Viktigaste frekvensområdet?

[JM]

Känsligaste frekvensområdet för svaga ljud ligger mellan 3500 till 5000 hz beroende på om du är ett spädbarn eller man.
Det helt enkelt längden på ytterörat som avgör vid vilka frekvenser du är mest känslig för. Vi hör betydligt lägre frekvenser än våra kusiner schimpanserna. Mäns tal går från 150 Hz och uppåt. Vid köp av ljudanläggning är upplevda baskvaliteten en av de viktigaste variablerna (30 %). Ju lägre frekvens på djurens läte desto mer fysik makt (grovt förenklat). En lågfrekvent mansröst är mer förtroende givande än högfrekvent. Vissa basfrekvenser gör kvinnorna mer benägna att dansa - thoraxresonanser. Vissa prominenta dansrytmer (lågfrekventa) utan musik ger liknande beteende/upplevelse. Basprestandan dominerar uppmärksamheten på faktiskt.io map text och bilder enligt mitt förmenande. Frekvenskurvans utseende inom vissa frekvenser tillskrivs många hörbara egenskaper.
Energin hos vokalerna ligger främst i intervallet 250 - 2000 Hz och tonande konsonanter (b, d, m etc.) i intervallet 250 - 4000 Hz.
Tonlösa konsonanter (f, s, t etc.) varierar kraftigt i styrka och ligger i frekvensområdet 2000 - 8000 Hz.

Varför denna basfixering där vi är relativt okänsliga för förvrängning?

Är det bara anatomin som gjort att vi är känsligast för frekvenser 3500-5000 Hz eller finns det någon logik i detta?

JM

[pLudio]

[ChristianAndersson]

Man kan fråga sig vilket område som är svårast att få tillräckligt/bra/rätt av respektive parameter nivå, fas, renhet, dynamik, förlopp o.s.v för musik-drivning-rum-hörselkurvan, och få det att hänga ihop bättre än



%

[petersteindl]

Känsligaste frekvensområdet för svaga ljud ligger mellan 3500 till 5000 hz beroende på om du är ett spädbarn eller man.
Det helt enkelt längden på ytterörat som avgör vid vilka frekvenser du är mest känslig för. Vi hör betydligt lägre frekvenser än våra kusiner schimpanserna. Mäns tal går från 150 Hz och uppåt. Vid köp av ljudanläggning är upplevda baskvaliteten en av de viktigaste variablerna (30 %). Ju lägre frekvens på djurens läte desto mer fysik makt (grovt förenklat). En lågfrekvent mansröst är mer förtroende givande än högfrekvent. Vissa basfrekvenser gör kvinnorna mer benägna att dansa - thoraxresonanser. Vissa prominenta dansrytmer (lågfrekventa) utan musik ger liknande beteende/upplevelse. Basprestandan dominerar uppmärksamheten på faktiskt.io map text och bilder enligt mitt förmenande. Frekvenskurvans utseende inom vissa frekvenser tillskrivs många hörbara egenskaper.
Energin hos vokalerna ligger främst i intervallet 250 - 2000 Hz och tonande konsonanter (b, d, m etc.) i intervallet 250 - 4000 Hz.
Tonlösa konsonanter (f, s, t etc.) varierar kraftigt i styrka och ligger i frekvensområdet 2000 - 8000 Hz.

Varför denna basfixering där vi är relativt okänsliga för förvrängning?

Är det bara anatomin som gjort att vi är känsligast för frekvenser 3500-5000 Hz eller finns det någon logik i detta?

JM

Skulle kunna tänka mig att det kan vara för att det är det sämst tillvaratagna frekvensområdet. Om det vore så att 98 % av alla högtalare de senaste 100 åren skulle gå från 20 Hz till 4 kHz och låta mörkt och dovt, så skulle de flesta kanske istället prioritera diskanten. Ren gissning från mig.

Mvh
Peter

[I-or]

Harman har visat att den allra starkaste korrelationen mellan lyssnarpreferenser och mätbara prestanda för högtalare är en låg undre gränsfrekvens (-10 dB). Detta är kanske inte det allra viktigaste för undertecknad, men det är inte förvånande att vanliga dödliga uppfattar det hela på det sättet (bass deep = loudspeaker be more better ).

