Pix - RAT Transkonduktans rörprovare

Hemmapulare debatterar lämpligen i detta forum.

Moderator: Redaktörer

Användarvisningsbild
soundbrigade
Inaktiverad
 
Inlägg: 25219
Blev medlem: 2005-10-29
Ort: STREJKAR

Inläggav soundbrigade » 2010-07-16 12:52

Hittade Dima men just inte hans metod, men jag söker runt lite.
Tack för tipset, Pix! :)
Att bara prata med dem som tycker som en själv är grundreceptet för att bli riktigt dum i huvudet.
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap

Användarvisningsbild
pix
 
Inlägg: 32
Blev medlem: 2010-07-05
Ort: Botswana

Inläggav pix » 2010-07-18 21:05

Nästa steg är topplåtens ovansida

Rörhållarna är placerade längst upp från operatören, monterade från undersidan av plåten.
På detta sätt är det antagligen inte tänkt att de vanliga keramiska rörhållarna skall monteras, men som DIYer så gör man som man vill!
Så jag flyttade helt enkelt monteringsringen till att pressa den keramiska delen uppåt, i stället för neråt.

Jag börjar alltid med att borra det stora hålet.
Just i detta fall hade jag tur och fick låna sk. Granlundare i dimensionerna 19, 22 samt 26mm på verkstan på jobbet.
För det som inte vet, Granlundare är en form av hålskär för större diametrar, lämpad att borra mjukare metaller med.
Den stora fördelen med Granlundare, framför andra hålsågar, är att Granlundaren förses med en centertapp som styr skäret till att inte kasta arbetsstycket. Hålen blir på så sätt väldigt rena och snygga.

Jag förborrar alltså först med en 7mm borr.
Därefter monterar jag ihop Granlundaren, bestående av skäret, 7mm tappen och en hållare. Allt detta låses med två låsskruv.

Med så stora hål som 26mm är det ett absolut måste att spänna fast arbetsstycket. Annars kommer det bli en frisbee av det hela…

Granlundaren har en sk Kona, dvs monteras inte i chuck utan mer likt en grov spårskruvmejsel upp i borrmaskinen. Detta är nödvändigt, för det åtgår rejäla krafter för att avverka så mycket material.

Maskinen är (naturligtvis) en Arboga :D
Med en sådan uppsättning är det en njutning att hållas i verkstan, tänk om man hade den maskinparken hemma i garaget.. :wink:
Lite skärolja och skäret gräver som en het kniv i smör

Nåja, när 26mm hålet är klart, så byter man skär till 22mm, och fortsätter med nästa hål, osv.

När hålen är klara avgradas de av med en sk. avgradare. Den ser ut som en bläckpenna, men är en manick med ett skaft och ett böjt, fritt rorerande skär längst fram.
Med avgradaren drar man snabbt efter kanten på det borrade hålet och alla grader avlägsnas snabbt, snyggt och enkelt.

Jag tar sedan en rörhållare och monterar denne i hålet. Lägger sedan på monteringsringen och bestämmer viket läge man vill ha på hålen för ringen.
Det är ju snyggt om monteringshålen inte är 0 grader eller 90 grader, utan att de ligger någonstans runt 45grader från plåtens kant.
Detta medför även att rörhållarna kan monteras ganska tätt ihop utan att monteringshålen kommer allt för nära varandra.

När denne ligger bra markerar jag bägge hålen.
Plockar sedan bort monteringsringen samt rörhållaren och slår sedan två små körnslag mitt i markeringarna

Nästa steg tar jag fram en ställbar gradskiva eller smygvinkel.
Ställer denne efter den vinkeln mellan monteringshålen (körnslagen) och topplåtens långsida.
Fortsätter sedan med nästa rörhållare, och har då gradskivan, eller smgvinkeln som hjälp för att få samma placering (vinkel) på monteringshålen som det tidigare.

Monteringshålen borrades med 2,3mm borr och gängades sedan till M3, för att slippa bricka och mutter på ovansidan.

Resultatet ser ut så här
Bild

Hål för nätbrunn gjordes genom att förborra, sedan använda en liten lövsåg med metallblad, och slutligen en liten fil.
Bild

Här monterades även en del andra saker som switchar, rackvinklar och potentiometrar.
Bild

Potentiometrarna och switcharna har sk. rotationslås, vilket innebär en en bricka med tapp som förhindrar att de roterar, måste även detta borras från undersidan av plåten (det är ju inte så snyggt om dessa syns från ovansidan).
Detta görs lämpligen genom att man med skjutmått ritsar upp placeringen av switcharna och potentiometrarna. Därefter slår ett körnslag där dessa skall monteras, och först därefter mäter up läget för tappen i rotationslåset, utifrån körnslaget.
På så sätt blir detta noggrant placerat i jämförelse med komponenten, inte utterkanten på topplåten eller annat.

