Ogjort skrev:
Frågan var ju:
"I vilken situation, med vilken utrustning och med vilket programmaterial blir det för svagt?"
Frågat och besvarat. Läs gärna och kontemplera mina inlägg noga, svaren finns alltid där, även om jag för tillfället inte orkar gräva fram exempel och referenser. Jag försöker alltid att vara så kortfattad som möjligt, men låt oss ta det från början:
Problematiken är välkänd speciellt för tillverkare av moderna klenhögtalare. Saken är den att utrustningen måste låta vettigt både med fonogram med en toppfaktor om 6 dB såväl som 29 dB. Om enheten bara klarar maximala ljudtrycksnivåer om t.ex. 80 dB, 1 m, så blir det av lätt insedda skäl i vissa fall inte särskilt bra kräm om man inte höjer förstärkningen och kombinerar detta med limitering. Detta är förstås ett fruktansvärt fusk, men de flesta anar inte vilka fulingar som den skicklige akustikern kan komma undan med. Med ett hyperdynamiskt fonogram (dock fortfarande av massmarknadskaraktär, se nedan) och en förstärkning om +6 dB relativt högtalarens maxnivå (oftast definierad av klippnivån för förstärkaren) så kommer vi upp i en medelljudtrycksnivå om 80-29+6 = 57 dB, 1 m, vilket är alldeles för klent, trots att vi har klippt/limiterat med hutlösa 6 dB. Med ett hyperkomprimerat fonogram så kommer man dock upp i en extremdistorderad medelljudtrycksnivå om sådär 80 dB.
Utrustningen ska dessutom fungera klanderfritt oavsett om användaren är debil och drar volymkontrollen i botten för det mest sönderkomprimerade fonogrammet som då inklusive högtalarlimiteringen erhåller en akustisk toppfaktor om kanske 3 dB med därpå följande extremdistorsion och risk för skador på högtalarelementen. Den debile kunden går i det fallet naturligtvis tillbaka till återförsäljaren och klagar på att ljudet från den nyinköpta prylen "spricker" och att han inte kan dra på så mycket som han anser vara skäligt. (Om kunden spelar sönder elementen efter någon riktigt blöt fest med högtalaren placerad i solen med en omgivningstemperatur om 50 grader C, där man för övrigt även råkat bada högtalaren i öl, så är det självklart också fabrikantens "fel".) Förr i tiden förstod alla att det inte gick att dra volymen i botten annat än i undantagsfall, men denna minimala intelligensnivå tycks inte alltid finnas på plats idag. Detta är skälet till att man ibland lägger sig lite lägre med förstärkningen för BT-/multiroomhögtalare och för fonogram med höga toppfaktorer är det då inte säkert att ljudstyrkan räcker till ens med volymen i botten.
Svårigheterna med alltför lite kräm ur högtalarna gäller som skrivet var generellt för klena högtalare med många populärmusikinspelningar från tiden före ca 1990 (speciellt t.ex. originalutgåvorna av albumen Rickie Lee Jones - Flying Cowboys, Al Jarreau - Heart's Horizon, Toto - IV, Toto - Fahrenheit m.fl.), även om det finns mängder av ytterligare exempel med en toppfaktor om ca 18-20 dB som kan ligga på gränsen. Toppfaktorn för låtarna på de nämnda albumen ligger mellan ca 20 och 29 (!) dB (-26 LUFS), dessutom ofta med en maximal utstyrning som ligger en bra bit under 0 dBFS. Prova gärna spåret Ghetto of My Mind på albumet Flying Cowboys. Observera att detta inte handlar om audiofilinspelningar, utan massmarknadsutgåvor med ganska imponerande försäljningssiffror.
En del BT-/multiroomhögtalare har av ljudkvalitets-/livslängdsskäl inte alltid tillräckligt aggressiv förstärkning/limitering och då kan den maximala ljudstyrkan för mer dynamiska fonogram uppfattas som alltför svag, speciellt av användare med mycket stora rum. Jag känner till vissa modeller, där detta i ganska ovanliga fall som t.ex. de nämnda fonogrammen ovan kan vara ett problem, men kommer av NDA-skäl inte att bjuda på några exempel. Dessutom är det mycket enkelt för den intresserade att prova med ett högdynamiskt fonogram och de flesta BT-/multiroomhögtalare och se om man uppnår partynivåer. Någorlunda hygglig ljudtrycksnivå - ja, partynivå - nej. Denna situation försvåras ytterligare om högtalaren är välkonstruerad och inte uppvisar lavindistorsion ens vid fullt pådrag eftersom användaren tycker att ljudet är så rent att ljudtrycksnivån inte uppfattas som speciellt hög.
Jag nöjer mig därför med att klaga på den extrema baslimiteringen och den även totalt sett överaggressiva förstärkningen/limiteringen som går att pressa till påföljande fulpumpning för en viss ganska mediokert ljudande, men icke desto mindre marknadsledande, modell en gång till och alla kan dra sina egna slutsatser från det.
Hörlurar kan också ibland, vilket goat76 är inne på ovan, tillhöra utrustning som har problem med dynamiska fonogram och används ofta i miljöer med hög bakgrundsnivå, då det bör vara uppenbart att komprimerade fonogram med en hög medelnivå är av godo.
Avslutningsvis vill jag än en gång poängtera att ovanstående ändå inte är något skäl till att förstöra fonogrammen som man gör idag. Bättre komprimeringsmöjligheter i de berörda enheterna kombinerat med mer användarförstånd är en långt bättre lösning.