Vad gäller längden på hörselgången, vilken ger kvartsvågsresonansen som leder till känslighetsmaximum, så är denna till stor del en funktion av huvudstorleken och hjärnans storlek. Min gissning utgår ifrån att detta är i princip vad som får plats och sedan har antagligen talet anpassats för att ta hänsyn till detta. Moder natur, eller snarare evolutionen, som kör random engineering med vissa bivillkor.

[JM]

Extrema 3500 Hz känsligheten vi har verkar inte ha någon större fördel upplevelsemässigt av ljud.
Griesinger å andra sidan anser erfarenhetsmässigt att icke störda övertoner just under och över 3500 är nyckeln till optimal spatialupplevelse. Han försöker att påvisa att så är fallet genom reflexernas påverkan på direktljudet. Dvs på platser i konsertsal där reflexerna dominerar ljudtrycksmässigt över direktljudet försvinner spatiala upplevelsen. De flesta studier angående spatial upplevelse tillskriver reflexernas maskering av direktljudet i stort sett hela frekvensspektrat och inte bara övertonerna.

JM

[Chopha]

Känsligheten vid 3 kHz ger väl bland annat möjligheten att urskilja på talat P och B eller E och T.
Det är väl en upplevelsemässig fördel?

[JM]

Känsligheten vid 3 kHz ger väl bland annat möjligheten att urskilja på talat P och B eller E och T.
Det är väl en upplevelsemässig fördel?

Korrekt. Du har rätt.

JM

[petersteindl]

Känsligheten vid 3 kHz ger väl bland annat möjligheten att urskilja på talat P och B eller E och T.
Det är väl en upplevelsemässig fördel?

Gäller det alla olika språk?

[Chopha]

Bra fråga!
Jag måste erkänna att jag är för dålig på språk generellt för att kunna svara på det.
Men engelska är jag rätt duktig på, så hmm...
Kanske blir tufft att höra skillnad på om det är myntet penny som efterfrågas och inte personen Benny, om man lider av hörselskador som engelsman.

[Bill50x]

Känsligheten vid 3 kHz ger väl bland annat möjligheten att urskilja på talat P och B eller E och T.
Det är väl en upplevelsemässig fördel?

Gäller det alla olika språk?

Inte skånska eller danska.

/ B

[JM]

När mobiltelefonerna var nya klagades det på att kvinnoröster var svårare än mansröster att urskilja. Vilka frekvensområden gällde detta?

JM

[Tell]

Skulle kunna tänka mig att det kan vara för att det är det sämst tillvaratagna frekvensområdet. Om det vore så att 98 % av alla högtalare de senaste 100 åren skulle gå från 20 Hz till 4 kHz och låta mörkt och dovt, så skulle de flesta kanske istället prioritera diskanten. Ren gissning från mig.

Mvh
Peter

Jomen precis, att bygga en högtalare som spelar korrekt mängd mellanregister o diskant är noll problem, däremot att bygga en som spelar djup bas och dessutom på hyfsat volym är MYCKET svårare o därmed blir det oftast det som är prioriteringen. O det oavsett vilka frekvenser vårt tal är o vad våra öron kanske är känsligast vid. Musik är inte tal o musik hörs inte bara vid 3500-5000hz.
Det är väl också därför som dom flesta människor säger "oj vad bra det låter!" så fort dom råkar höra en högtalare som faktiskt kan spela bas.

[Bill50x]

Det är väl också därför som dom flesta människor säger "oj vad bra det låter!" så fort dom råkar höra en högtalare som faktiskt kan spela bas.

När jag var ung i slutet på 60-talet var bas en bristvara. Så när jag och en kamrat drog runt bland Stockholms HiFi-butiker så var basen det enda vi brydde oss om. Loudness, javisst, basen på max - ok. Sedan kunde lyssningen börja. Och när det brummade i hela butiken så var vi nöjda.

