Moderator: Redaktörer
steveo1234 skrev:Är stora element bättre på att flytta luft eftersom den lättare ”får tag” på luften utan att den glider undan?
steveo1234 skrev:Tänk att du häller upp ett badkar fullt med vatten. När vattenytan är stilla så håller du ner en tandpetare och vevar fort fram och tillbaka. På så sätt skapas små vågor. Tandpetaren byts nu ut mot något föremål med större bredd, kanske en sked som på samma sätt vevas fram och bakåt. Det skapas nu mycket större vågor eftersom skeden överför energin effektivare från armen till vattnet än vad tandpetaren gör.
Om tandpetaren liknas vid en liten 6” kon, skeden en stor 18” kon och vattnet av luften, gäller då liknelsen fortfarande? Är stora element bättre på att flytta luft eftersom den lättare ”får tag” på luften utan att den glider undan? Är liknelsen meningsfull i praktiken eller gör luftens undflyktighet att liknelsen är meningslös? Blir liknelsen mer giltig vid sjunkande frekvens?
peetwa skrev:Sen låter ju sådant som har med flödeslära inte sig skalas up och ner hur som helst.
Om ni jämför att skjuta med en airzooka och en luftpistol utan kula så förstår ni vad jag menar. Jag tror att det blir väldigt svårt att släcka ett ljus på fem meter håll oavsett hur hårt man spänner fjädern i en luftpistol.
Vad är en airzooka, låt mig förklara till disonanta polyrytmiska toner.
http://www.dailymotion.com/video/x7c6f7 ... zooka_tech
steveo1234 skrev:Svante: Om jag för tillfället bortser från din kommentar om ”vilja att skenförstå” som jag inte riktigt kan greppa.
Svante skrev:steveo1234 skrev:Svante: Om jag för tillfället bortser från din kommentar om ”vilja att skenförstå” som jag inte riktigt kan greppa.
Skenförståelsen ligger i att man använder en analogi. Man kan tycka att det är bra att relatera till något liknande som man har varit med om och har intuition för, men om inte analogin är hundraprocentig så finns det stor risk att man tror att man har förstått fast man inte alls har det.
Att vispa i vatten är något helt annat än att skaka med en högtalarkon. Rörelsen i vatten blir tex mycket lätt turbulent, medan man får jobba ganska bra för att högtalarkonen ska fixa det. Och eftersom turbulent och laminärt flöde är så olika så får man inte förståelse av luftfallet genom att relatera till sin intuition. Tror man ändå att man har nått förståelse så är det skenförståelse man har nått.
Då är det bättre att titta på det man undrar över i stället, dvs att försöka förstå högtalarfallet utan ofullständiga analogier.
Nattlorden skrev:Det borde bli skillnad på strålningsmönster. Sen vad det ger för skillnad i "upplevd effektivitet" har jag ingen bruttotanke om ännu.
steveo1234 skrev:Svante skrev:steveo1234 skrev:Svante: Om jag för tillfället bortser från din kommentar om ”vilja att skenförstå” som jag inte riktigt kan greppa.
Skenförståelsen ligger i att man använder en analogi. Man kan tycka att det är bra att relatera till något liknande som man har varit med om och har intuition för, men om inte analogin är hundraprocentig så finns det stor risk att man tror att man har förstått fast man inte alls har det.
Att vispa i vatten är något helt annat än att skaka med en högtalarkon. Rörelsen i vatten blir tex mycket lätt turbulent, medan man får jobba ganska bra för att högtalarkonen ska fixa det. Och eftersom turbulent och laminärt flöde är så olika så får man inte förståelse av luftfallet genom att relatera till sin intuition. Tror man ändå att man har nått förståelse så är det skenförståelse man har nått.
Då är det bättre att titta på det man undrar över i stället, dvs att försöka förstå högtalarfallet utan ofullständiga analogier.
Jag förstår hur du menar.
Så, då skippar vi liknelsen helt och hållet och funderar istället på:
Beter sig luften framför en högtalarkon olika beroende på konens storlen? Finns det någon anledning att tro att två olika baselement med samma pumpvolym men med olika konyta är olika effektiva på att överföra energi från konen till den omgivande luften?
Nattlorden skrev:Det borde bli skillnad på strålningsmönster. Sen vad det ger för skillnad i "upplevd effektivitet" har jag ingen bruttotanke om ännu.
steveo1234 skrev:Nattlorden skrev:Det borde bli skillnad på strålningsmönster. Sen vad det ger för skillnad i "upplevd effektivitet" har jag ingen bruttotanke om ännu.
Ja, så blir det kanske. Tyvärr har jag ingen kunskap om strömningslära så jag har inte direkt något begåvat att tillföra diskussionen.
