Nu ska vi vara ärliga, i smyyyg...

[jansch]

Duelund :
Frederik berättade för mig att många kondensatorer idag använder en isolerande plastfilm som dielektrikum eftersom det gör dem billiga att tillverka, men problemet med att använda plast är att det märkbart försämrar ljudsignalen, "Med plast får du vad Steen skulle beskriva som ett eko , maskerar de verkliga detaljerna i signalen”.

Ja de spelar med i musiken. Vem vill ha såna kondensatorer som bildar "eko"?
Mina Alpair element bildar inga eko.

De vanligaste materialel som kondensatorer är tillverkade av är plastfolie eller kermik, förutom elektrolyter som har en elekolyt. Sedan finns det bl.a luft och papper/olja, glimmer etc.
Egenskaperna bestäms av materialets permittivitet. Enkelt uttryckt - hur molekylerna beter sig.

Att använda plast, t.ex polypropylen, ger enorma fördelar. Lättillverkade = bra pris/prestanda, liten spridning, nästan perfekt dielektrikum, fysiskt stabila/tätt lindade utan mikrofoni* osv.

"Eko"????? Alltså något som är längre än kondensatorns tidskonstant?? Nu verkar det som någon har uppfunnit ett sätt att skapa energi - jag trodde att det bara var "gud" som hade rätt till det patentet......

*Mikrofoni uppstår bl.a när kondensatorns plattor inte har ett fast avstånd mellan sig. Då blir det ju en kondenator -mikrofon. Det bästa är alltså ett "fast" material mellan plattorna som är lindade hårt med folien (kondensatorplattorna)

[LeifB]

Duelund :
Frederik berättade för mig att många kondensatorer idag använder en isolerande plastfilm som dielektrikum eftersom det gör dem billiga att tillverka, men problemet med att använda plast är att det märkbart försämrar ljudsignalen, "Med plast får du vad Steen skulle beskriva som ett eko , maskerar de verkliga detaljerna i signalen”.

Ja de spelar med i musiken. Vem vill ha såna kondensatorer som bildar "eko"?
Mina Alpair element bildar inga eko.

De vanligaste materialel som kondensatorer är tillverkade av är plastfolie eller kermik, förutom elektrolyter som har en elekolyt. Sedan finns det bl.a luft och papper/olja, glimmer etc.
Egenskaperna bestäms av materialets permittivitet. Enkelt uttryckt - hur molekylerna beter sig.

Att använda plast, t.ex polypropylen, ger enorma fördelar. Lättillverkade = bra pris/prestanda, liten spridning, nästan perfekt dielektrikum, fysiskt stabila/tätt lindade utan mikrofoni* osv.

"Eko"????? Alltså något som är längre än kondensatorns tidskonstant?? Nu verkar det som någon har uppfunnit ett sätt att skapa energi - jag trodde att det bara var "gud" som hade rätt till det patentet......

*Mikrofoni uppstår bl.a när kondensatorns plattor inte har ett fast avstånd mellan sig. Då blir det ju en kondenator -mikrofon. Det bästa är alltså ett "fast" material mellan plattorna som är lindade hårt med folien (kondensatorplattorna)

Typ bra=billiga.
Jag föredrar att vara utan alla komponenter i ett filter.

[paa]

...
Jag föredrar att vara utan alla komponenter i ett filter.

Det går inte, då är det inget filter.

[RogerGustavsson]

Jag föredrar att vara utan alla komponenter i ett filter.

Nej, precis då är det ju inget filter! Å andra sidan har du filterverkan från ditt elements egna flanker. Du brukar ju nämna fasens inverkan och den har du även utan filter.

[LeifB]

...
Jag föredrar att vara utan alla komponenter i ett filter.

Det går inte, då är det inget filter.

Precis..

[LeifB]

Jag föredrar att vara utan alla komponenter i ett filter.

Nej, precis då är det ju inget filter! Å andra sidan har du filterverkan från ditt elements egna flanker. Du brukar ju nämna fasens inverkan och den har du även utan filter.

Den är nära obefintlig.
Men rummet ställer till det desto mer.

[matssvensson]

Jag svarade dyrkondingar och luftlindat. Det är vad som sitter i mina högtalare för tillfället. Men dyrkondingar bara för att jag vet att det finns billigare alternativ som skulle kunna fungera lika bra. Som andra varit inne på handlar mina val om prestanda i förhållande till pris - där jag i första hand väljer komponenter som uppfyller mina önskemål om noggrannhet, effekttålighet, storlek och åldersbeständighet.