Eftersom merparten av all musik i dag konsumeras genom mobiltelefon och ofta genom dess högtalare så är det inte så märkligt om kraftig bas jämställs med bra ljud.

I början av 80-talet hade jag en ung man på besök med några LP'n. Han ville lyssna på mina Dahlqvist DQ10:or (som en kamrat till mig funderade på att importera). Han deklarerade frankt att det enda han brydde sig om var massor med bas och mycket diskant. Jag tänkte i mitt stilla sinne att "då kommer han bli besviken, DQ10 har inte mycket till bas". Vi började att lyssna på hans Roger Waters "Pro's and Con's..." och han satt alldeles tyst i säkert 5 minuter. Så jag frågade försiktigt, räcker basen och diskanten? Hans svar var "det har jag inte tänkt på, det bara låter så bra". Vad sedan grabben uppdaterade till har jag ingen aning om, men sessionen var talande. Många gånger när folk efterfrågar mer bas (och vill ha förslag på lösning typ subwoofer) så brukar jag gissa att det är kvaliteten på basen de saknar, och därför föreslå en bättre cd-spelare eller möjligen ett bättre slutsteg.

I modern musik är ju bas själva fundamentet, det gäller för övrigt även jazz sedan tidernas begynnelse. När det gäller jazzen är framför allt tydligheten och artikulationen viktig. Framförallt modern jazz känns för mig som 5 musiker som står med ryggen mot publiken och spelar varsin melodi och då gäller det verkligen att deras intentioner avspeglas i musiken. Och där är basen extra svår att integrera med övrigt vid återgivning hemma.

Så för att knyta an till trådens ämne, för mig är ett väl återgivet mellanregister (200-5k) det viktigaste men samtidgt är basfundamentet otroligt viktigt. Så en fråga, hur viktigt är det med en djupbasåtergivning när man spelar körmusik? Rytm och liknande ligger väl ganska lågt, eller?

/ B

[WhereNextColumbus]

När mobiltelefonerna var nya klagades det på att kvinnoröster var svårare än mansröster att urskilja. Vilka frekvensområden gällde detta?

JM

Det är lite mer komplicerat än att man skurit i vissa frekvenser:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Linear_ ... ive_coding

[jansch]

Frågan = rubriken är lite "yvigt" ställd och refererar egentligen inte till ditt (JM) ursprungsinlägg.

Först måste man nog konstatera att "viktigaste frekvensområdet" för människan handlar om talförståelse (hörbarhet) och i viss mån varseblivning.

Vi har nästan full tallförståelse med frekvensbandet ca 250 - 3500Hz.
Vi kan "kapa bort" röstens grundton gissningsvis upp till åtminstone 500Hz och ändå ha god hörbarhet. D v s som vi gör när vi viskar*.
Viskar vi inte och kapar bort grundtonen med filter etc kommer hörseln att "tillverka" grundtonen via övertonerna. Det låter tunt men vi kan ändå höra om personen har en "basig" röst.

S, p, t, f ljud osv är viktiga för talförståelse, dessa har bra energi i området 1kHz - 3kHz.
Av det skälet bör 1 - 3 kHz vara viktigast......anser jag.....

*Röstidentifiering är dock betydligt svårare vid viskningar

[jansch]

Det är väl också därför som dom flesta människor säger "oj vad bra det låter!" så fort dom råkar höra en högtalare som faktiskt kan spela bas.

När jag var ung i slutet på 60-talet var bas en bristvara. Så när jag och en kamrat drog runt bland Stockholms HiFi-butiker så var basen det enda vi brydde oss om. Loudness, javisst, basen på max - ok. Sedan kunde lyssningen börja. Och när det brummade i hela butiken så var vi nöjda.

Eftersom merparten av all musik i dag konsumeras genom mobiltelefon och ofta genom dess högtalare så är det inte så märkligt om kraftig bas jämställs med bra ljud.