Avslutningsvis. Hela paketet på plats
Bild

/Pix

Användarvisningsbild
pix
 
Inlägg: 32
Blev medlem: 2010-07-05
Ort: Botswana

Inläggav pix » 2010-07-20 09:25

Nu är tråden ikapp verkligheten och provaren ser ut så här
Bild

Än så länge har jag provat en del småsignalrör och det fungerar utmärkt

Det som återstår är följande:

- Bättre (snyggare) märkning på topplåten
Jag har använd sk. Dymo-lappar och märkt sockkelhållarna med, men det känns lite slarvigt

- Inbyggd glödström
Jag matar nu glöden från en extern transformator via två banankontakter på topplåten
Det är ett smidigt och enkelt sätt, och det belastar inte den inbyggda nätdelen.
Men det skulle vara trevligt att åtminstånde kunna hantera småsignalrör med så lite extra apparater som möjligt
Därför finns det förberett plats för ett litet switchat nätaggregat i ovankanten på kylplåten
Bild

Kretskortet är ritat och komponenterna finns hemma. Det är mest en fråga om tid att sätta igång.
Fördelen med det ett switchat aggregat framför en enkel likriktning är att transformatorns 6,3 Volt kan då ge även högre spänningar, typ 12,6 Volt.

Kretskortet är som sagt förberett för att kunna likrikta till DC-spänning efter det switchade aggregatet
Bild

Potentiometern längst till höger är också avsedd för justering av glödspänning
Bild

- Ytbehandling
Jag brukar använda en bandslip för att få en sk. borstad yta på topplåten
Detta kan bli ganska snygg, men är känslig för fingeravtryck mm.
Så på denna topplåt använde jag en sk. Scotchbrite svamp och polerade av ytan.
Detta skall då göras i en rikting annars blir det fula slip rosor i ytan

En tvättad och borstad aluminiumyta har öppna porer. Det gör den känslig för fett och blir lätt fläckig.
Aluminium har även en förmåga att oxidera, vilket ger en vit beläggning på ytan.
Därför la jag på ett lager Sonax bilvax med efterföljande polering.
Vaxet är sk. snabbvax som är tunt som vatten, och tränger därför ner i porerna och sluter dessa.

Resultatet blir så här
Bild

Nästa inlägg tänkte jag visa hur man mäter med apparaten
Häng me!

/Lars

Användarvisningsbild
soundbrigade
Inaktiverad
 
Inlägg: 25219
Blev medlem: 2005-10-29
Ort: STREJKAR

Inläggav soundbrigade » 2010-07-20 10:03

Svåra frågor från den häpna publiken ...

Hade du själv etsat mönsterkortet? (Tror du skrivit något om det, ja). Vi är ett gäng som vill ha en hoper kort framtagna till en antik mikrodator men 25 kort anges som minimum, därför letar vi alternativ ...

Jag har testat en grej till mina syntprojekt vilket fungerar riktigt bra. Jag tar fram panellayout med hålbilder i Illustrator och lägger text i ett separat lager. Sedan printar jag textlagret på ett självhäftande A4-ark och smackar på den borrade panelen och drar över med ett par lager klarlack.
Att bara prata med dem som tycker som en själv är grundreceptet för att bli riktigt dum i huvudet.
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap

Användarvisningsbild
pix
 
Inlägg: 32
Blev medlem: 2010-07-05
Ort: Botswana

Inläggav pix » 2010-07-20 12:10

Hej Magnus
Tyvärr har jag för lite tid just nu för att hjälpa er med framtagning av mönsterkort (har nått fel på mitt dygn, som bara har 24 timmar..).

Spännande lösning på textlagret!
Det kosmetiska blir ju ofta lite eftersatt mot köpta kort, så detta säkert ger riktigt snygga kort
Har du någon bild på färdiga kort man får se?

Fö, så tycker jag etsning är ett spännande alternativ till andra produktionsmetoder
Små skärmburkar (etsa hålrader som vikningsanvisningar), skyltar eller andra metall föremål går ju att etsa.
Jag har konstruerat vissa saker i jobbet som varit möjliga att ta fram i små-serier genom etsning, då stansning haft för stora verktygskostnader.

Har provat etsa mässingsskyltar med den vanliga etsvätskan (väteperoxid + saltsyra) men det går lite trögt
Kanske finns det någon kemist här på forumet som kan tipsa om alternativa vätskort för att etsa mässing, aluminium etc?

