single_malt skrev:IngOehman skrev:Och i det perspektivet så ser man väldigt tydligt hur efterklangstiden i ett
rum där musikåtergivning sker, påverkar upplevelsen, även om lyssningsrum-
mets efterklangstid är kortare än den där inspelningen gjordes.
Ja, vanlig stereomusikåtergivning är väl tänkt att ske i rum där reflekterat ljud påverkar eller snarare är en viktig del av upplevelsen!
Nej, det håller jag inte med om.
Och det var inte heller vad jag skrev, och det var inte vad jag menade.
Det jag menade var det jag skrev.
Att lyssningsrummets efterklang behöver vara kort.
Jag vet inte vad det beror på att du tydligen tolkade det jag skrev på ett
annat sätt, eller att du ville dra slutsatser om att hur saker är tänkta (av
vem då?). I min text finns det ingenting som stöder din tolkning.
Och i verkligheten finns det säkert lika många ideer om vad en inspelning
skall få för sluthantering, som det finns människor som spelar in. Det finns
så vitt jag vet inga andra likriktare än de försök till standarder som gjorts.
single_malt skrev:IngOehman skrev:Vill man helt slippa ifrån alla de maskerande effekter som ett lyssningsrum av normal storlek med för lång efterklang lägger till, så behöver man nå ned till väldigt mycket kortare efterklanger än de som råder i de flesta rum där man spelar musik. Och faktiskt så relaterar den efterklangstid man behöver komma ned till inte bara till den på inspelningarna, utan också till
oss som lyssnare och hur vår hörsel fungerar.
och
IngOehman skrev:Det handlar om att optimera balansen mellan å ena sidan efterklangens destruktiva inverkan på ursprungstroheten, och å den andra sidan dess maskerade verkan på vissa av stereosystemfelen (och begränsningarna, vilket av några olika skäl är olika saker som man inte bör blanda ihop).*
Nu har efterklangen helt plötsligt blivit destruktiv
.
Inte helt plötsligt. Det har den varit hela tiden.
single_malt skrev:Att "efterklangen" (Jag har för mig att smårumsakustiker undviker det uttrycket)...
Ja och nej.
Det beror, hur lustigt det än kan verka, på hur lång den är och även på
hur långa våglängderna är! Visst finns det små rum i vilka man i en del av
audioområdet kan tala om efterklang.
Men att man kan diskutera användningen av ordet kan du hur som helst
läsa i åtskilliga inlägg jag gjort, så om det var en invändning mot det jag
skrivit så är du ute i ogjort väder.
single_malt skrev:...i sig har destruktiv inverkan på ursprungstroheten är väl vara en väldig generalisering?
Nej. Inte om du läser det jag skrev i sin helhet.
Gjorde du det?
single_malt skrev:Och vilket ursprung förresten? Menas nån slags referensuppspelningssituation?
Nej, ursprunget är inte en uppspelning, utan ljudet FÖRE inspelningen.
Det kanske kan upplevas förvirrande att det är så, när det finns en massa
exempel på musik som existerar först när den hörs genom högtalare, men
det får man bortse ifrån om man vill gå till grunderna av själva begreppet
high fidelity. Det handlar alltid om att vara trogen en signal tidigare i ked-
jan (insignalen alltså, för hela kedjan, eller för varje del av kedjan om man
tittar på länkarna som enskildheter).
Det handlar aldrig om att jämföra med en parallell-signal, som t ex kontroll-
rummets högtalares utsignaler var.
Utgångspunkten är akustisk musik. Men - från det kan man konstruera en
standard, och från DEN standarden så kan man synkroniera även olika upp-
spelningar med varandra, t ex studions och den man förmodar kommer att
ske i hemmen. Sålunda inbegrips även sådan producerad musik, skapad i
en lyssningsanläggning.
single_malt skrev:Och är det reflekterade ljudets positiva inverkan på upplevelsen sorterat under "maskerade verkan på vissa av stereosystemfelen"? Hur då i såfall?
Det har jag skrivit om många gånger, och jag vet att du har läst det. Om
något är oklart i det jag skrivit så får du gärna ställa frågor om det, men
ställ då specifika frågor så att jag vet VAD det är som jag behöver förklara
tydligare.
single_malt skrev:IngOehman skrev:Men häpnadsväckande få har radikalt avvikande uppfattningar faktiskt, om
man utgår ifrån resultat från kliniska (blinda) studier av saken.
Att det, när man följer diskussioner om det, kan få ett annat intryck, tror
jag beror på att många av de slutsatser och övertygelser som finns, är
baserade på förenklade bilder av verkligheten, att lite felaktiga slutsatser
dragits och att en gemensam erfarenhets-grund saknas. Då är det lätt att
tala förbi varandra. Om två personer säger:
Person 1: Jag gillar väldämpade ombonade rum!
Person 2. Nä fy, det låter bara instängt och filtigt.
Så talar antagligen person 2 om ett annat rum än det som person 1 talade
om, utan att förstå det. Och det kan till och med vara så att person 2 är
den som lyssnar i det mest dämpade rummet!