Då har det blivit plastfolie kondensatorer från främst SCR och Janzten/Mundorf Crosscap, samt diverse luftlindade spolar med dimensioner som ger önskad serieresistans till konstruktionen. Mer exotiska kondensatorer och foliespolar har fallit bort både på pris men framförallt på storlek. Spolar med järnkärna använder jag helst bara i undantagsfall för att undvika mättnadsproblematik. Elektrolytkondensatorer faller bort på bristande noggrannhet och att jag inte orkar oroa mig för förändringar över tid.

De insikter mitt eget konstruktionsarbete gett är hur små förändringar på bara tiondels decibel som är klart hörbara, varför jag misstänker att det många anser vara skillnader mellan olika komponenter egentligen är tonkurvevariationer på grund av olika komponentvärden.

[jansch]

Jag svarade dyrkondingar och luftlindat. Det är vad som sitter i mina högtalare för tillfället. Men dyrkondingar bara för att jag vet att det finns billigare alternativ som skulle kunna fungera lika bra. Som andra varit inne på handlar mina val om prestanda i förhållande till pris - där jag i första hand väljer komponenter som uppfyller mina önskemål om noggrannhet, effekttålighet, storlek och åldersbeständighet.

Då har det blivit plastfolie kondensatorer från främst SCR och Janzten/Mundorf Crosscap, samt diverse luftlindade spolar med dimensioner som ger önskad serieresistans till konstruktionen. Mer exotiska kondensatorer och foliespolar har fallit bort både på pris men framförallt på storlek. Spolar med järnkärna använder jag helst bara i undantagsfall för att undvika mättnadsproblematik. Elektrolytkondensatorer faller bort på bristande noggrannhet och att jag inte orkar oroa mig för förändringar över tid.

De insikter mitt eget konstruktionsarbete gett är hur små förändringar på bara tiondels decibel som är klart hörbara, varför jag misstänker att det många anser vara skillnader mellan olika komponenter egentligen är tonkurvevariationer på grund av olika komponentvärden.

Hur gör du då?
Jag kommer ner i sådär +/-1 dB med proffesionell mätutrustning, tillkommer säkert sedan 1dB till p g a gate:ing etc. i ett normalstort rum. Mätriggen som sådan har då under +/- 0,2dB avvikelse och kalibrerad vid tillfället.

Personligen hör jag inte en förändring på 0,2dB, inte ens över ett brett frekvensspektrum där hörseln ev. skulle kunna höra enligt neuroakustisk forskning.

[LeifB]

Jag svarade dyrkondingar och luftlindat. Det är vad som sitter i mina högtalare för tillfället. Men dyrkondingar bara för att jag vet att det finns billigare alternativ som skulle kunna fungera lika bra. Som andra varit inne på handlar mina val om prestanda i förhållande till pris - där jag i första hand väljer komponenter som uppfyller mina önskemål om noggrannhet, effekttålighet, storlek och åldersbeständighet.

Då har det blivit plastfolie kondensatorer från främst SCR och Janzten/Mundorf Crosscap, samt diverse luftlindade spolar med dimensioner som ger önskad serieresistans till konstruktionen. Mer exotiska kondensatorer och foliespolar har fallit bort både på pris men framförallt på storlek. Spolar med järnkärna använder jag helst bara i undantagsfall för att undvika mättnadsproblematik. Elektrolytkondensatorer faller bort på bristande noggrannhet och att jag inte orkar oroa mig för förändringar över tid.

De insikter mitt eget konstruktionsarbete gett är hur små förändringar på bara tiondels decibel som är klart hörbara, varför jag misstänker att det många anser vara skillnader mellan olika komponenter egentligen är tonkurvevariationer på grund av olika komponentvärden.

Hur gör du då?
Jag kommer ner i sådär +/-1 dB med proffesionell mätutrustning, tillkommer säkert sedan 1dB till p g a gate:ing etc. i ett normalstort rum. Mätriggen som sådan har då under +/- 0,2dB avvikelse och kalibrerad vid tillfället.

Personligen hör jag inte en förändring på 0,2dB, inte ens över ett brett frekvensspektrum där hörseln ev. skulle kunna höra enligt neuroakustisk forskning.

Skämtar du? Om du kommer under +-5 db på dina högtalare får du vara glad..
Hur många mätpunkter mellan 20-20000 har du då?

