Få gillar höra sin röst och varför.

[JM]

Många hatar att höra sin röst. Din självbild av din röst ger mycket av din identitet. Låga frekvenser i talet ger en trygghet i relationen till personen. Här finns en konflikt.
Lyssnar du på din egen röst uppfattas den ofta som pipig och skild från din identitet. Få gillar att höra sin egen röst. Tillvänjning kan ske.
Vid tal stimuleras innerörats inre hårceller dels indirekt av ljud i luften och dels direkt via inre benstrukturer runt innerörat. Kroppen kompaktaste ben finns runt innerörat av oklar anledning. Kompakt ben leder ljud bättre men varför. Vi hör upptill 150 000 Hz via ben!!
Dessutom dämpar m stapedius transmissionen av luftförmedlade ljud via hörselbenen dels vid hög SPL och dels vid eget tal. Dämpning är upptill 20 dB (stapedius reflexen/akustiska reflexen).
Tyvärr fungerar skyddsfunktionen mot starka ljud bara under några sekunder och en betydande initial tröghet tidsmässigt. Vid eget tal sker dämpningen över längre tid.
Lyssnade längre tid över ca 85 dB är skadligt. Pistolskott har inte funnits tillräckligt länge för att evolutionärt påverka utvecklingen av örat.

När du talar hör du något helt annat än vad omgivningen hör.

https://theconversation.com/why-do-we-h ... ces-158376
https://en.wikipedia.org/wiki/Acoustic_reflex

JM

[PerStromgren]

Jag ser inte kopplingen mellan att inte gilla sin egen röst och försvaret mot starka plötsliga ljud. Kan du förklara?

PS. Beträffande rubriken: jo, man vänjer sig. Jag har spelat in så mycket av mig själv och lyssnat på så jag vet hur jag låter. Annorlunda än inne i huvudet, men det är som det är.

[rajapruk]

Skulle vara kul att göra EQ-inställningar som simulerar hur andra tror att deras röst låter

[RogerGustavsson]

Ändå märkligare blir med bild till. Är det där jag? Kommer ihåg att när hustrun gick på lärarhögskolan videofilmades de och det fick en del att fundera på sitt studieval.

[JM]

Jag ser inte kopplingen mellan att inte gilla sin egen röst och försvaret mot starka plötsliga ljud. Kan du förklara?

PS. Beträffande rubriken: jo, man vänjer sig. Jag har spelat in så mycket av mig själv och lyssnat på så jag vet hur jag låter. Annorlunda än inne i huvudet, men det är som det är.

Stapedius muskeln används för att minska ljudet via trumhinnan till innerörat vid tal. Samma muskel men med högre dämpning av ljudet skyddar innerörat från höga skadligliga transienta ljudnivåer (över 85 dB). En tredje konsekvens av stapediusmuskelns funktion är en induktion av olinjär distorsion vid ljudnivåer över 85 dB. Därför skall lyssningsutvärdering av högtalare eller apparater typ LTS lyssningstest inte ske över 80 dB i medelnivå.
Klargör stapediusmuskels olika funktioner för att undvika förvirring.

JM

[Nattlorden]

Olinjär spelar noll roll för jämförelselyssning typ FE. Tvärt om kanske olinjäritet till och med kan göra det lättare att identifiera marginella skillnader? Hade du skrivit "inkonsekvent" hade det varit av värde.

[MacBruce]

Jag ser inte kopplingen mellan att inte gilla sin egen röst och försvaret mot starka plötsliga ljud. Kan du förklara?

PS. Beträffande rubriken: jo, man vänjer sig. Jag har spelat in så mycket av mig själv och lyssnat på så jag vet hur jag låter. Annorlunda än inne i huvudet, men det är som det är.

Stapedius muskeln används för att minska ljudet via trumhinnan till innerörat vid tal. Samma muskel men med högre dämpning av ljudet skyddar innerörat från höga skadligliga transienta ljudnivåer (över 85 dB). En tredje konsekvens av stapediusmuskelns funktion är en induktion av olinjär distorsion vid ljudnivåer över 85 dB. Därför skall lyssningsutvärdering av högtalare eller apparater typ LTS lyssningstest inte ske över 80 dB i medelnivå.
Klargör stapediusmuskels olika funktioner för att undvika förvirring.