I början av 80-talet hade jag en ung man på besök med några LP'n. Han ville lyssna på mina Dahlqvist DQ10:or (som en kamrat till mig funderade på att importera). Han deklarerade frankt att det enda han brydde sig om var massor med bas och mycket diskant. Jag tänkte i mitt stilla sinne att "då kommer han bli besviken, DQ10 har inte mycket till bas". Vi började att lyssna på hans Roger Waters "Pro's and Con's..." och han satt alldeles tyst i säkert 5 minuter. Så jag frågade försiktigt, räcker basen och diskanten? Hans svar var "det har jag inte tänkt på, det bara låter så bra". Vad sedan grabben uppdaterade till har jag ingen aning om, men sessionen var talande. Många gånger när folk efterfrågar mer bas (och vill ha förslag på lösning typ subwoofer) så brukar jag gissa att det är kvaliteten på basen de saknar, och därför föreslå en bättre cd-spelare eller möjligen ett bättre slutsteg.

I modern musik är ju bas själva fundamentet, det gäller för övrigt även jazz sedan tidernas begynnelse. När det gäller jazzen är framför allt tydligheten och artikulationen viktig. Framförallt modern jazz känns för mig som 5 musiker som står med ryggen mot publiken och spelar varsin melodi och då gäller det verkligen att deras intentioner avspeglas i musiken. Och där är basen extra svår att integrera med övrigt vid återgivning hemma.

Så för att knyta an till trådens ämne, för mig är ett väl återgivet mellanregister (200-5k) det viktigaste men samtidgt är basfundamentet otroligt viktigt. Så en fråga, hur viktigt är det med en djupbasåtergivning när man spelar körmusik? Rytm och liknande ligger väl ganska lågt, eller?

/ B

Man bör skilja på basinstruments sätt att markera takt genom transienter som åtminstone ligger i mellanregistretoch gruntonerna som skapar tyngd och i vissa fall skapar "åsnesparken" i mellangärdet. I jazzmusik med kontrabas är det ju inte så mycket "bastryck" ....

[Tell]

Det är väl också därför som dom flesta människor säger "oj vad bra det låter!" så fort dom råkar höra en högtalare som faktiskt kan spela bas.

När jag var ung i slutet på 60-talet var bas en bristvara. Så när jag och en kamrat drog runt bland Stockholms HiFi-butiker så var basen det enda vi brydde oss om. Loudness, javisst, basen på max - ok. Sedan kunde lyssningen börja. Och när det brummade i hela butiken så var vi nöjda.

Eftersom merparten av all musik i dag konsumeras genom mobiltelefon och ofta genom dess högtalare så är det inte så märkligt om kraftig bas jämställs med bra ljud.

I början av 80-talet hade jag en ung man på besök med några LP'n. Han ville lyssna på mina Dahlqvist DQ10:or (som en kamrat till mig funderade på att importera). Han deklarerade frankt att det enda han brydde sig om var massor med bas och mycket diskant. Jag tänkte i mitt stilla sinne att "då kommer han bli besviken, DQ10 har inte mycket till bas". Vi började att lyssna på hans Roger Waters "Pro's and Con's..." och han satt alldeles tyst i säkert 5 minuter. Så jag frågade försiktigt, räcker basen och diskanten? Hans svar var "det har jag inte tänkt på, det bara låter så bra". Vad sedan grabben uppdaterade till har jag ingen aning om, men sessionen var talande. Många gånger när folk efterfrågar mer bas (och vill ha förslag på lösning typ subwoofer) så brukar jag gissa att det är kvaliteten på basen de saknar, och därför föreslå en bättre cd-spelare eller möjligen ett bättre slutsteg.

I modern musik är ju bas själva fundamentet, det gäller för övrigt även jazz sedan tidernas begynnelse. När det gäller jazzen är framför allt tydligheten och artikulationen viktig. Framförallt modern jazz känns för mig som 5 musiker som står med ryggen mot publiken och spelar varsin melodi och då gäller det verkligen att deras intentioner avspeglas i musiken. Och där är basen extra svår att integrera med övrigt vid återgivning hemma.

