Moderator: Redaktörer
JM skrev:Känsligaste frekvensområdet för svaga ljud ligger mellan 3500 till 5000 hz beroende på om du är ett spädbarn eller man.
Det helt enkelt längden på ytterörat som avgör vid vilka frekvenser du är mest känslig för. Vi hör betydligt lägre frekvenser än våra kusiner schimpanserna. Mäns tal går från 150 Hz och uppåt. Vid köp av ljudanläggning är upplevda baskvaliteten en av de viktigaste variablerna (30 %). Ju lägre frekvens på djurens läte desto mer fysik makt (grovt förenklat). En lågfrekvent mansröst är mer förtroende givande än högfrekvent. Vissa basfrekvenser gör kvinnorna mer benägna att dansa - thoraxresonanser. Vissa prominenta dansrytmer (lågfrekventa) utan musik ger liknande beteende/upplevelse. Basprestandan dominerar uppmärksamheten på faktiskt.io map text och bilder enligt mitt förmenande. Frekvenskurvans utseende inom vissa frekvenser tillskrivs många hörbara egenskaper.
Energin hos vokalerna ligger främst i intervallet 250 - 2000 Hz och tonande konsonanter (b, d, m etc.) i intervallet 250 - 4000 Hz.
Tonlösa konsonanter (f, s, t etc.) varierar kraftigt i styrka och ligger i frekvensområdet 2000 - 8000 Hz.
Varför denna basfixering där vi är relativt okänsliga för förvrängning?
Är det bara anatomin som gjort att vi är känsligast för frekvenser 3500-5000 Hz eller finns det någon logik i detta?
JM
Chopha skrev:Känsligheten vid 3 kHz ger väl bland annat möjligheten att urskilja på talat P och B eller E och T.
Det är väl en upplevelsemässig fördel?
Chopha skrev:Känsligheten vid 3 kHz ger väl bland annat möjligheten att urskilja på talat P och B eller E och T.
Det är väl en upplevelsemässig fördel?
petersteindl skrev:Chopha skrev:Känsligheten vid 3 kHz ger väl bland annat möjligheten att urskilja på talat P och B eller E och T.
Det är väl en upplevelsemässig fördel?
Gäller det alla olika språk?
petersteindl skrev:Skulle kunna tänka mig att det kan vara för att det är det sämst tillvaratagna frekvensområdet. Om det vore så att 98 % av alla högtalare de senaste 100 åren skulle gå från 20 Hz till 4 kHz och låta mörkt och dovt, så skulle de flesta kanske istället prioritera diskanten. Ren gissning från mig.
Mvh
Peter
Tell skrev:Det är väl också därför som dom flesta människor säger "oj vad bra det låter!" så fort dom råkar höra en högtalare som faktiskt kan spela bas.
JM skrev:När mobiltelefonerna var nya klagades det på att kvinnoröster var svårare än mansröster att urskilja. Vilka frekvensområden gällde detta?
JM
Bill50x skrev:Tell skrev:Det är väl också därför som dom flesta människor säger "oj vad bra det låter!" så fort dom råkar höra en högtalare som faktiskt kan spela bas.
När jag var ung i slutet på 60-talet var bas en bristvara. Så när jag och en kamrat drog runt bland Stockholms HiFi-butiker så var basen det enda vi brydde oss om. Loudness, javisst, basen på max - ok. Sedan kunde lyssningen börja. Och när det brummade i hela butiken så var vi nöjda.
Eftersom merparten av all musik i dag konsumeras genom mobiltelefon och ofta genom dess högtalare så är det inte så märkligt om kraftig bas jämställs med bra ljud.