JM

Hur är det med tensor tympani i sammanhanget? Vill minnas att den inte är så "snabb" som stapedius, men den ingår väl ändå i "skyddsbarriären"?

[MacBruce]

[...]
När du talar hör du något helt annat än vad omgivningen hör.

https://theconversation.com/why-do-we-h ... ces-158376
https://en.wikipedia.org/wiki/Acoustic_reflex

JM

Det gäller ju också i hög grad "blåsar-musiker". Glömmer aldrig när jag (klarinettist på "hobby-nivå") för första gången fick höra en inspelning av mitt eget trudiluttande: den "klangfärg", som jag trodde mig ha odlat, var närmast "kontra-produktiv"...

[JM]

Jag ser inte kopplingen mellan att inte gilla sin egen röst och försvaret mot starka plötsliga ljud. Kan du förklara?

PS. Beträffande rubriken: jo, man vänjer sig. Jag har spelat in så mycket av mig själv och lyssnat på så jag vet hur jag låter. Annorlunda än inne i huvudet, men det är som det är.

Stapedius muskeln används för att minska ljudet via trumhinnan till innerörat vid tal. Samma muskel men med högre dämpning av ljudet skyddar innerörat från höga skadligliga transienta ljudnivåer (över 85 dB). En tredje konsekvens av stapediusmuskelns funktion är en induktion av olinjär distorsion vid ljudnivåer över 85 dB. Därför skall lyssningsutvärdering av högtalare eller apparater typ LTS lyssningstest inte ske över 80 dB i medelnivå.
Klargör stapediusmuskels olika funktioner för att undvika förvirring.

JM

Hur är det med tensor tympani i sammanhanget? Vill minnas att den inte är så "snabb" som stapedius, men den ingår väl ändå i "skyddsbarriären"?

M tensor tympani
Tesortympani har mer dämpande effekt på trumhinnan medan stapedius dämpar stigbygeln invid ovala fönstret. Båda musklerna dämpar ffa lägre frekvenser och är styrda av ansiktsnerverna nn trigeminus och facialis. Acusticustumör dvs tumör på hörselnerven påverkar indirekt även facialis nerven vilken i sin tur ger påverkan m stapedius.
Båda musklerna är på olika sätt involverade i hyperacusis. Hyperacusis är en form av överkänslighet för vissa frekvenser. Förkommer inte så sällan hos audiofiler. Hyperakusis patienter har ofta normala audiogram men kan ge felaktiga bedömningar av tex högtalarljud. Högtalare med frekvensdipp i hypersensitivt område bedöms som bättre än högtalare med rak tonkurva.

In many people with hyperacusis, an increased activity develops in the tensor tympani muscle in the middle ear as part of the startle response to some sounds. This lowered reflex threshold for tensor tympani contraction is activated by the perception/anticipation of loud sound, and is called tonic tensor tympani syndrome (TTTS). In some people with hyperacusis, the tensor tympani muscle can contract just by thinking about a loud sound.
The mechanisms behind dysfunction of the tympanic tensor muscle and their consequences are hypothesized. However, in a published study, researchers studied the case of an acoustic shock whose mechanisms suggest dysfunction of the tympanic tensor muscle. This study appears to be the first to provide experimental support suggesting that middle ear muscles (MEM) may behave abnormally after an acoustic shock. It is suggested that abnormal contractions (e.g. tonic contractions) of the tympanic tensor muscle may trigger neurogenic inflammation.

JM

[MacBruce]

Stapedius muskeln används för att minska ljudet via trumhinnan till innerörat vid tal. Samma muskel men med högre dämpning av ljudet skyddar innerörat från höga skadligliga transienta ljudnivåer (över 85 dB). En tredje konsekvens av stapediusmuskelns funktion är en induktion av olinjär distorsion vid ljudnivåer över 85 dB. Därför skall lyssningsutvärdering av högtalare eller apparater typ LTS lyssningstest inte ske över 80 dB i medelnivå.
Klargör stapediusmuskels olika funktioner för att undvika förvirring.

JM

Hur är det med tensor tympani i sammanhanget? Vill minnas att den inte är så "snabb" som stapedius, men den ingår väl ändå i "skyddsbarriären"?

