, och dessutom är det skillnad på upplevd bashöjning och uppmätt bashöjning. Man kan ju justera in vad man tycker är naturlig bas och sedan mäta upp något som ser ut som en bashöjning.

[jansch]

Ni som svarar att ni låter lyssning fälla slutanförandet, har ni också gjort finjusteringar efter lyssning eller bara konstaterat att det framoptimerade resultatet är bra?

Högtalares placering justeras med lyssning, basen är fysik och mätning.

Det första har du ju helt rätt i, men det senare ser ut som om du separerar musikåtergivning i olika register.
Riktig musik med instrument spelar hela registret bas, mellanregister och diskant på samma gång . Med sinustoner är det helt annorlunda. Timingen mellan frekvenserna i ett instruments övertoner är kritiskt viktig för god återgivning .
Det är därför helt omöjligt att optimera en anläggning med sinustoner eller sinussvep.

Även om det förstås är sant att ljudvågor beter sig olika under och över schröderfrekvensen i ett rum.

Sprudel - jag kanske missuppfattade det du skrev ?

Hur menar du då?

[Kronkan]

Jag håller med Sprudel. I basen blir man beroende på rummets mått och utformning genom direkta resonanser.

Det går knappast att förstå för en amatör utan att mäta både rum och kring vilka frekvenser dessa uppstår.

Jag kommer någon kväll beskriva hur jag kom att göra i mitt eget vardagsrum.

[RogerGustavsson]

Det är justeringar av högtalarnas och lyssningsplatsens positioner, flyttning av möbler, eventuell korrektion av frekvensgång om så är möjlig osv. tills önskad tonal balans och ljudbild infinner sig. Det är helheten man bedömer, inte registren var för sig även om det kan behöva justeras på något sätt. Lyssning och mätning behöver inte utesluta varandra. De verktyg man har tillgängliga används och resultatet sluttestas med lyssning.

[I-or]

Riktig musik med instrument spelar hela registret bas, mellanregister och diskant på samma gång . Med sinustoner är det helt annorlunda. Timingen mellan frekvenserna i ett instruments övertoner är kritiskt viktig för god återgivning .
Det är därför helt omöjligt att optimera en anläggning med sinustoner eller sinussvep.

Nej, eftersom alla funktioner/signaler kan byggas upp av en (möjligen oändlig) serie av sinus- och cosinus-funktioner har du totalt fel. Detta har varit känt sedan 1807 https://en.wikipedia.org/wiki/Fourier_series.

Annorlunda och lite slarvigare uttryckt: musiksignaler kan alltid sägas vara uppbyggda av "sinusar", oavsett hur signalerna ser ut i tidsplanet.

Man bör hålla låg profil i frågor som dessa innan man har förstått att tids- och frekvensplan är matematiska syskon.

[Morello]

Som jag tjatat om några gånger förut tar tex en förstärkare signalen som den kommer i tiden - det spelar ingen roll om det är en sinuston eller en jazztrio.
Som Isidor mycket riktigt påpekat måste man förstå hur frekvens- och tidsplan hänger samman innan man börjar "föreläsa" i ämnet.

Vad beträffar fasgång (som Tangband felaktigt beskriver som timing) är ämnet utrett sedan länge; fasgången saknar i de flesta fall relevans.

[steveo1234]

Som jag tjatat om några gånger förut tar tex en förstärkare signalen som den kommer i tiden - det spelar ingen roll om det är en sinuston eller en jazztrio.
Som Isidor mycket riktigt påpekat måste man förstå hur frekvens- och tidsplan hänger samman innan man börjar "föreläsa" i ämnet.

Vad beträffar fasgång (som Tangband felaktigt beskriver som timing) är ämnet utrett sedan länge; fasgången saknar i de flesta fall relevans.

Men, men, "timing" och "stampa takten faktor" och .. "musikalitet" då ?!