Mvh
/Lars

Användarvisningsbild
soundbrigade
Inaktiverad
 
Inlägg: 25219
Blev medlem: 2005-10-29
Ort: STREJKAR

Inläggav soundbrigade » 2010-07-20 13:08

Att bara prata med dem som tycker som en själv är grundreceptet för att bli riktigt dum i huvudet.
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap

Användarvisningsbild
pix
 
Inlägg: 32
Blev medlem: 2010-07-05
Ort: Botswana

Inläggav pix » 2010-07-20 14:26

Tjusigt !
Jag funderade även på att etsa texten på denna topplåt (men var lite för feg för att testa :oops: )

Först slipa och polera plåten med maskin.
sedan spraya den med fotoresist.
Sedan skriva ut en panel layout på vitt papper.
Sedan blötlägga pappret i matolja så den blir transparent och lägga detta på plåten
Därefter belysa plåten och frammkalla.
Därefter blötlägga plåten i enbart saltsyra

Då blir de "nakna" ytorna mörkt grå, resten skinande blank

Kankske skall experimentera med en mindre bit först 8)

/Lars
Senast redigerad av pix 2010-07-23 15:22, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild
pix
 
Inlägg: 32
Blev medlem: 2010-07-05
Ort: Botswana

Inläggav pix » 2010-07-21 09:35

Mätning av elektronrör

Bestämma benkonfiguration
När man vill mäta upp ett rör så behöver man först veta vilken typ av benkonfiguration röret har.
I detta fall är det enklaste att titta i den rörlista Steve Bench gjort i ursprungstråden för RAT (se första inlägget i denna tråd). Tabellen talar om vilken sk. base röret har, vilket betyder samma sak som benkonfiguration.

On vi t.ex vill mäta ett E88CC så finner vi i listan att Steve hänvisar till 6922.
Dessa är en ekvivalenter, vilket betyder att de är snarlika eller identiska (i dom allra flesta fall utbytbara)

Tabellen ger oss att base 9AJ skall användas, så röret monteras i denna hållare
Bild

Tittar man på rörets anslutningspinnar och på rörhållaren så inser man att den är nycklad, dvs röret passar bara i ett läge

Glödström
Därefter ansluts glödspänning till röret.
Jag använder f.n en extern transformator för detta.
Bild

Denna transformator leverera AC ström (växelström).
Detta fungerar utmärkt för elektronrör, men man skulle lika gärna kunna använda ett sk labbaggregat som levererar DC ström (likström).
Fördelen med labbaggregatet är att man enkelt kan avläsa vilken ström som flyter genom glödtråden. Det blir då en extrakoll att även denna är ok och följer specifikationen för röret.

Det finns nämligen ett antal rör där man inte riktigt följt standarden och där glödströmmen kan vara lite för hög alt. för låg, mot vad man tror

ECC88 och E88CC är exempel på detta.
Detta är två snarlika rörtyper med den skillnaden att den förste skall matas med 6,3 Volt och skall då dra 300mA, medan den andre skall matas med 6,3 Volt och skall då dra 365mA
Detta har inte följts av samtliga tillverkare utan man har hoppat lite mellan dessa standarder
Men genom att ansluta 6,3 Volt med ett labbaggregat, så kan strömmen avläsas på aggregatet, och man kan avgöra om det är ett 300mA eller 365mA rör.

Multimeter
En digital multimeter ansluts i J1A samt J1B (se originalschemat), och ställs i läge likspänning (DC)
Bild

Provarens knappar och reglage ställs om till lämpligt startläge
Bild

1. CAP brytaren används bara om D4 sockeln skall användas (dvs direktupphettade rör) så den ställs i läge off
2. SIDE brytaren används för att växla mellan trioderna i rör som innehåller dubbeltrioder. Initialt ställs denna i läge S1
3. MODE brytaren används för att växla mellan Gm och Mu-läge. Dvs om vi vill mäta rörets Mu eller Transkonduktans Gm. Initialt ställs denna i Mu. Vi kan då direkt justera in och avläsa inställningen av Anodspänningen Ua på multimetern.
4. Alla vridreglage ställs i läge 0, dvs ingen spänning eller ström. Detta ger en mjukstart för röret.

Gentlemen start your power!
Därefter är det dags att slå på strömmen.
Jag slår på glödströmmen först, och därefter tillslaget på själva rörprovaren

Den gröna lysdioden tänds och indikerar att elektroniken i provaren är igång, samt att den har full HT-spänning, dvs drygt 400 Volt.
Jag kollar också att den röda lysdioden ej lyser. Detta skulle då betyda att röret läcker mellan glödtråden och rörets Katod. Gör den detta, är röret skräp och inget att spara.