Svante skrev:steveo1234 skrev:Nattlorden skrev:Det borde bli skillnad på strålningsmönster. Sen vad det ger för skillnad i "upplevd effektivitet" har jag ingen bruttotanke om ännu.
Ja, så blir det kanske. Tyvärr har jag ingen kunskap om strömningslära så jag har inte direkt något begåvat att tillföra diskussionen.
Hehe, ja det är inte ens strömningslära du behöver utan vågröra.
Svante skrev:steveo1234 skrev:Svante skrev:steveo1234 skrev:Svante: Om jag för tillfället bortser från din kommentar om ”vilja att skenförstå” som jag inte riktigt kan greppa.
Skenförståelsen ligger i att man använder en analogi. Man kan tycka att det är bra att relatera till något liknande som man har varit med om och har intuition för, men om inte analogin är hundraprocentig så finns det stor risk att man tror att man har förstått fast man inte alls har det.
Att vispa i vatten är något helt annat än att skaka med en högtalarkon. Rörelsen i vatten blir tex mycket lätt turbulent, medan man får jobba ganska bra för att högtalarkonen ska fixa det. Och eftersom turbulent och laminärt flöde är så olika så får man inte förståelse av luftfallet genom att relatera till sin intuition. Tror man ändå att man har nått förståelse så är det skenförståelse man har nått.
Då är det bättre att titta på det man undrar över i stället, dvs att försöka förstå högtalarfallet utan ofullständiga analogier.
Jag förstår hur du menar.
Så, då skippar vi liknelsen helt och hållet och funderar istället på:
Beter sig luften framför en högtalarkon olika beroende på konens storlen? Finns det någon anledning att tro att två olika baselement med samma pumpvolym men med olika konyta är olika effektiva på att överföra energi från konen till den omgivande luften?
Aha, då har jag målat in mig i ett hörn med mina tidigare exempel...
Där pratade jag ju om hur elemetet strålar i fri luft, och då blir det definitivt skillnad eftersom det är olika löpväg mellan elementets fram- och baksida. När elementet strålar som en dipol blir utsläckningen av låga frekvenser effektivare med ett litet element, dvs basen blir svagare.
För ett element i låda gäller inte det. Vid låga frekvenser, dvs när våglängden är mycket mindre än elementets storlek så bestämmer pumpvolymen (Xmax*Sd) hur starkt ljudet kan bli.
Vid lite högre frekvenser bildas dock riktverkan som kan se olika ut beroende på konens storlek och även hur konen svänger (konuppbrytningar etc). Ett större element kan alltså låta annorlunda vid högre frekvenser just bara för att det är stort.
Det finns ytterligare typiska skillnader mellan stora och små element, Stora element har tex oftare en stor talspole. Det är alltså svårt att göra jämförelsen att man ändrar storleken, "med allt annat konstant". Man måste titta i detalj exakt vad som ska vara konstant och vad som ingår i "storlek". Eller så tittar man på typiska skillnader på de element som finns på marknaden.
steveo1234 skrev:Tänk att du häller upp ett badkar fullt med vatten. När vattenytan är stilla så håller du ner en tandpetare och vevar fort fram och tillbaka. På så sätt skapas små vågor. Tandpetaren byts nu ut mot något föremål med större bredd, kanske en sked som på samma sätt vevas fram och bakåt. Det skapas nu mycket större vågor eftersom skeden överför energin effektivare från armen till vattnet än vad tandpetaren gör.
Om tandpetaren liknas vid en liten 6” kon, skeden en stor 18” kon och vattnet av luften, gäller då liknelsen fortfarande? Är stora element bättre på att flytta luft eftersom den lättare ”får tag” på luften utan att den glider undan? Är liknelsen meningsfull i praktiken eller gör luftens undflyktighet att liknelsen är meningslös? Blir liknelsen mer giltig vid sjunkande frekvens?
IngOehman skrev:steveo1234 skrev:Tänk att du häller upp ett badkar fullt med vatten. När vattenytan är stilla så håller du ner en tandpetare och vevar fort fram och tillbaka. På så sätt skapas små vågor. Tandpetaren byts nu ut mot något föremål med större bredd, kanske en sked som på samma sätt vevas fram och bakåt. Det skapas nu mycket större vågor eftersom skeden överför energin effektivare från armen till vattnet än vad tandpetaren gör.
Om tandpetaren liknas vid en liten 6” kon, skeden en stor 18” kon och vattnet av luften, gäller då liknelsen fortfarande? Är stora element bättre på att flytta luft eftersom den lättare ”får tag” på luften utan att den glider undan? Är liknelsen meningsfull i praktiken eller gör luftens undflyktighet att liknelsen är meningslös? Blir liknelsen mer giltig vid sjunkande frekvens?