[hcl]

Som jag tjatat om några gånger förut tar tex en förstärkare signalen som den kommer i tiden - det spelar ingen roll om det är en sinuston eller en jazztrio.
Som Isidor mycket riktigt påpekat måste man förstå hur frekvens- och tidsplan hänger samman innan man börjar "föreläsa" i ämnet.

Vad beträffar fasgång (som Tangband felaktigt beskriver som timing) är ämnet utrett sedan länge; fasgången saknar i de flesta fall relevans.

Lite OT, men menar du att det inte spelar någon roll hur grupplöptiden ser ut för ett system?

[jansch]

Som jag tjatat om några gånger förut tar tex en förstärkare signalen som den kommer i tiden - det spelar ingen roll om det är en sinuston eller en jazztrio.
Som Isidor mycket riktigt påpekat måste man förstå hur frekvens- och tidsplan hänger samman innan man börjar "föreläsa" i ämnet.

Vad beträffar fasgång (som Tangband felaktigt beskriver som timing) är ämnet utrett sedan länge; fasgången saknar i de flesta fall relevans.

Lite OT, men menar du att det inte spelar någon roll hur grupplöptiden ser ut för ett system?

Hörseln påverkas inte av grupplöptid....och tur är väl det, annars hade det varit jobbigt.

[jansch]

Som jag tjatat om några gånger förut tar tex en förstärkare signalen som den kommer i tiden - det spelar ingen roll om det är en sinuston eller en jazztrio.
Som Isidor mycket riktigt påpekat måste man förstå hur frekvens- och tidsplan hänger samman innan man börjar "föreläsa" i ämnet.

Vad beträffar fasgång (som Tangband felaktigt beskriver som timing) är ämnet utrett sedan länge; fasgången saknar i de flesta fall relevans.

Jag undrar om Tangband menar fasskillnad eller tidsskillnad mellan signaler med begreppet "timing" ...... därför ställde jag frågan till honom.

[hcl]

Som jag tjatat om några gånger förut tar tex en förstärkare signalen som den kommer i tiden - det spelar ingen roll om det är en sinuston eller en jazztrio.
Som Isidor mycket riktigt påpekat måste man förstå hur frekvens- och tidsplan hänger samman innan man börjar "föreläsa" i ämnet.

Vad beträffar fasgång (som Tangband felaktigt beskriver som timing) är ämnet utrett sedan länge; fasgången saknar i de flesta fall relevans.

Lite OT, men menar du att det inte spelar någon roll hur grupplöptiden ser ut för ett system?

Hörseln påverkas inte av grupplöptid....och tur är väl det, annars hade det varit jobbigt.

Kanske inte hörseln, men väl det vi hör? Att inte tid är en viktig aspekt när det gäller musik är det nog få som håller med om.

[jansch]

Lite OT, men menar du att det inte spelar någon roll hur grupplöptiden ser ut för ett system?

Hörseln påverkas inte av grupplöptid....och tur är väl det, annars hade det varit jobbigt.

Kanske inte hörseln, men väl det vi hör? Att inte tid är en viktig aspekt när det gäller musik är det nog få som håller med om.

Du blandar ihop olika begrepp.

TID (tidsskillnad) är viktigt för hörseln ur flera aspekter och är dessutom frekvensberoende. Bl.a:
- för precedens ("första vågfront") handlar det om max några millisekunder, beroende på frekvens
- att särskilja källljudet från reflektioner, det vi kallar för eko, handlar det om ca 50millisekunder förutsatt att det finns ett glapp emellan.

GRUPPLÖPTID (fasens relation till frekvensen) handlar om att 2 eller flera toner t.ex inte lämnar högtalarmembranet i samma fasläge. Detta är ointressant för hörseln ("hur vi hör" som du uttrycker det).
Enkel förklaring:
Antag att du har ett musik instrument med bara grundton och 2 övertoner (trist instrument!). Du lyssnar på ett statiskt "a" med 220Hz och 2:a respektive 3:e tonen är då 440Hz respektive 660Hz.
Om dessa tre toner nu lämnar instrumentet/högtalaren med fasläge 0 kommer dom visserligen ha samma inbördes fasläge efter drygt 1,5meter, om du sitter och lyssnar där. Men! hur ser faslägena ut om du nu lyssnar vid 2,3 meters avstånd?
Alltså, tycker du att klangfärg etc. ändras på instrument beroende på lyssningsavstånd?

