Hur beräkna portstorlek för given volym och avstämningsfrekv

[Frodrak]

...ens?
Jag vill minnas att jag , inågon tråd någonstans, såg en länk till ett program som fixade detta. Men jag kan inte hitta nämnda länk, och jag har sökt...
Tacksam för tips...

[Perkka]

Basta?

[kodapa]

...ens?
Jag vill minnas att jag , inågon tråd någonstans, såg en länk till ett program som fixade detta. Men jag kan inte hitta nämnda länk, och jag har sökt...
Tacksam för tips...

http://www.linearteam.dk/default.aspx?pageid=newdriver

[Frodrak]

Tack, men det var inte så jag tänkte...
Jag menar, jag har en bestämd volym, till ett element, och en avstämningsfrekvens, och nu undrar jag hur porten ska se ut: Längd och diameter...
Hoppas jag fick till en bättre förklaring till vad jag sökte nu...

[peetwa]

Basta fixar det och finns på tolvan, där kan du se hur höga ljuttryck en given lösning ger. Dock tror jag att basta är väldigt konservativt eller att komersiella högtalare tillåter väldigt mycket blåsljude i porten.

[Frodrak]

jag har gratisvarianten av basta, den kanske inte fixar det???
Eller oxå är det jag, som inte fixar basta

[celef]

http://www.linearteam.dk/default.aspx?p ... calculator

men det blir inte helt korrekt, så man bör oxå mäta

[Kalejdokom]

Det där går väl att räkna ut med vilket "sketprogram" som helst? Jag använder t.ex. WinISD:

http://www.linearteam.dk/

Utgå från vilket element som helst. Ändra sedan volym och avstämningsfrekvens så får du porten uträknad. Du kan ange vilken portdiameter som helst (cirkulär) eller ange mått på en rektangulär port.

Har du angivit rätt t/s-parametrar så får du även en varningsflagg om det finns risk för blåsljud.

Edit: Fler som använder samma källa

[Kalejdokom]

Appropå "rätt" avstämning så har Gravesen gjort en intressant mätserie som visar att det ofta skiljer rätt mycket på beräknad och verklig avstämning:

http://www.troelsgravesen.dk/vent_tuning.htm

[skrutten]

Utan någon anledning stämmer jag alltid av porten manuellt. Det finns som vanligt en del okända parametrar som spökar - från elementets egna egenskaper till dämpmaterialets och lådans. Tur att rören som regel blir för långa med beräkningsprogrammen.

[Svante]

fh=c/(2*pi)*sqrt(S/(L*V))

c=345 m/s
S=tvärsnittsarea på porten i m²
L=effektiv längd på porten i m
V=effektiv lådvolym i m³

"Effektiv" är ett nyckelord här för att hamna ngorlunda rätt.

L måste förlängas med två ändkorrektioner som är 0,6-0,85 gånger rörradien vardera.

V måste göras större om man har dämpmaterial i lådan. En låda som är helt fylld med idealt isotermiserande dämpmaterial har en effektiv volym som är 1,4 ggr den verkliga volymen.

Både L och V är lite svåra att få exakta värden på och därmed blir ju inte fh så exakt som man skulle vilja. Å andra sidan gör rottecknet att ett fel i L eller V inte påverkar fh så mycket. En vettig konstruktionsstrategi är därför att först beräkna (eller simulera) och sedan när man har byggt mäta och justera rörlängden.

Edit: Och jo, man har ju för en given volym och fh ett val att göra. Formeln ger bara kvoten mellan L och S, och man måste alltså välja den ena för att räkna ut den andra. Det valet avgörs inte av avstämningsfrekvensen, utan styrs av en kompromiss mellan pipresonanser i röret och maximal utnivå.

[Frodrak]

Tackar så mycket.
Mitt problem är att lådan jag tittar på, (den är redan byggd) har mått som gör det problematiskt att få in den port som redan är räknad på...