M tensor tympani
Tesortympani har mer dämpande effekt på trumhinnan medan stapedius dämpar stigbygeln invid ovala fönstret. Båda musklerna dämpar ffa lägre frekvenser och är styrda av ansiktsnerverna nn trigeminus och facialis. Acusticustumör dvs tumör på hörselnerven påverkar indirekt även facialis nerven vilken i sin tur ger påverkan m stapedius.
Båda musklerna är på olika sätt involverade i hyperacusis. Hyperacusis är en form av överkänslighet för vissa frekvenser. Förkommer inte så sällan hos audiofiler. Hyperakusis patienter har ofta normala audiogram men kan ge felaktiga bedömningar av tex högtalarljud. Högtalare med frekvensdipp i hypersensitivt område bedöms som bättre än högtalare med rak tonkurva.

In many people with hyperacusis, an increased activity develops in the tensor tympani muscle in the middle ear as part of the startle response to some sounds. This lowered reflex threshold for tensor tympani contraction is activated by the perception/anticipation of loud sound, and is called tonic tensor tympani syndrome (TTTS). In some people with hyperacusis, the tensor tympani muscle can contract just by thinking about a loud sound.
The mechanisms behind dysfunction of the tympanic tensor muscle and their consequences are hypothesized. However, in a published study, researchers studied the case of an acoustic shock whose mechanisms suggest dysfunction of the tympanic tensor muscle. This study appears to be the first to provide experimental support suggesting that middle ear muscles (MEM) may behave abnormally after an acoustic shock. It is suggested that abnormal contractions (e.g. tonic contractions) of the tympanic tensor muscle may trigger neurogenic inflammation.

JM

Tack! Intressant också detta med hypersensibilitet!

[JM]

Hur är det med tensor tympani i sammanhanget? Vill minnas att den inte är så "snabb" som stapedius, men den ingår väl ändå i "skyddsbarriären"?

M tensor tympani
Tesortympani har mer dämpande effekt på trumhinnan medan stapedius dämpar stigbygeln invid ovala fönstret. Båda musklerna dämpar ffa lägre frekvenser och är styrda av ansiktsnerverna nn trigeminus och facialis. Acusticustumör dvs tumör på hörselnerven påverkar indirekt även facialis nerven vilken i sin tur ger påverkan m stapedius.
Båda musklerna är på olika sätt involverade i hyperacusis. Hyperacusis är en form av överkänslighet för vissa frekvenser. Förkommer inte så sällan hos audiofiler. Hyperakusis patienter har ofta normala audiogram men kan ge felaktiga bedömningar av tex högtalarljud. Högtalare med frekvensdipp i hypersensitivt område bedöms som bättre än högtalare med rak tonkurva.

In many people with hyperacusis, an increased activity develops in the tensor tympani muscle in the middle ear as part of the startle response to some sounds. This lowered reflex threshold for tensor tympani contraction is activated by the perception/anticipation of loud sound, and is called tonic tensor tympani syndrome (TTTS). In some people with hyperacusis, the tensor tympani muscle can contract just by thinking about a loud sound.
The mechanisms behind dysfunction of the tympanic tensor muscle and their consequences are hypothesized. However, in a published study, researchers studied the case of an acoustic shock whose mechanisms suggest dysfunction of the tympanic tensor muscle. This study appears to be the first to provide experimental support suggesting that middle ear muscles (MEM) may behave abnormally after an acoustic shock. It is suggested that abnormal contractions (e.g. tonic contractions) of the tympanic tensor muscle may trigger neurogenic inflammation.

JM

Tack! Intressant också detta med hypersensibilitet!

Hyperakusis är ofta ett förstadium till tinnitus. Ca 10 år efter hyperacisis är påvisbart uppträdes tinnitus relativt ofta. Den som är drabbad av hyperacusis är ofta inte medveten om sitt hörselhandikapp. Vanligt audiogram påvisar ingen patologisk hörselsänkning.
Sannolikt har många här på faktiskt.io hyperakusis.

JM

[Ogjort]

Sannolikt har många här på faktiskt.io hyperakusis.

JM

Menar du med detta att prevalensen skulle vara högre "här" än för populationen generellt?
Ett antagande grundat på vad?

[JM]

Sannolikt har många här på faktiskt.io hyperakusis.

