hcl skrev:Vederhäftighet i metod är givetvis ett grundkrav om man söker en objektiv sanning (vetenskapligheten), men vill man se hela sanningen kan man inte tillåta sig att begränsa ramarna så mycket att man inte längre spänner relevant parameterrum.
Parallellen till att leta under lampan istället för där man gick när man tappade nycklarna ligger nära tillhands.
Skillnaden mellan hörseln som mätinstrument d v s på det man hör kontra objektiva mätningar med fysikaliska mätinstrument, är att man hör totalljudets integrerade summa under viss tid som varje individuell person viktar till en hörselupplevelse medans objektiva mätningar med mätinstrument mäter just bara en och endast 1 parameter per mätning. Det ger 1 egenskap hos det totala ljudet. Gör man en mängd mätningar där varje respektive mätning mäter olika parametrar så fås en mängd resultat på diverse parametrar. Det hör vetenskapen till.
Man studerar 1 egenskap åt gången och denna egenskap görs till en kontrollerbar variabel. Därmed fokuserar man på 1 parameter åt gången. Man reducerar en komplex funktion som kan bestå av flera variabler till att studera enbart 1 variabel och hur den variabeln påverkar funktionen. De objektiva mätningarna studeras genom ett förfarande som kallas reduktionism.
Man mäter på mätobjektet som en funktion av utsignal/insignal d v s man mäter differenser mellan utsignal och insignal. Det är inte så man normalt sett lyssnar på musik.
Den subjektiva Upplevelsen, å andra sidan, är människans individuella och viktade summa av variablerna hos funktionen.
Däremot liknar LTS F/E-lyssning mer det man objektivt mäter. Man lyssnar efter differenser mellan output och input. Ofta koncentrerar man sig på en parameter/variabel åt gången då man differenslyssnar. Lyssnar man på musikens helhet så är det helheten man som individ tillgodogör sig.
Hifi-nördar lyssnar var och en på sitt sätt och dissekerar i totalen.
Hör du cymbalen?
Nej, jag lyssnar på trumpeten.
Trumpet? Jag tycker melodin är bra.
Melodin? Är inte ljudbilden lite låg?
Ljudbild? Rösten har ju fin närvaro!
Jamen, gurasolot var ju bara helfett.
Osv.
Det kan vara viktigt att hålla den vetenskapliga reduktionismen i minnet då man tittar på mätresultat och skall bedöma det man hör i jämförelse med mätkurvorna.
Mäter man det man hör?
Man mäter en del av det man hör, under förutsättning att mätningen dels är relevant dels är korrekt. Då skall det jämföras med att man lyssnar på musiken d v s inmundigar musikhändelsen.
Jag undrar hur stjärnkockar har det då de samsas och äter en middag?
Vad gillade du huvudrätten?
Jo, pepparkornen var lagom malda!
Jamen hur smakade det?
Du använde gjutjärnspanna va?!
Jamen hur smakade det?
Det var havssalt från Sicilien va?!
Jamen, gillade du huvudrätten?
Jo, korianderfröna var bra!
Jamen hur smakade maten?
Det var Arlas vispgrädde i såsen va?!
Osv . . .
Tippar att stjärnkrögare, då de har gemensam sammankomst över en middag, kan ha lite annorlunda samtal än vad de har då det inmundigar en måltid var och en för sig.
Hur beskriver man smakupplevelsen av en perfekt anrättad måltid? Hur gör man en korrekt och adekvat utförd objektiv fysikalisk mätning på maten? Hur mäter man fram resultatet = Jättegott?
Input på maten är receptet. Man får mäta huruvida matens ingredienser motsvarar receptet? Men hur beskriver man matupplevelsen? Hur beskriver man upplevelsen av ett vin? Hur beskriver man ljud? Vad är ljud? Hur beskriver man musik? Vad är musik? Är det att ses som konst? Hur beskriver man en tavla? Det är lite fel nyans i guldfärgen på ramen. Är det rätt mängd zink i färgen? Skall tavlan inte vare 1 cm högre upp?
Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med nåt. Lite sinuston, Diracpuls och fyrkantsvåg t.ex. eller varför inte lite musik.
MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.