[jansch]

Jag svarade dyrkondingar och luftlindat. Det är vad som sitter i mina högtalare för tillfället. Men dyrkondingar bara för att jag vet att det finns billigare alternativ som skulle kunna fungera lika bra. Som andra varit inne på handlar mina val om prestanda i förhållande till pris - där jag i första hand väljer komponenter som uppfyller mina önskemål om noggrannhet, effekttålighet, storlek och åldersbeständighet.

Då har det blivit plastfolie kondensatorer från främst SCR och Janzten/Mundorf Crosscap, samt diverse luftlindade spolar med dimensioner som ger önskad serieresistans till konstruktionen. Mer exotiska kondensatorer och foliespolar har fallit bort både på pris men framförallt på storlek. Spolar med järnkärna använder jag helst bara i undantagsfall för att undvika mättnadsproblematik. Elektrolytkondensatorer faller bort på bristande noggrannhet och att jag inte orkar oroa mig för förändringar över tid.

De insikter mitt eget konstruktionsarbete gett är hur små förändringar på bara tiondels decibel som är klart hörbara, varför jag misstänker att det många anser vara skillnader mellan olika komponenter egentligen är tonkurvevariationer på grund av olika komponentvärden.

Hur gör du då?
Jag kommer ner i sådär +/-1 dB med proffesionell mätutrustning, tillkommer säkert sedan 1dB till p g a gate:ing etc. i ett normalstort rum. Mätriggen som sådan har då under +/- 0,2dB avvikelse och kalibrerad vid tillfället.

Personligen hör jag inte en förändring på 0,2dB, inte ens över ett brett frekvensspektrum där hörseln ev. skulle kunna höra enligt neuroakustisk forskning.

Skämtar du? Om du kommer under +-5 db på dina högtalare får du vara glad..
Hur många mätpunkter mellan 20-20000 har du då?

Du får nog läsa mitt inlägg igen.
Jag skriver om mätnoggrannhet - inget annat. Att mätresultatet visar +/- 5dB eller mer på en högtalare är något helt annat.
Beroende på mätmetod och mätmiljö kan man välja antal mätpunkter, mäter man analogt kan man få "oändligt antal" mätpunkter. Vanligtvis, om man mäter för att förstå, väljer man en mätmetod/inställning där hörseln inte längre hänger med och samtidigt avslöjas resonanser om man är intresserad av det. etc.
Varför inte t.ex en mätmetod som ger 1/12 oktav som sämst i bandbredd om mätmiljön tillåter det.

[LeifB]

Var mest nyfiken på hur du hade mätt.
Tack för förklaringen.

[Calleberg]

Gott och blandat kör jag med.
Kvarlevor från ett gammalt ofullbordat projekt:

Resized_20230313_163943.jpeg (249.19 KiB) Visad 805 gånger

[hifi_nirvana]

Gott och blandat kör jag med.
Kvarlevor från ett gammalt ofullbordat projekt:

Resized_20230313_163943.jpeg

Det är något speciellt med högtalarfilter. Det är synd att gömma dom inne i högtalarna. Dom borde ligga i en glaslåda bredvid så man kan njuta av dom även med blicken.

[hifikg]

Gott och blandat kör jag med.
Kvarlevor från ett gammalt ofullbordat projekt:

Resized_20230313_163943.jpeg

Det är något speciellt med högtalarfilter. Det är synd att gömma dom inne i högtalarna. Dom borde ligga i en glaslåda bredvid så man kan njuta av dom även med blicken.

Speciellt när man nyttjar gula kondensatorer, fast ursprunget borde, i sann bladeliusanda, döljas

[VintageHiFi]

Gott och blandat kör jag med.
Kvarlevor från ett gammalt ofullbordat projekt:

Resized_20230313_163943.jpeg

Det är något speciellt med högtalarfilter. Det är synd att gömma dom inne i högtalarna. Dom borde ligga i en glaslåda bredvid så man kan njuta av dom även med blicken.

Speciellt när man nyttjar gula kondensatorer, fast ursprunget borde, i sann bladeliusanda, döljas

Men vad är det för fel på "Feltema"

[Calleberg]

Gott och blandat kör jag med.
Kvarlevor från ett gammalt ofullbordat projekt:

Resized_20230313_163943.jpeg

Det är något speciellt med högtalarfilter. Det är synd att gömma dom inne i högtalarna. Dom borde ligga i en glaslåda bredvid så man kan njuta av dom även med blicken.

Speciellt när man nyttjar gula kondensatorer, fast ursprunget borde, i sann bladeliusanda, döljas

Apselut inte, det här är ju från Biltemas storhetstid. Den tid när man t.ex kunde köpa en handsmidd släggyxa från Wetterlings där för....400kr tror jag det var.