I början av 80-talet hade jag en ung man på besök med några LP'n. Han ville lyssna på mina Dahlqvist DQ10:or (som en kamrat till mig funderade på att importera). Han deklarerade frankt att det enda han brydde sig om var massor med bas och mycket diskant. Jag tänkte i mitt stilla sinne att "då kommer han bli besviken, DQ10 har inte mycket till bas". Vi började att lyssna på hans Roger Waters "Pro's and Con's..." och han satt alldeles tyst i säkert 5 minuter. Så jag frågade försiktigt, räcker basen och diskanten? Hans svar var "det har jag inte tänkt på, det bara låter så bra". Vad sedan grabben uppdaterade till har jag ingen aning om, men sessionen var talande. Många gånger när folk efterfrågar mer bas (och vill ha förslag på lösning typ subwoofer) så brukar jag gissa att det är kvaliteten på basen de saknar, och därför föreslå en bättre cd-spelare eller möjligen ett bättre slutsteg.
I modern musik är ju bas själva fundamentet, det gäller för övrigt även jazz sedan tidernas begynnelse. När det gäller jazzen är framför allt tydligheten och artikulationen viktig. Framförallt modern jazz känns för mig som 5 musiker som står med ryggen mot publiken och spelar varsin melodi och då gäller det verkligen att deras intentioner avspeglas i musiken. Och där är basen extra svår att integrera med övrigt vid återgivning hemma.
Så för att knyta an till trådens ämne, för mig är ett väl återgivet mellanregister (200-5k) det viktigaste men samtidgt är basfundamentet otroligt viktigt. Så en fråga, hur viktigt är det med en djupbasåtergivning när man spelar körmusik? Rytm och liknande ligger väl ganska lågt, eller?
/ B
Bill50x skrev:Tell skrev:Det är väl också därför som dom flesta människor säger "oj vad bra det låter!" så fort dom råkar höra en högtalare som faktiskt kan spela bas.
När jag var ung i slutet på 60-talet var bas en bristvara. Så när jag och en kamrat drog runt bland Stockholms HiFi-butiker så var basen det enda vi brydde oss om. Loudness, javisst, basen på max - ok. Sedan kunde lyssningen börja. Och när det brummade i hela butiken så var vi nöjda.
Eftersom merparten av all musik i dag konsumeras genom mobiltelefon och ofta genom dess högtalare så är det inte så märkligt om kraftig bas jämställs med bra ljud.
I början av 80-talet hade jag en ung man på besök med några LP'n. Han ville lyssna på mina Dahlqvist DQ10:or (som en kamrat till mig funderade på att importera). Han deklarerade frankt att det enda han brydde sig om var massor med bas och mycket diskant. Jag tänkte i mitt stilla sinne att "då kommer han bli besviken, DQ10 har inte mycket till bas". Vi började att lyssna på hans Roger Waters "Pro's and Con's..." och han satt alldeles tyst i säkert 5 minuter. Så jag frågade försiktigt, räcker basen och diskanten? Hans svar var "det har jag inte tänkt på, det bara låter så bra". Vad sedan grabben uppdaterade till har jag ingen aning om, men sessionen var talande. Många gånger när folk efterfrågar mer bas (och vill ha förslag på lösning typ subwoofer) så brukar jag gissa att det är kvaliteten på basen de saknar, och därför föreslå en bättre cd-spelare eller möjligen ett bättre slutsteg.
I modern musik är ju bas själva fundamentet, det gäller för övrigt även jazz sedan tidernas begynnelse. När det gäller jazzen är framför allt tydligheten och artikulationen viktig. Framförallt modern jazz känns för mig som 5 musiker som står med ryggen mot publiken och spelar varsin melodi och då gäller det verkligen att deras intentioner avspeglas i musiken. Och där är basen extra svår att integrera med övrigt vid återgivning hemma.
Så för att knyta an till trådens ämne, för mig är ett väl återgivet mellanregister (200-5k) det viktigaste men samtidgt är basfundamentet otroligt viktigt. Så en fråga, hur viktigt är det med en djupbasåtergivning när man spelar körmusik? Rytm och liknande ligger väl ganska lågt, eller?
/ B
jansch skrev:Frågan = rubriken är lite "yvigt" ställd och refererar egentligen inte till ditt (JM) ursprungsinlägg.
Först måste man nog konstatera att "viktigaste frekvensområdet" för människan handlar om talförståelse (hörbarhet) och i viss mån varseblivning.
Vi har nästan full tallförståelse med frekvensbandet ca 250 - 3500Hz.