Inställning av arbetspunkt
Därefter skall rätt inställningar (av arbetspunkt) för röret göras.
I Steves Bench rörlista (originaltråden igen) kan lämplig arbetspunkt utläsas.
Dessa ställs in med nedanstående rattar.
Bild

A- Anodspänning. Justeras till 90 Volt vilket utläses direkt på multimetern.
B- Gallerspänning. Görs bara för pentoder. Annars görs detta på samma sätt som ovan men med multimetern ansluten mellan J1B och Us
C- Pentode mode. Görs bara för pentoder, där man väljer om pentoden skall kopplas som pentod, triode etc.
D- Tomgångström. Här slås mode-brytaren om till Gm-läge och tomgångsströmmen utläses direkt på multimetern. Då strömmen i provaren mätes som spänningsfallet över ett 100 Ohms motstånd så betyder den önskade strömmen 12mA att ratten skall justaras så det står 1,2V på multimetern. (Ohms lag: U = R x I, 100 x 0,012 = 1,2V)

Nu är rörets arbetspunkt (Ua= 90 Volt och Ia = 12mA) inställd

Nästa inlägg kommer själva avläsningen av rörets kondition
Häng me!

/Lars

Användarvisningsbild
pix
 
Inlägg: 32
Blev medlem: 2010-07-05
Ort: Botswana

Inläggav pix » 2010-07-22 07:27

Mätning forts.

Gm-mätning
Nu slås multimetern över till AC-spänning och rörets Gm kan avläsas.
Detta visas nu som AC-spänningen över 100 Ohm, och vill man ha det omräknat i mS (dvs milli Siemens) så är det bara att flytta kommat ett steg nedåt (dvs sänka talet en tiopotens)

Detta rör visade 118mV vilket betyder 11,8 mS (milliSiemens)

Obs, Siemens uttrycks ofta om mhos, dvs ohm baklänges

Mu-mätning
För att mäta Mu stås sedan MODE brytaren över till Mu-läge, och resultatet avläses på multimetern
Även här visas detta som AC-spänning mellan anod och jord, så för att räkna om detta till en faktor (Mu är enhetslöst) så flyttas kommat två steg nedåt (dvs sänker talet två tiopotenser)

Detta rör visade 3462mV vilket betyder att Mu är 34,62

Nu är den ena trioden i röret uppmätt.
E88CC är ju som bekant en dubbeltriod.
Så för att mäta den andra trioden i röret så slås SIDE brytaren över till S2 och samma procedur som ovan genomförs igen.

Resultatet (vid arbetspunkten Ua = 90V, Ia = 12mA) för detta rör är:

Triod 1
Gm = 11,8mS
Mu = 34,62

Triod 2
Gm = 11,6mS
Mu = 34,81

Jämförs detta mot databladet så finner man att det är ett bra rör och fullt användbart i många år till.
Vidare är både Gm och Mu väldigt lika för både triod 1 och triod 2, vilket kan vara viktigt i vissa förstärkarkopplingar, som t.ex när ett rör delas av bägge kanalerna, eller i LTPP eller SRPP-kopplingar

Anodresistans
I vissa fall kan ett rörs anodresistans vara av intresse.
Då Mu i första hand är styrt av rörets gematriska uppbyggnad, vilken inte förändas med tiden, är denna parameter relativt konstant.

Men mha formeln.
Mu = Ra x Gm eller Ra = Mu / Gm så ser vi att,
om Mu är konstant, men Gm sjunker, så måste Ra öka i motsvarande grad, dvs omvänt propotionell mot denne

Så ett annat sätt att se på åldrande av rör är att Anodresistansen Ra ökar.

Då vi i ovanstående mätningar känner till både Gm och Mu kan vi beräkna Ra:

Triod 1
Ra = Mu / Gm = 34,62 / 0,0118 = 2934Ohm

Triod 2
Ra = Mu / Gm = 34,81 / 0,0116 = 3001Ohm

Anodresistansen och Gm är ju så att säga två sidor av samma mynt, men i vissa fall kan anodresistansen vara avgörande information.
Bla i sk. RIAA filter är ofta ett förstärkarstegs utgångsimpedans en parameter i filterbräkningen.

Pentoder
Vid mätning av pentoder vill man ha möjlighet att mäta gallerspänningen för inställning av arbetspunkten.
Därför finns ett uttag för detta på provaren
Bild

Inställningen görs på exakt samma sätt som inställningen av anodspänning ovan, dvs med mode brytaren i Mu-läge och multimetern kopplad mellan J1B och Us

Slutligen en bild på layouten
Bild

/Lars

Användarvisningsbild
pix
 
Inlägg: 32
Blev medlem: 2010-07-05
Ort: Botswana

Inläggav pix » 2010-11-18 09:44

Rörprovaren har nu fått en liten kosmetisk uppfräschning.
Topplåt i mörkgrå lack, samt en skylt i akryl.

Bild
Foto: Eliot@euphonia-audioforum.se
Bilden är från DIY 2010 i Uppsala

Jag provade många varianter av övrig skyltning på instrumentet, men fastnade för denna enkla lösning.
Den stora skylten på topplåten visar en översiktsvy av instrumentet där samtliga hållare och reglage är namngivna

Mvh
/Lars

Föregående

Återgå till DIY-forum


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 12 gäster