Så för att knyta an till trådens ämne, för mig är ett väl återgivet mellanregister (200-5k) det viktigaste men samtidgt är basfundamentet otroligt viktigt. Så en fråga, hur viktigt är det med en djupbasåtergivning när man spelar körmusik? Rytm och liknande ligger väl ganska lågt, eller?

/ B

Ah jo många gillar mycket bas, men nu menade jag att folk tycker att det låter bra eftersom dom är vana vid att lyssna på nån blåtandshögtalare nästan helt utan djupare bas, o när den sen helt plötsligt finns o hörs så blir hela frekvensregistret komplett, alltså låter det ju faktiskt objektivt bättre. O nu även om all musik inte innehåller massa bas som modern musik ofta gör så blir ju allt alltid lite bättre när även den djupare basen finns där

[Chopha]

Frågan = rubriken är lite "yvigt" ställd och refererar egentligen inte till ditt (JM) ursprungsinlägg.

Först måste man nog konstatera att "viktigaste frekvensområdet" för människan handlar om talförståelse (hörbarhet) och i viss mån varseblivning.

Vi har nästan full tallförståelse med frekvensbandet ca 250 - 3500Hz.
Vi kan "kapa bort" röstens grundton gissningsvis upp till åtminstone 500Hz och ändå ha god hörbarhet. D v s som vi gör när vi viskar*.
Viskar vi inte och kapar bort grundtonen med filter etc kommer hörseln att "tillverka" grundtonen via övertonerna. Det låter tunt men vi kan ändå höra om personen har en "basig" röst.

S, p, t, f ljud osv är viktiga för talförståelse, dessa har bra energi i området 1kHz - 3kHz.
Av det skälet bör 1 - 3 kHz vara viktigast......anser jag.....

*Röstidentifiering är dock betydligt svårare vid viskningar

Det stämmer mycket väl!
Det är därför man inte ska tala så man skriker till äldre som hör dåligt, utan tala artikulerat. Det är taltydligheten som försvinner med åldern och brukar liknas vid att hålla för munnen och prata. Det blir rörigt med konsonanterna.

Tell har dock informerat att det inte gäller för skånska och danska.

[JM]

Frågan = rubriken är lite "yvigt" ställd och refererar egentligen inte till ditt (JM) ursprungsinlägg.

Först måste man nog konstatera att "viktigaste frekvensområdet" för människan handlar om talförståelse (hörbarhet) och i viss mån varseblivning.

Vi har nästan full tallförståelse med frekvensbandet ca 250 - 3500Hz.
Vi kan "kapa bort" röstens grundton gissningsvis upp till åtminstone 500Hz och ändå ha god hörbarhet. D v s som vi gör när vi viskar*.
Viskar vi inte och kapar bort grundtonen med filter etc kommer hörseln att "tillverka" grundtonen via övertonerna. Det låter tunt men vi kan ändå höra om personen har en "basig" röst.

S, p, t, f ljud osv är viktiga för talförståelse, dessa har bra energi i området 1kHz - 3kHz.
Av det skälet bör 1 - 3 kHz vara viktigast......anser jag.....

*Röstidentifiering är dock betydligt svårare vid viskningar

Det stämmer mycket väl!
Det är därför man inte ska tala så man skriker till äldre som hör dåligt, utan tala artikulerat. Det är taltydligheten som försvinner med åldern och brukar liknas vid att hålla för munnen och prata. Det blir rörigt med konsonanterna.

Tell har dock informerat att det inte gäller för skånska och danska.

Frekvensområdet där vi är känsligast dvs kring 3500 Hz är viktigt men inte det viktigaste. Håller med om att frekvenserna 250 - 2500 Hz är för talförståelse viktigare än kring 3500 Hz.

Tiden mellan ord är helt avgörande för talförståelsen vid åldersrelaterad hörselnedsättning. Med åldern och efter vissa lättare hörselskador flyter orden alltmer ihop. Tydlig separering i tid mellan ord är viktigare än att tala högt.
Sannolikt därför gles musik uppskattas mer med åldern.