[Strmbrg]

Jag vet inte. Men min gissning är att det åtminstone inte sitter några jättedyra komponenter i Magnepans filter.

[matssvensson]

De insikter mitt eget konstruktionsarbete gett är hur små förändringar på bara tiondels decibel som är klart hörbara, varför jag misstänker att det många anser vara skillnader mellan olika komponenter egentligen är tonkurvevariationer på grund av olika komponentvärden.

Hur gör du då?
Jag kommer ner i sådär +/-1 dB med proffesionell mätutrustning, tillkommer säkert sedan 1dB till p g a gate:ing etc. i ett normalstort rum. Mätriggen som sådan har då under +/- 0,2dB avvikelse och kalibrerad vid tillfället.

Personligen hör jag inte en förändring på 0,2dB, inte ens över ett brett frekvensspektrum där hörseln ev. skulle kunna höra enligt neuroakustisk forskning.

Det är inte skillnader jag försökt mäta upp enbart efter byte av komponenter, utan jag har arbetat med så små kontrollerade tonkurvejusteringar med hjälp av min miniDSP. Jag har inte utsatt mig själv för vetenskapligt blindtest, men vill ändå mena att jag överraskade mig själv över hur känslig jag upplevde att jag var för justeringar i frekvensområden med bra känslighet för normal hörsel.

Sen är jag inte riktigt med på resonemanget om mätnoggrannhet, men där kan bristande kunskap spela in. Jag tycker inte jag brukar ha några problem att få repetitiva mätresultat vi samma mättillfälle/uppställning med min utrustning (Earthworks M30BX, Steinberg UR22mkII ljudkort och Arta mätprogram). Kör jag repetitiva mätningar i samma uppställning ligger kurvorna väl inom delar av decibel och jag tycker mig kunna registrera förändringar vid mindre justeringar om jag inte rubbar mätuppställning/inställning. Lurar jag mig själv?

mvh, Mats

[I-or]

Det mesta av alla hörbara skillnader för HiFi-utrustning kan spåras i frekvensgången. Speciellt små skillnader av lite mer bredbandig typ om några tiondels till någon dB är förrädiska, då de av de flesta lyssnarna sällan uppfattas som klangförändringar även om man poängterar att de ska vara uppmärksamma på dessa. Många tycker istället att ljudsceneriet har förändrats, att basen har blivit tydligare, att sångaren låter mer levande o.s.v.

[Morello]

Jag nyttjar förstås bara prisbilliga kvalitetskomponenter.

[Bill50x]

Det mesta av alla hörbara skillnader för HiFi-utrustning kan spåras i frekvensgången. Speciellt små skillnader av lite mer bredbandig typ om några tiondels till någon dB är förrädiska, då de av de flesta lyssnarna sällan uppfattas som klangförändringar även om man speciellt poängterar att de ska vara uppmärksamma på dessa. Många tycker istället att ljudsceneriet har förändrats, att basen har blivit tydligare, att sångaren låter mer levande o.s.v.

Många med dig hävdar detta, dvs att små förändringar i frekvensgången förklarar en massa olika hörbara förändringar. Jag vågar påstå tvärtom. Vår hörsel (dvs hur hjärnan tolkar ljudintryck) är ganska flexibel när det gäller frekvensgång. Din röst känner jag igen oavsett om det är i en telefon, ute i skogen eller i ett badrum. Men det behövs inte mycket dist/förvrängning innan igenkänningen är förlorad. Vår hörsel är helt enkelt utvecklad att känna igen faror i olika miljöer.

Högtalare har (ofta) ganska olika frekvensgång men det krävs ganska lite tillvänjning innan vi accepterar återgivningen som norm och referens.

/ B

[matssvensson]

Det mesta av alla hörbara skillnader för HiFi-utrustning kan spåras i frekvensgången. Speciellt små skillnader av lite mer bredbandig typ om några tiondels till någon dB är förrädiska, då de av de flesta lyssnarna sällan uppfattas som klangförändringar även om man speciellt poängterar att de ska vara uppmärksamma på dessa. Många tycker istället att ljudsceneriet har förändrats, att basen har blivit tydligare, att sångaren låter mer levande o.s.v.

Många med dig hävdar detta, dvs att små förändringar i frekvensgången förklarar en massa olika hörbara förändringar. Jag vågar påstå tvärtom. Vår hörsel (dvs hur hjärnan tolkar ljudintryck) är ganska flexibel när det gäller frekvensgång. Din röst känner jag igen oavsett om det är i en telefon, ute i skogen eller i ett badrum. Men det behövs inte mycket dist/förvrängning innan igenkänningen är förlorad. Vår hörsel är helt enkelt utvecklad att känna igen faror i olika miljöer.