Därför ville jag ha möjlighet att leka runt och se om jag på någe vis kunde komma förbi det problemet..

[Frodrak]

@Svante: Vad blir det på begripliska?
Hemskt ledsen men det där överstiger min "mattenivå" ganska drastiskt...
Men vi säger så här:

Re 3.93 Ohms
Fs 24.4 Hz
Qts 0.26
Qes 0.28
Qms 3.17
Le 3.14 mH
Mms 76.5 g
Vas 77.4 L

Det är fyndabasarna, och jag har möjlighet att få färdigbyggda lådor på 42 liter, dock har jag max 35 cm rörlängd att leka med, om, jag vill ha hela portlängden i lådan...
Det vill jag helst ha, men om detblir totalt jättefel, får jag tänka om.
Känner att jag hamnar lite väl långt utanför bekvämlighetszonen om jag ska labba utan stöd, så därför är jag jättetacksam för all hjälp ni orkar med

[Svante]

@Svante: Vad blir det på begripliska?
Hemskt ledsen men det där överstiger min "mattenivå" ganska drastiskt...
Men vi säger så här:

Re 3.93 Ohms
Fs 24.4 Hz
Qts 0.26
Qes 0.28
Qms 3.17
Le 3.14 mH
Mms 76.5 g
Vas 77.4 L

Det är fyndabasarna, och jag har möjlighet att få färdigbyggda lådor på 42 liter, dock har jag max 35 cm rörlängd att leka med, om, jag vill ha hela portlängden i lådan...
Det vill jag helst ha, men om detblir totalt jättefel, får jag tänka om.
Känner att jag hamnar lite väl långt utanför bekvämlighetszonen om jag ska labba utan stöd, så därför är jag jättetacksam för all hjälp ni orkar med

Ah, ok, om du inte vill räkna så rekommenderar jag simulering. Då matar man in de där parametrarna i nåt program, gissa vilket jag skulle välja, och pillar runt med portstorleken tills kurvorna blir som man vill.

Men om man ändå skulle räkna... Hmm, det här får bli lite mellan tummen och pekfingret. För Butterworthrespons så ska elementet ha ett Qts på 0,38, lådvolymen ska vara Vas/1,4 och fh ska vara samma som fs. Nu har du ett lite lägre Qts och en lådvolym som är lite mindre. Det kommer att ge dig lite lägre nivå i lägsta basen, men det är bra att de drar åt de håll som de gör. Låg Qts betyder ofta att man vill ha en lite mindre låda, om man säger.

Såå... Sikta på fh=24,4 Hz då. Det blir nog lite svårt i en 42 liters låda, men om vi vänder på ekvationen fh=c/(2*pi)*sqrt(S/(L*V)) så blir S/L=(2*pi*fh)²/(c²*V)=(2*pi*24,4)²/(345²*0,042)=0,0083 m.

Kvoten mellan tvärsnittsyta och längd ska alltså vara 0,0083 meter.

Om man då väljer ett rör med 0,035 meters radie (7cm innerdiameter) så blir ytan S=0,035²*pi=0,00385 m². L blir då 0,00385/0,0083=0,46 m. Från det ska man dra bort två ändkorrektioner, alltså 0,85*2*0,035=0,06m. Slutgiltig längd blir alltså 0,46-0,06=0,40 m.

Lite för långt. Å andra sidan kommer lådan att verka lite större eftersom du antagligen har dämpmaterial i den och då blir rörlängden lite kortare, så kanske det går in med ett skohorn. Alternativet är att använda ett trängre rör, eller så accepterar man (eller kanske tom vill ha) en högre fh.

Nu har jag inte simulerat ännu, men det skulle jag göra innan jag bögge lådan.

[boom]

Engligt skit basta så blir ett rör på 77x400mm och då har du avstämning på 25hz.
30hz 77x 250 mm
35hz 77x165 mm

Och då engligt basta så är det actual port lenght
och inte effective port lenght. vilket skulle bli en längre port om man andvänder det andra alternativet.