JM

[Tangband]

Musik i form av toner består av ordnade frekvenser . Finns ingen ordning så är det inte musik utan brus, eller tystnad. Ju bättre ordning desto bättre upplevd tonhöjd. En ändring i amplitud på 1 dB vid 5 KHz påverkar upplevelsen av ordningen i de lägre registren, eftersom vi vid musiklyssnade lyssnar på riktiga instrument med en massa övertoner, och inte sinustoner.

Instrumenten spelar alla frekvenser på nästan samma gång då en ton slås an , upplevelsen är att det sker samtidigt. Spelar en kontrabas en ton så återges nästan hela registret med alla övertonerna inom ett visst tidsintervall , och dessa frekvenser är med kontrabasen från ca 40 - 8000 Hz . En liten ändring i pitchen vid 5 KHz kan medvetet eller omedvetet från kontrabassisten ändra hur vi känslomässigt uppfattar musiken .

Upplevelsen av bumlig eller oartikulerad basåtergivning beror ofta på problem hur de högre frekvenserna återges .

Jag har varit med om installationer där 0,5 dB ändring av nivån för diskanten i aktiva system gör att basen upplevs låta bättre , tightare och mer tonhöjdskorrekt .

[Nattlorden]

Man brukar väl säga att det viktigaste frekvensområdet är 20-20000Hz ? Om man skall tillgodose alla åldersgrupper. 20-16000 duger gott som viktigt för mig numera....

[Tell]

Det stämmer mycket väl!
Det är därför man inte ska tala så man skriker till äldre som hör dåligt, utan tala artikulerat. Det är taltydligheten som försvinner med åldern och brukar liknas vid att hålla för munnen och prata. Det blir rörigt med konsonanterna.

Tell har dock informerat att det inte gäller för skånska och danska.

Va?

Musik i form av toner består av ordnade frekvenser . Finns ingen ordning så är det inte musik utan brus, eller tystnad. Ju bättre ordning desto bättre upplevd tonhöjd. En ändring i amplitud på 1 dB vid 5 KHz påverkar upplevelsen av ordningen i de lägre registren, eftersom vi vid musiklyssnade lyssnar på riktiga instrument med en massa övertoner, och inte sinustoner.

Instrumenten spelar alla frekvenser på nästan samma gång då en ton slås an , upplevelsen är att det sker samtidigt. Spelar en kontrabas en ton så återges nästan hela registret med alla övertonerna inom ett visst tidsintervall , och dessa frekvenser är med kontrabasen från ca 40 - 8000 Hz . En liten ändring i pitchen vid 5 KHz kan medvetet eller omedvetet från kontrabassisten ändra hur vi känslomässigt uppfattar musiken .

Upplevelsen av bumlig eller oartikulerad basåtergivning beror ofta på problem hur de högre frekvenserna återges .

Jag har varit med om installationer där 0,5 dB ändring av nivån för diskanten i aktiva system gör att basen upplevs låta bättre , tightare och mer tonhöjdskorrekt .

Men då gäller det som sagt att högtalaren ens kan återge den lägre basen öht, för finns den inte där alls så kommer den där kontrabasen låta jävligt tunn, o det är väl just det så många är vana vid eftersom dom flesta högtalarna spelar väldigt dåligt med bas. Så just därför är basregistret väldigt viktigt för många.

[Tangband]

Det stämmer mycket väl!
Det är därför man inte ska tala så man skriker till äldre som hör dåligt, utan tala artikulerat. Det är taltydligheten som försvinner med åldern och brukar liknas vid att hålla för munnen och prata. Det blir rörigt med konsonanterna.

Tell har dock informerat att det inte gäller för skånska och danska.

Va?

Musik i form av toner består av ordnade frekvenser . Finns ingen ordning så är det inte musik utan brus, eller tystnad. Ju bättre ordning desto bättre upplevd tonhöjd. En ändring i amplitud på 1 dB vid 5 KHz påverkar upplevelsen av ordningen i de lägre registren, eftersom vi vid musiklyssnade lyssnar på riktiga instrument med en massa övertoner, och inte sinustoner.