Högtalare har (ofta) ganska olika frekvensgång men det krävs ganska lite tillvänjning innan vi accepterar återgivningen som norm och referens.

/ B

Jag tror att ni delvis pratar om olika saker. Jag delar med min egen erfarenhet det I-or beskriver - att små förändringar inte upplevs som rena klangförändringar utan mer i termer som tydligare bas och levande sång. Men också det du skriver om tillvänjning till en konsekvent klangfärg. Vi är mer känsliga för förändringarna än för det konstanta ljudet.

[jansch]

Det mesta av alla hörbara skillnader för HiFi-utrustning kan spåras i frekvensgången. Speciellt små skillnader av lite mer bredbandig typ om några tiondels till någon dB är förrädiska, då de av de flesta lyssnarna sällan uppfattas som klangförändringar även om man speciellt poängterar att de ska vara uppmärksamma på dessa. Många tycker istället att ljudsceneriet har förändrats, att basen har blivit tydligare, att sångaren låter mer levande o.s.v.

Många med dig hävdar detta, dvs att små förändringar i frekvensgången förklarar en massa olika hörbara förändringar. Jag vågar påstå tvärtom. Vår hörsel (dvs hur hjärnan tolkar ljudintryck) är ganska flexibel när det gäller frekvensgång. Din röst känner jag igen oavsett om det är i en telefon, ute i skogen eller i ett badrum. Men det behövs inte mycket dist/förvrängning innan igenkänningen är förlorad. Vår hörsel är helt enkelt utvecklad att känna igen faror i olika miljöer.

Högtalare har (ofta) ganska olika frekvensgång men det krävs ganska lite tillvänjning innan vi accepterar återgivningen som norm och referens.

/ B

Egentligen lite olika saker. Röstigenkänning är vi grymt bra på oavsett snuva eller gammal telefonteknik. Vi hör också att det är snuva, heshet, fylla, stress,osv.

Jag hör dockinte 0,2dB skillnad i SPL i "bästa området" om man inte gör en A till B test med sekundkorta (max 5-10 sekunder) pauser.

[matssvensson]

om man inte gör en A till B test med sekundkorta (max 5-10 sekunder) pauser.

Precis, det är så jag hör skillnader på de nivåerna.

[RogerGustavsson]

Jag vet inte. Men min gissning är att det åtminstone inte sitter några jättedyra komponenter i Magnepans filter.

I dina sitter ett gäng filmkondensatorer som inte är gratis. Spolarna med ferritkärna kan antagligen vara billiga.

[sprudel]

Conrads teflonkondingar. Finns inte på Coop

6F6B4615-99A8-4511-B69F-1E85F64A6F27.jpeg (20.71 KiB) Visad 635 gånger

[distad]

Gott och blandat kör jag med.
Kvarlevor från ett gammalt ofullbordat projekt:

Resized_20230313_163943.jpeg

Men vad har du gjort.. koka soppa på en spik ser det ut som Visste att Biltema vad nya "Hifi-butiken" på Faktiskt, men Biltema konding, det visste jag inte att det fanns

[Morello]

Conrads teflonkondingar. Finns inte på Coop

6F6B4615-99A8-4511-B69F-1E85F64A6F27.jpeg

Om de istället lagt pengarna på att hyra in en potent konstruktör, hade prestandan blivit bättre.

[Calleberg]

Gott och blandat kör jag med.
Kvarlevor från ett gammalt ofullbordat projekt:

Resized_20230313_163943.jpeg

Men vad har du gjort.. koka soppa på en spik ser det ut som Visste att Biltema vad nya "Hifi-butiken" på Faktiskt, men Biltema konding, det visste jag inte att det fanns

Nej, de där kom och gick snabbt ut ur deras sortiment så jag misstänker att de kanske inte håller direkt "spitzenklasse".

Men de gör sig lite extra bra i en tråd om finkondingar, tycker jag

Spolar hade de ochså, det köpte jag flera stycken.
Kondingarna höll jag mig borta från länge... men när de rensade ut lagren billigt så köpte jag några ändå, tror inte jag använt någon av dem "på riktigt" än.

[RogerGustavsson]

Jag vet inte. Men min gissning är att det åtminstone inte sitter några jättedyra komponenter i Magnepans filter.

Så här ser det ut:

Magnepan 3.7 crossover 1.jpg (296.51 KiB) Visad 536 gånger