hcl skrev:jansch skrev:hcl skrev:Det finns aspekter man med hyfsad säkerhet kan anta om inspelningar oavsett hur inspelningslokalens djup, bredd etc återges.
Kvalificerade musiker spelar garanterat på stämda instrument samt att musiker som spelar tillsammans bildar en inbördes musikaliskt meningsfull rytmisk enhet. Det är frapperande ofta som anläggningar/installationer presterar mediokert redan på dessa punkter.
Denna första nivå fångar system med tvivelaktig total uppfattad frekvensgång och systemets integration i rummet.
Nästa nivå av återgivningskvaliteten (eller precision i återgivningen om man så vill) är hur de små detaljerna passar in i sammanhanget och hur de tillför mening i återgivningen ur ett musikaliskt perspektiv. Det är få anläggningar som gör detta bra.
Denna nivå kräver mer av system/rum/installation i det att större oregelbundenheter i frekvensgång t.ex. i form av resonanser lätt smetar över så att små detaljer inte blir tydligt hörbara.
Den högsta nivå av återgivning enligt vad jag betraktar som hyggligt objektiv bedömningsmetod (även om detta sista kanske inte är så lätt att upprepa mellan lyssnare?) är då anläggningen/installationen förmår förmedla musikerns anspänningsvariation under framförandet. Detta är svårt att kommunicera lyssnare emellan utan att lyssna samtidigt och inte ens då är det alltid enkelt att beskriva om inte anläggningen är av riktig toppklass.
Denna siste kvalitetsnivå ställer stora krav på anläggning/återgivning (inkl. musik, musiker, arrangemang, produktion och inspelning) ur alla aspekter.
Det finns flera på forumet som har skrivit om upplevd, ej korrekt tonhöjd. Detta jag har väldigt svårt att förstå, både hur det går till rent fysikaliskt och hur hörseln skulle uppleva pitchförändringar utan att det sker.
Vad jag dock förstår (som det inte pratas om) är att en ljudanläggning som har mycket THD kommer lättare att avslöja ostämda instrument.
Samma sak med taktupplevelse. Felaktigheter i rytm/takt är lättare att höra med lite extra THD.
Upplevd pitch är ju summan av alla toner ett instrument ger ifrån sig då en ton tas så att grundtonen inte driver så mycket behöver inte betyda att summan av samtliga toner inte upplevs stabil. Dels varierar spektrat över tid både för enskilda instrument och de distorsionsprodukter som systemet producerar med den givna insignalen.
Jag vet inte varför t.o.m. elektronik kan påverka ”hörd” tonhöjd, men kan konstatera att så är fallet. Kanske har det att göra just med att distorsionsprodukterna varierar under anslag (transienta förlopp)?
Njäe, det är inte så att det är summan av tonerna.
Vill man se det så, så är tonhöjden snarast differensen mellan de harmoniska tonerna i musikinstrumentets spektrum.
Ett musikinstruments tonhöjd är inte en funktion av ”anslaget” d v s onset/transienten. Instrumentets tonhöjd beror på resonanser i musikinstrumenten som genererar de harmoniska svängningar d v s harmoniska frekvenser som i sin tur genererar upplevd tonhöjd.
Se systemet/musikinstrumentet som en slags resonansburk. Input är den energi som tillförs systemet genom att energin sätter strängar i rörelse som ger vibration (t.ex. stränginstrument) eller luft i rörelse (blåsinstrument) som ger vibration i luft i någon form av pipa.
Den tillförda energin kan ses som ett transient förlopp d v s en puls, men pulsen är bandpassfiltrerad på något visst sätt. Då tillförs energi under en begränsad tid där tiden ges av bandpassfiltren och med ett visst givet frekvensinnehåll som också sätts av filtren.
Filterkomponenter i ett mekaniskt/akustiskt system är massa, fjädring och mekanisk/akustisk resistans i systemet som genererar rörelse.
System för ljudreproduktion eller ljudalstring omfattar elektriska, mekaniska och akustiska kretsar, kopplade till varandra. Elektriska system och elektrisk kretsteori ingår nästan alltid, och man behandlar de mekaniska och akustiska problemen med samma matematik som de elektriska.
Elementen (R resistans, L induktans, C kapacitans, etc) i en elektrisk krets kommer i den matematiska behandlingen in som koefficienter i kretsens differentialekvation. På analogt sätt kan man se koefficienterna i ekvationerna för mekaniska och akustiska systern som att de motsvarar mekaniska och akustiska element. Varje mekaniskt eller akustiskt system kan då reduceras till ett motsvarande elektriskt, och behandlas med vanlig elektrisk kretsteori. På så sätt kan man sätta upp matematiska begrepp och ekvationer och beräkna den fysikaliska verkligheten.
Input till systemet/musikinstrumentet/ljudkällan, i form av bandpassfitrerad puls blir som ett slags brus, dock med ett limiterat frekvensomfång som input. Input kan även vara ett stegsvar med utpräglad dc som även ger turbulens. Luftsystem i form av fläkt eller luftpump i en kyrkorgel är exempel. Man blåser in luft i en pipa. Sedan ger pipans resonanser tonen med harmoniska deltoner som utgörs av pipans resonanser i kombination med vilken typ av pipa det är. Blockflöjt ävenså. Tvärflöjt får en hel del turbulent blåsljud vid tillförsel av energi.
Denna energi-input med visst frekvensinnehåll under viss tid ger upphov till rörelse med viss magnitud. Denna rörelse blir till stående vågor och resonans vid vissa frekvenser i musikinstrument. Det är dessa resonanser som består av harmoniska toner med grundton + övertoner d v s alla deltoner (harmonics på engelska) som i sin tur ger tonen dess upplevd tonhöjd. Tonhöjd är ett fenomen som först kan inträffa efter det initiala transienta förloppet d v s strax efter den tillförda energin.
Vad gäller perceived pitch d v s upplevd tonhöjd så kan man se på saken på 2 sätt vid reproduktion med någon form av förvrängning.
Det ena sättet är att resonanserna i musikinstrumenten hamnar på annan frekvens på grund av något frekvensmodulerande fenomen.
Det andra sättet är att resonansfrekvenserna visserligen är stabila, men på grund av något fenomen upplevs inte lika distinkta. Det kan vara temporala fenomen eller frekvensmässiga.
I Linns ursprungliga filosofi var det skivspelarens svaj d v s wow & flutter som ger frekvensmodulation och intermodulationskomponenter.
Tonarm och pickupp är båda svängande system med utpräglade resonanser. Sånt kan vara lurigt.
Om man dissekerar röster så blir det istället formanter som ger dess karaktär. Det blir betydligt mer komplicerat. En röst kan låta upptransponerad eller nedtransponerad beroende på tonkurveförändring och jag skulle nog vilja säga att det påverkar faktiskt upplevd tonhöjd hos röst. Däremot är jag tveksam till musikinstruments upplevda tonhöjdsförändring med tonkurveförändring vidd uppspelning.
Sedan finns intermodulationsdistorsion som kan gäcka.
Mycket kan sägas i området. Jag väljer att sätta punkt här.
MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.