Instrumenten spelar alla frekvenser på nästan samma gång då en ton slås an , upplevelsen är att det sker samtidigt. Spelar en kontrabas en ton så återges nästan hela registret med alla övertonerna inom ett visst tidsintervall , och dessa frekvenser är med kontrabasen från ca 40 - 8000 Hz . En liten ändring i pitchen vid 5 KHz kan medvetet eller omedvetet från kontrabassisten ändra hur vi känslomässigt uppfattar musiken .

Upplevelsen av bumlig eller oartikulerad basåtergivning beror ofta på problem hur de högre frekvenserna återges .

Jag har varit med om installationer där 0,5 dB ändring av nivån för diskanten i aktiva system gör att basen upplevs låta bättre , tightare och mer tonhöjdskorrekt .

Men då gäller det som sagt att högtalaren ens kan återge den lägre basen öht, för finns den inte där alls så kommer den där kontrabasen låta jävligt tunn, o det är väl just det så många är vana vid eftersom dom flesta högtalarna spelar väldigt dåligt med bas. Så just därför är basregistret väldigt viktigt för många.

Håller delvis med - de flesta har alltför dåliga högtalare och vad värre är - de har ofta placerat dessa på suboptimala ställen pga okunskap.
Samtidigt så klarar vi oss rätt bra utan djupbas, eftersom vi känner igen instrumentkaraktärerna på instrumentens övertoner samt transienter ( instrumentens anslag )

[E]

pga okunskap

Eller WAF.

Mvh E*

[Morgan]

Varför denna basfixering där vi är relativt okänsliga för förvrängning?

Kolla - ännu en trådstart om att vi som älskar bra basåtergivning har fel...

Låt mig försöka förklara hur det ligger till för mig: Det absolut viktigaste, som avgör om jag kommer stå ut med att använda en högtalare i längden eller ej, är hur den klingar i övre mellanregister/lägre diskant. Om den för snabbt börjar låta distat eller komprimerat där, så gör det nämligen ont i mina öron, likaså om den har någon tendens till överbetoning någonstans i detta register. Hellre en högtalare som rullar av brant under 40 Hz än en högtalare som lider av något av dessa nämnda problem.

Men med detta sagt så älskar jag att lyssna på anläggningar med riktigt brutal baskapacitet, för det är något alldeles visst med bas. Att spela Infected Mushroom 'Avratz" eller Chris Jones 'Long after you're gone' så att hela rummet fysiskt skakar är helt underbart. Tidigare levde jag många år med ett par Dynaudio Contour 1.3 som enda högtalare - ett par småhögtalare med 6,5"-basar - och det var njutbart på många sätt och de gjorde mycket helt rätt, men det är en HELT annan njutning att ha 800 liter baslåda med 8st långslagiga 12-tumsbasar som fundament. Sedan skiter jag i om det är 1% dist eller 3% dist vid 30Hz när jag spelar 116dB på lyssningsplats. Det viktiga är att kapaciteten finns att obehindrat kunna vrida på så att luften vibrerar av tung bas.

[E]

Det låter helt underbart. Tråkigt att det klankas ned så mycket på bastryck. Den fysiska upplevelsen skall inte underskattas.

Upplevelsen av bumlig eller oartikulerad basåtergivning beror ofta på problem hur de högre frekvenserna återges .

Möjligt, men oftast rör det sig väl om ett dåligt/oreglerat rum, olycklig placering av högtalare och lyssnare samt för få baskällor och/eller för dålig ekvalisering?

"Basfixeringen", JM, kanske beror på att det registret nästan alltid kräver en del åtgärder för att få jämnt och välartikulerat i rummet?

Mvh E*

[jansch]

Det stämmer mycket väl!
Det är därför man inte ska tala så man skriker till äldre som hör dåligt, utan tala artikulerat. Det är taltydligheten som försvinner med åldern och brukar liknas vid att hålla för munnen och prata. Det blir rörigt med konsonanterna.

Tell har dock informerat att det inte gäller för skånska och danska.

Va?