[Frodrak]

Aha. Jag ska nog hoppa de lådorna och bygga rätt storlek...
Tack för all input:)

[screen]

Dum fråga från en till som inte ser sambandet men:

Går det inte att få kortare portlängd med låg fh genom att laborera med portstorleken? Det är ju i.a.f. obegränsat att förändra...?

[Svante]

Dum fråga från en till som inte ser sambandet men:

Går det inte att få kortare portlängd med låg fh genom att laborera med portstorleken? Det är ju i.a.f. obegränsat att förändra...?

Menar du tvärsnittsarea när du skriver portstorlek?

Jo, det som bestämmer resonansfrekvensen är lådans volym och kvoten mellan portens tvärsnittsarea och längd. Om man tar en mindre tvärsnittsarea så ska man också ha en mindre längd. Man kan ha ett fingerstort rör och få en jättelåg avstämningsfrekvens.

Problemet med små rör är dock att de lätt blir överstyrda. När man kommer över en viss ljudnivå börjar röret dista och slutar att bete sig som resonator. Det blir alltså olinjärt och det vill man inte ha i en högtalare.

Så i slutänden blir det en kompromiss mellan lådstorlek, max utnivå och undre gränsfrekvens för högtalaren. Vill man ha liten låda, hög utnivå och låg resonansfrekvens, så måste man till sist använda slavbas.

[dimitri]

Frodrak, jag skulle fråga Meanmachine.

[KarlXII]

Frodrak, jag skulle fråga Meanmachine.

En överraskande onödig kommentar.

[dimitri]

Frodrak, jag skulle fråga Meanmachine.

En överraskande onödig kommentar.

Jag håller med dig. Dess onödighet står dock i omvänd proportion med kvaliteten på frågeställningen i en annan tråd.

[faulhund]

Appropå "rätt" avstämning så har Gravesen gjort en intressant mätserie som visar att det ofta skiljer rätt mycket på beräknad och verklig avstämning:
http://www.troelsgravesen.dk/vent_tuning.htm

Jo, jag har sett den där artikeln av den gode Troels. Han brukar ju skrida till verket med saklighet och energi, så det förvånade mig att han inte kommit fram till en förklaring.
Men är det inte så här: Han har för sitt experiment mätt på en liten låda till en stor bas med låg fs. Som basreflex betraktat har den i alla hans fall varit kraftig "överavstämd". Och det är nu tre skilda sätt att definiera avstämningsfrekvensen:
1) Där totala ADMITTANSEN är rent reell.
2) Där portens bidrag till ADMITTANSEN är rent reellt.
3) Där ADMITTANSENS belopp är maximalt.
Det de flesta definierar som avstämning, därför att det är enkelt att mäta, är där impedansen är minimal, d.v.s. 3. Men t.ex. Peter Åkemark har rekommenderat "lisajohanssonfigur", d.v.s. 1. Om nu som oftast fb är mindre än fs, d.v.s. "underavstämning", kommer frekvenserna i ordningen 1, 2, 3, för att sammanfalla när fb=fs. Som jag intuitivt ser det har elementets fs dragit avstämningen i meningen 3 uppåt i frekvens, mot fs. Det är naturligtvis ingen stor skillnad om Q-värdet hos fb är stort, men det är inte alltid så stort som många tycks tro. Och med Troels lilla låda till ett stort element torde det vara lågt. Han har alltså det omvända fallet att elementet "drar ner" avstämningen, så att han få ta till en kortare port än beräknat för att mäta impedansminimat.
Jag har försökt beskriva ADMITTANSsituationen i mitt bidrag till tråden" Stig Carlssons "Kolboxen" 1953 ", - den finstilta fotnoten!!! (Ifall Svante är aktiv har jag skrivit admittans stort, eftersom det är i admittansanalogin jag tänkt ...)