Jag börjar med att klargöra att det som någon redan skrivit tidigare
i tråden måste skilja mellan dipoler och mer eller mindre slutna lådor.
Utgår här ifrån den slutna lådan, och då är det som så, att man måste
skilja mellan i varje fall tre saker i den här frågan:
1. "Pump-effektivitet"
2. Verkningsgrad
3. Ljudkvalitet (/karaktär).
ETT: Pumpeffektiviteten är precis samma, oberoende av membranyta,
så länge våglängden är signifikant (säg >3 gånger) längre än de delar
av membranet/membranen som är längst ifrån varandra.
Till skillnad från vad någon antydde tidigare i tråden pumpar alltså två
6,5"-baselement som slår 3 mm styck INTE mera än ett som slår 6 mm.
De pumpar lika stor volym, och bara de inte är för långt ifrån varandra
så blir det då samma ljudtryck - är de längre ifrån varandra så MINSKAR
effektiviteten, inte ökar. Det ser man även på energikurvan som faller
mera mot höga frekvenser på stora element. Men som sagt - vid låga
frekvenser så är det BARA pumpvolymen som gäller, och litet membran
med långt slag är samma sak som stört med kort, även om slaglängden
självklart måste öka med kvadraten på diametern.
TVÅ: Verkningsgraden ökar däremot (linjärt, nota bene - om lådvolymen
gör det också), vilket man märker genom att två 6,5"-basar som slår 3
mm bara behöver halva inspänningen (1/4 av effekten) mot för att de
skall slå 6 mm i samma lådvolym (per bas).
Så seriekopplar man två 6,5" baselement som sitter i varsin sluten låda
om säg 7 liter, så kommer de att ge ifrån sig exakt lika mycket ljud som
om bara den ena av den hade anslutits förstärkaren. Men när de två är
seriekopplade så är impedansen den dubbla och effekten som går in är
hälften. Så verkningsgraden är alltså proportionell mot både membran-
area och mot lådvolym i det aktuella fallet. Den enda den behöver vara
proportionell mot är dock lådvolymen, för det går utmärkt att utgå ifrån
en låda om 7 liter med ett 6,5"-element i, och sedan konstruera att nytt
högtalarsystem med 14 liter, men fortfarande ett 6,5" element optimerat
för den större volymen, om det blir också en högtalare som kommer att
få dubbla verkningsgraden, trots att membranarean är samma.
TRE: Ljudkvaliteten (/karaktären) är HELT oberoende av membranarean
givet följande två villkor: Inga olinjäriteter, inga så höga frekvenser att
riktverkan uppstår.
Krångligare än så är det inte.
Sammanfattning: Ett bassystem med 6,5" bas kan fås att låta exakt som
ett med 15" bas - förutsatt att man inte spelar starkare än 6,5"-basen
klarar OCH att man inte spelar så höga frekvenser att den bättre* sprid-
ningen från 6,5"-basen märks.
Vh, iö
- - - - -
*Bättre betyder här större. Vilket ju kan vara sämre.![]()
Man kan alltså lika gärna påstå att det är 15"-basen som har bättre...
riktverkan!
Avsikten med att använda ordet "bättre" var bara för att visa hur dumt
det (i båda fallen) var att göra det. Det är bättre att skriva "större"
respektive "mindre". En bättre riktverkan kan ju vara en mindre dylik.
Nattlorden skrev:Det beror säkert på att du aldrig haft möjligheten att jämföra två system som är lika i de avseenden de måste vara lika för att just detta skall gå att jämföra. När sprang du på en baslåda med 5-6 (eller fler) långslagiga 6½tumsbasar i lämpligt stor låda att jämföra med en 15"are senast?
Nattlorden skrev:Okej då.... men en 18" jämfört med 3-4st 10" då?
steveo1234 skrev:Nattlorden skrev:Okej då.... men en 18" jämfört med 3-4st 10" då?
Inte jämfört direkt, men, då nästan alla 18" för hemma DIY-lösningar har ett xmax runt 30mm ungefär så får det ju vara rätt överdimensionerade surrounder på de där 10" för att komma i närheten
Fortfarande rent subjektivt så har de 10" jag lyssnar på inte varit närheten av de 18" jag lyssnat på i ljudkvalitet. Samma gäller för 12" och även 8".
Men, det beror antagligen på problemen som framförts i tidigare poster och är inte säkert att jag skulle identifiera de i blinda tester.
Användare som besöker denna kategori: Bing [Bot] och 14 gäster