Vi kan "kapa bort" röstens grundton gissningsvis upp till åtminstone 500Hz och ändå ha god hörbarhet. D v s som vi gör när vi viskar*.
Viskar vi inte och kapar bort grundtonen med filter etc kommer hörseln att "tillverka" grundtonen via övertonerna. Det låter tunt men vi kan ändå höra om personen har en "basig" röst.
S, p, t, f ljud osv är viktiga för talförståelse, dessa har bra energi i området 1kHz - 3kHz.
Av det skälet bör 1 - 3 kHz vara viktigast......anser jag.....
*Röstidentifiering är dock betydligt svårare vid viskningar
Chopha skrev:jansch skrev:Frågan = rubriken är lite "yvigt" ställd och refererar egentligen inte till ditt (JM) ursprungsinlägg.
Först måste man nog konstatera att "viktigaste frekvensområdet" för människan handlar om talförståelse (hörbarhet) och i viss mån varseblivning.
Vi har nästan full tallförståelse med frekvensbandet ca 250 - 3500Hz.
Vi kan "kapa bort" röstens grundton gissningsvis upp till åtminstone 500Hz och ändå ha god hörbarhet. D v s som vi gör när vi viskar*.
Viskar vi inte och kapar bort grundtonen med filter etc kommer hörseln att "tillverka" grundtonen via övertonerna. Det låter tunt men vi kan ändå höra om personen har en "basig" röst.
S, p, t, f ljud osv är viktiga för talförståelse, dessa har bra energi i området 1kHz - 3kHz.
Av det skälet bör 1 - 3 kHz vara viktigast......anser jag.....
*Röstidentifiering är dock betydligt svårare vid viskningar
Det stämmer mycket väl!
Det är därför man inte ska tala så man skriker till äldre som hör dåligt, utan tala artikulerat. Det är taltydligheten som försvinner med åldern och brukar liknas vid att hålla för munnen och prata. Det blir rörigt med konsonanterna.
Tell har dock informerat att det inte gäller för skånska och danska.
Chopha skrev:Det stämmer mycket väl!
Det är därför man inte ska tala så man skriker till äldre som hör dåligt, utan tala artikulerat. Det är taltydligheten som försvinner med åldern och brukar liknas vid att hålla för munnen och prata. Det blir rörigt med konsonanterna.
Tell har dock informerat att det inte gäller för skånska och danska.
Tangband skrev:Musik i form av toner består av ordnade frekvenser . Finns ingen ordning så är det inte musik utan brus, eller tystnad. Ju bättre ordning desto bättre upplevd tonhöjd. En ändring i amplitud på 1 dB vid 5 KHz påverkar upplevelsen av ordningen i de lägre registren, eftersom vi vid musiklyssnade lyssnar på riktiga instrument med en massa övertoner, och inte sinustoner.
Instrumenten spelar alla frekvenser på nästan samma gång då en ton slås an , upplevelsen är att det sker samtidigt. Spelar en kontrabas en ton så återges nästan hela registret med alla övertonerna inom ett visst tidsintervall , och dessa frekvenser är med kontrabasen från ca 40 - 8000 Hz . En liten ändring i pitchen vid 5 KHz kan medvetet eller omedvetet från kontrabassisten ändra hur vi känslomässigt uppfattar musiken .
Upplevelsen av bumlig eller oartikulerad basåtergivning beror ofta på problem hur de högre frekvenserna återges .
Jag har varit med om installationer där 0,5 dB ändring av nivån för diskanten i aktiva system gör att basen upplevs låta bättre , tightare och mer tonhöjdskorrekt .
Tell skrev:Chopha skrev:Det stämmer mycket väl!
Det är därför man inte ska tala så man skriker till äldre som hör dåligt, utan tala artikulerat. Det är taltydligheten som försvinner med åldern och brukar liknas vid att hålla för munnen och prata. Det blir rörigt med konsonanterna.
Tell har dock informerat att det inte gäller för skånska och danska.