JM

Menar du med detta att prevalensen skulle vara högre "här" än för populationen generellt?
Ett antagande grundat på vad?

“I need solitude for my writing; not ‘like a hermit’ -- that wouldn’t be enough -- but like a dead man.”
Franz Kafka

Upp till 9 % av normalpopulationen har hyperakusis. Daglig exponering för ljud runt 85 dB under ca 10 år ger ofta hyperakusi. De flesta vet inte om sin hörselnedsättning och vid test har de normala audiogram. Efter några år är det inte ovanligt med hyperakusis även leder till tinnitus.
Yrken som är överrepresenterade är musiker, lärare och kontorsanställda, inte de "klassiska" bulleryrkena.
Enligt Goldstein och Scuman föreligger hyperacusis om obehagströskeln är lägre än 95 dB och det dynamiska området (området mellan obehagströskel och tontröskel) är mindre än 60 dB. Den definitionen innebär att patienter med hyperacusis besväras av en rad olika ljud som friska personer kan tolerera utan problem. Enligt Axelsson är medelvärdet för obehagströskeln cirka 77 dB, vilket betyder att man upplever även vad friska betecknar som måttliga ljud som obehagliga.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hyperakusi
https://web.archive.org/web/20160305081 ... cleId=2392

29 av 32 här på faktiskt.io svarade "ja" i en enkät att "Vissa vanliga ljud i vissa lägen stör min prestationsförmåga i hög grad". Endast 3 svarade att de inte var störda av vanliga ljud. Oklart om svaren gäller hyperakusis.
viewtopic.php?f=9&t=60726&p=1744225&hilit=hyperacusis#p1744225

Hav förtöstan! Det finns hopp. Läckande sensorik kan öppna möjligheter.
Darwin, Chekhov and Johan Goethe also strongly lamented the distracting nature of noise.[/i]
https://news.northwestern.edu/stories/2 ... istraction

Ingmar Bergman var så till den grad känslig för störande ljud att han krävde att all ventilation var avstängd på Dramaten när han skulle repetera. Det hände att han blev så störd av trafikljudet utanför Dramaten att han krävde att polisen skulle spärra av området. Nu fick han inte polisen på sin sida. Kränkt och förolämpad lämnade han alla skådespelarna utan repetition.

Läckande sensorik gör att hjärnan förhåller sig till en större variation av intryck och har på så sätt en förutsättning att tänka utanför vad som betraktas som normalt.
Kreativitet kopplat till divergerande tänkande förfaller vara skild från kreativitet skapad av breddat sensoriskt inflöde ( i artikeln omnämnd som läckande sensoriskt filter).

“Leaky” sensory gating, the propensity to filter out “irrelevant” sensory information, happens early, and involuntarily, in brain processing and may help people integrate ideas that are outside of the focus of attention, leading to creativity in the real world, said Darya Zabelina, lead author of the study, calling the finding “impressive.” -
https://www.sciencedaily.com/releases/2 ... 153222.htm
https://www.sciencedirect.com/science/a ... via%3Dihub

Ljudöverkänslighet sekundärt till hörselskada förefaller tyvärr inte vara kopplat till geniutveckling.

Eget PEQ testande kan möjligen diagnostisera hyperakusis. Smala frekvensdippar där rosa brus är mer uthärdligt kan vara en indikation.

Eftersom hyperakusis ofta är okänt och påverkar perceptionen blir dessa personer olämpliga till i lyssningstest och som inspelningstekniker.

JM

[Ogjort]

29 av 32 här på faktiskt.io svarade "ja" i en enkät att "Vissa vanliga ljud i vissa lägen stör min prestationsförmåga i hög grad". Endast 3 svarade att de inte var störda av vanliga ljud. Oklart om svaren gäller hyperakusis.
viewtopic.php?f=9&t=60726&p=1744225&hilit=hyperacusis#p1744225
JM

Ja, det var så jag menade ungefär. Omöjligt att dra slutsatser utifrån en självskattningsenkät.
Jag t.ex. störs ENORMT av varje vårs vanligaste ljud - Mello.
Det kan blockera prestationsförmågan totalt.
Likaså meningslösa fläkt- och ventilationsljud på nivåer runt eller lägre än 30-40 dB.

Inget av dem pekar mot hyperakusis.

Mvh

Anders O.