Musik i form av toner består av ordnade frekvenser . Finns ingen ordning så är det inte musik utan brus, eller tystnad. Ju bättre ordning desto bättre upplevd tonhöjd. En ändring i amplitud på 1 dB vid 5 KHz påverkar upplevelsen av ordningen i de lägre registren, eftersom vi vid musiklyssnade lyssnar på riktiga instrument med en massa övertoner, och inte sinustoner.

Instrumenten spelar alla frekvenser på nästan samma gång då en ton slås an , upplevelsen är att det sker samtidigt. Spelar en kontrabas en ton så återges nästan hela registret med alla övertonerna inom ett visst tidsintervall , och dessa frekvenser är med kontrabasen från ca 40 - 8000 Hz . En liten ändring i pitchen vid 5 KHz kan medvetet eller omedvetet från kontrabassisten ändra hur vi känslomässigt uppfattar musiken .

Upplevelsen av bumlig eller oartikulerad basåtergivning beror ofta på problem hur de högre frekvenserna återges .

Jag har varit med om installationer där 0,5 dB ändring av nivån för diskanten i aktiva system gör att basen upplevs låta bättre , tightare och mer tonhöjdskorrekt .

Men då gäller det som sagt att högtalaren ens kan återge den lägre basen öht, för finns den inte där alls så kommer den där kontrabasen låta jävligt tunn, o det är väl just det så många är vana vid eftersom dom flesta högtalarna spelar väldigt dåligt med bas. Så just därför är basregistret väldigt viktigt för många.

Jo, det gäller att ha koll på vad man menar med "viktigaste frekvensområdet".
Delar man upp det hörbara frekvensområdet i ungefär tre lika delar blir det:
* 20 - 200 Hz
* 200-- 2000Hz
* 2000 - 200000Hz

Då handlar mellanregisteområdet om hörbarhet, basområdet om tyngd och diskantområdet om luftighet.
Skall man jämföra olika områden ( oavsett min uppdelning) bör man nog göra det i oktaver eller i terser. T.ex kapar man lägsta oktaven till 40Hz bör man jämföra med att kapa diskanten från 20kHz till 10kHz (eller kanske 16kHz till 8kHz).

Det som påverkar minst är trots allt basen....... tycker jag! Att kapa allt över tex 8kHz låter väldigt trist......tycker jag.

[JM]

Enligt Toole är basen viktigaste frekvensområdet när medelkonsumenten väljer högtalare.
Om jag minns rätt väljer konsumenten helst "fast torr lätt distorderad bas" (typ äldre JBL L100) utan de lägsta frekvenserna framför en linjär bas till 20 Hz enligt högtalarutvecklare på Luxor(?). Från ngn tråd här på faktiskt.
En icke audiofil väljer hellre att köpa en högtalare med lyft diskant och bas vid jämförelse med en linjär högtalare.

JM

[Kraniet]

Är det inte förmågan att uppfatta tal i stökiga miljöer som är bakgrunden till att vi evolverats att vara känslig runt de frekvenserna?
Ta tex i en djungelmiljö där våra förfäder förmodligen spenderat lång evolutionär tid. Det lever ju om som attan i en djungel, dag som natt.

Det är ju ingen slump att vi hör som vi gör, evolution är ju anledningen till det mesta. Även "defekter" som när- och långsynthet anses ju av många vara evolutionära specialiseringar som fyllt syften (tex handarbete och spejning osv).

Lösryckt citat från intrawebben

Researchers have found hominin fossils that suggest that early species, such as Paranthropus robustus and Australopithecus africanus, shared similar hearing abilities to today’s humans, and probably could have heard sharper sounds better than we do. They were likely more sensitive to T's, K's, F's and S's in the 1 to 3 kHz range, while us humans are able to detect sound frequencies between 1 kHz and 6 kHz. Most spoken languages are within the 1 kHz to 6 kHz range.

edit: för min egen del så kan jag säga att området 3-4 kHz är extremt viktigt i högtalare. Jag tolererar inte för hög energi i området utan att jag får ont i öronen. Jag behöver normalt en liten svacka i direktljudet och kontrollerat spridningsbeteende i området för att kunna/vilja lyssna någon längre stund.