Va?Tangband skrev:Musik i form av toner består av ordnade frekvenser . Finns ingen ordning så är det inte musik utan brus, eller tystnad. Ju bättre ordning desto bättre upplevd tonhöjd. En ändring i amplitud på 1 dB vid 5 KHz påverkar upplevelsen av ordningen i de lägre registren, eftersom vi vid musiklyssnade lyssnar på riktiga instrument med en massa övertoner, och inte sinustoner.
Instrumenten spelar alla frekvenser på nästan samma gång då en ton slås an , upplevelsen är att det sker samtidigt. Spelar en kontrabas en ton så återges nästan hela registret med alla övertonerna inom ett visst tidsintervall , och dessa frekvenser är med kontrabasen från ca 40 - 8000 Hz . En liten ändring i pitchen vid 5 KHz kan medvetet eller omedvetet från kontrabassisten ändra hur vi känslomässigt uppfattar musiken .
Upplevelsen av bumlig eller oartikulerad basåtergivning beror ofta på problem hur de högre frekvenserna återges .
Jag har varit med om installationer där 0,5 dB ändring av nivån för diskanten i aktiva system gör att basen upplevs låta bättre , tightare och mer tonhöjdskorrekt .
Men då gäller det som sagt att högtalaren ens kan återge den lägre basen öht, för finns den inte där alls så kommer den där kontrabasen låta jävligt tunn, o det är väl just det så många är vana vid eftersom dom flesta högtalarna spelar väldigt dåligt med bas. Så just därför är basregistret väldigt viktigt för många.
Tangband skrev:pga okunskap
JM skrev:Varför denna basfixering där vi är relativt okänsliga för förvrängning?
Tangband skrev:Upplevelsen av bumlig eller oartikulerad basåtergivning beror ofta på problem hur de högre frekvenserna återges .
Tell skrev:Chopha skrev:Det stämmer mycket väl!
Det är därför man inte ska tala så man skriker till äldre som hör dåligt, utan tala artikulerat. Det är taltydligheten som försvinner med åldern och brukar liknas vid att hålla för munnen och prata. Det blir rörigt med konsonanterna.
Tell har dock informerat att det inte gäller för skånska och danska.
Va?Tangband skrev:Musik i form av toner består av ordnade frekvenser . Finns ingen ordning så är det inte musik utan brus, eller tystnad. Ju bättre ordning desto bättre upplevd tonhöjd. En ändring i amplitud på 1 dB vid 5 KHz påverkar upplevelsen av ordningen i de lägre registren, eftersom vi vid musiklyssnade lyssnar på riktiga instrument med en massa övertoner, och inte sinustoner.
Instrumenten spelar alla frekvenser på nästan samma gång då en ton slås an , upplevelsen är att det sker samtidigt. Spelar en kontrabas en ton så återges nästan hela registret med alla övertonerna inom ett visst tidsintervall , och dessa frekvenser är med kontrabasen från ca 40 - 8000 Hz . En liten ändring i pitchen vid 5 KHz kan medvetet eller omedvetet från kontrabassisten ändra hur vi känslomässigt uppfattar musiken .
Upplevelsen av bumlig eller oartikulerad basåtergivning beror ofta på problem hur de högre frekvenserna återges .
Jag har varit med om installationer där 0,5 dB ändring av nivån för diskanten i aktiva system gör att basen upplevs låta bättre , tightare och mer tonhöjdskorrekt .
Men då gäller det som sagt att högtalaren ens kan återge den lägre basen öht, för finns den inte där alls så kommer den där kontrabasen låta jävligt tunn, o det är väl just det så många är vana vid eftersom dom flesta högtalarna spelar väldigt dåligt med bas. Så just därför är basregistret väldigt viktigt för många.
Researchers have found hominin fossils that suggest that early species, such as Paranthropus robustus and Australopithecus africanus, shared similar hearing abilities to today’s humans, and probably could have heard sharper sounds better than we do. They were likely more sensitive to T's, K's, F's and S's in the 1 to 3 kHz range, while us humans are able to detect sound frequencies between 1 kHz and 6 kHz. Most spoken languages are within the 1 kHz to 6 kHz range.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 8 gäster