Man får alltså inte blanda ihop TID och FAS om man pratar om hörseln. För hörseln är t.ex. inte 180graders fasskillnad mellan öronen = utsläckning, hörseln använder inte superposition på det sättet. Samtidigt är fas extremt viktigt för lokalisation av en enskild ton men vad händer vid sådär 1,8 kHz och över, när det akustiska avståndet mellan öronen motsvarar en våglängd? Fundera.

Och! Jovisst finns det fysikaliskt samband mellan frekvens/våglängd/fas/ljudhastighet/tid men hörseln fungerar inte så...och tur är väl det, som jag skrev i mitt förra inlägg.

[jansch]

Riktig musik med instrument spelar hela registret bas, mellanregister och diskant på samma gång . Med sinustoner är det helt annorlunda. Timingen mellan frekvenserna i ett instruments övertoner är kritiskt viktig för god återgivning .
Det är därför helt omöjligt att optimera en anläggning med sinustoner eller sinussvep.

Nej, eftersom alla funktioner/signaler kan byggas upp av en (möjligen oändlig) serie av sinus- och cosinus-funktioner har du totalt fel. Detta har varit känt sedan 1807 https://en.wikipedia.org/wiki/Fourier_series.

Annorlunda och lite slarvigare uttryckt: musiksignaler kan alltid sägas vara uppbyggda av "sinusar", oavsett hur signalerna ser ut i tidsplanet.

Man bör hålla låg profil i frågor som dessa innan man har förstått att tids- och frekvensplan är matematiska syskon.

Jag anser att Tangband i grunden har rätt då han uttrycker sig med begreppet "timing" och detta har ingenting att göra med fas (fasskillnad)*. Han pratar om bas/mellanregister/diskant områdena och framförallt är relationen mellanregister/diskant tidskritisk. Har för mej att han använde begreppet "timing" i någon tråd om sub:ars placering i rum contra övriga högtalare. Subbasområdet är dock inte tidskritiskt i normala rum. Delar man däremot upp mellanregister/diskant på flera ljudkällor räcker det ju med sådär 1 millisekunds avståndsskillnad för att förvirra hörseln avseende lokalisation.

Nu har ju varken jag, Ior eller Morello någon aning om han menade tidskillnad eller fasskillnad med begreppet "timing", dock hade det varit en "auktoritär" som uttalat sig hade nog de flesta (tror jag) tolkat "timing" som tidskillnad i detta sammanhang.

Däremot är Tangbands synsätt på "sinusar" helt enkelt ologiskt i sammanhanget. Statiska signaler använder man givetvis inte om man är intresserad av att få koll på tidsbegreppet. Inte ens en sinus fasläge om något är tidskritisk för hörseln, det blir som att gå över ån efter vatten.

*För ordnings skull...... Ibland är hörseln "faskritisk" ibland struntar den totalt i fasskillnader och då kan hörseln istället vara tidskritisk.

Så..... det är bara att välja: Bör Tangband "hålla låg profil i frågor som dessa..." då vissa tolkar timing som fasskillnad. Eller ska man fråga Tangband vad han menar? Läsaren väljer.......

[Bill50x]

*För ordnings skull...... Ibland är hörseln "faskritisk" ibland struntar den totalt i fasskillnader och då kan hörseln istället vara tidskritisk.

Fast jag har för mig att någon tillrättalagt mig för ganska länge sedan och sagt/skrivit att fas och tid är i detta avseende samma sak. Jag är inte kompetent nog att ha en åsikt i frågan, kanske någon annan har lust att förklara saken. Vi har ju ett antal kunniga personer här, hoppas någon greppar stafettpinnen

/ B