Jag blev i tidig ålder "utsatt" för musik i och runt punk-genren, min äldre syster lyssnade på Sex Pistols och B52's så det var den musik jag minns bäst från att man blev medveten om det här med musik utanför Imse Vimse Spindel och dylikt. Jag minns hur jag sprang runt i lägenheten till B52's låt "Rock Lobster" och så fort den tog slut lyfta jag tillbaka nålen till samma spår gång på gång medans jag halkade runt i dom röda strumbyxorna.
Sen kom det en tid då man fick hänga med de lite större killarna på bostadsområdet och då var det diverse rock som gällde, typ Twisted Sisters och liknande innan man fattade att Metallica var aningen tuffare än det. Man lyssnade på en massa olika bland-band på kasett som någon snäll storkille satte ihop.
Men så skedde det igen... jag kom återigen i kontakt med punk- och hardcore-genren när jag fastnade i skateboardvärlden. Då var det band som Minor Threat, Gorilla Biscuits, 7 Seconds, Youth of Today, Judge, Earth Crisis m.fl som gällde, och man började hänga på alla spelningar som anordnades i skolornas aulor och gympa-salar där Breach, Fireside, Refused och resten av norrlands "hardcore-elit" spelade.
Det är för mig fortfarande genrer med rötterna till punk som gäller för mig, även om det med tiden blivit allt mer egensinniga band på tablån. Jag har även tack vare streaming öppnat upp mig för fler musiktyper som jazz, klassiskt m,m. Men ibland blir jag lite utråkad när det blir lite för tillbakalutat och fint, så då brukar behovet öka att köra igång något album med rivig noise-rock för att återställa ordningen.
Så har min musiksmak inte förändrats speciellt mycket, möjligtvis har den breddats lite 