Vilka studier refererar du till? Den jag känner till av Toole...
Alla studier.
Toole har kommit fram till precis samma sak som jag - att de preferenser
man finner föreligga, skiljer sig mycket mindre mellan olika människor än de
själva gör gällande.
Jag har faktiskt inte träffat på eller ens hört talas om några studier som
har kommit fram till något annat. Men framförallt så stödjer jag mig själv-
klart på vad jag funnit i de studier jag gjort själv. Studier som andra har
gjort läser jag ofta av allmän nyfikenhet, men jag vet ju själv hur omöjligt
det är att få med mer än fragment av allt det man kan lära sig genom att
själv undersöka något, i den rapport som berättar om det hela.
Allt det som är de viktigare kunskaperna, är ju det som ligger utanför den
grundläggande vetenskapliga basen i studierna.
Ungefär som med en tavla. De som tror att en text som berättar om tav-
lan, tangerar det som tavlan berättar för den som tittar på den, har helt
enkelt missat någonting väldigt grundläggande.
Att själv se och uppleva å ena sidan, och att få förmedlat å den andra.
single_malt skrev:Den jag känner till av Toole visar att preferensen är rikare efterklang än LEDE/"väldämpade" rum.
Det är en helt annan fråga.
Fullständigt annan!
Och dessutom är det en fråga som inte går att få (sådana) svar på med
experiment av den typ som Toole gjort. Om jag känner honom rätt så gör
han inte sådana misstag när han presenterar sina slutsatser, så jag gissar
därför att du har förenklat det han skrivit till det du just skrev. Det är ju
något som man egentligen inte får göra. Tar man bort förutsättningarna
från en text, och då även alla de reservationer som ovillkorligen inkluderas
av dem, så blir ju slutsatsen inte sann längre.
Hur som helst:
Det jag skrev var att folk är häpnadsväckande överens i blinda tester, det
vill säga i en helt annan dignitet än man tror om man lyssnar på vad de
berättar att de tror att de tycker. Och detta bör du alltså inte blanda ihop
med HUR preferenserna ser ut, i förhållade till någon annans ide och hur
det skall vara.
Det är som sagt en helt annan fråga. Jag har inte överhuvudtaget skrivit
något om HUR preferenserna ser ut, bara att de skiljer sig mindre mellan
olika människor, än man kan få intryck av att de skall göra om man lyssnar
på hifi-människor som för diskussioner om dessa saker.
Och hela ditt begrepp "rikare efterklang" är ju dessutom bara ett nonsens-
uttryck (om du ursäktar, ta det inte fel plz), för: Rikare än vaddå? Och på
vilket sätt? Rikare är ingen entydig fysikalisk storhet. LEDE är ju inte hel-
ler entydigt, och "väldämpat" är om möjligt ännu mindre entydigt!
De har ingen entydig betydelse och detsamma gäller dina jämförelseobjekt:
"LEDE/"väldämpade" rum".
Vaddå "väldämpade"? Och LEDE, hur då?/enligt vems dimensionering?
(Därmed inte sagt att rikare inte är ett bra ord att använda när man talar
om efterklang - det kan vara ett mycket bra ord för att förmedla känslan
av hur det kan upplevas. Men det blir bara nonsens om man ber något att
ta ställning till det på ett kvantitativt sätt, t ex genom att jämföra med en
upplevelse i ett rum enligt ett i sig luddigt definierat begrepp som LEDE.
"Rikare än LEDE" betyder ju ingenting, eftersom det inte finns någon spec
på hur "rik" den skall vara enligt LEDE.)
Så om du vill resa frågan så måste du nog peka på det recept det handlar
om - specifikt, om en invändning mot det skall gå att bemöta. Det hoppas
jag du förstår. Det du skrev nu kan man ju bara bemöta med ett "jasså?",
eftersom det inte innehöll något konkret.
Och om du har några invändningar mot LEDE eller "väldämpade" rum, så
tycker jag du skall ta dessa med dem som sagt det som du kanske inte
håller med om. Alltså någon annan än undertecknad.
- - -
Om du inte håller med om något av det som just JAG har skrivit (jag har så
vitt jag vet inte någonsin ställt mig bakom något så tumregelaktigt som
LEDE eller "väldämpade rum") så lyssnar jag dock gärna på dina frågor.
Och visst skulle jag kunna kalla rum som jag tycker är bra för väldämpade,
men då hoppas jag verkligen att ingen tror att det är namnet på receptet
för hur de skall åstadkommas. Receptet är alldeles för komplicerat och för
beroende av grundförutsättningarna för att jag ens skulle komma på iden
att försöka förmedla det på ett internetforum.
- - -
Som jag skrivit tidigare - problemet med sådana här diskussioner är att de
som diskuterar inte har en gemensam erfarenhetsbakgrund, och vissa har
knappt några erfarenheter alls utan refererar bara till studier de läst om!
Men hur skall någon kunna ta ställning till "mjuka" slutsatser från studier,
som saknar jämförbarhet mot alla de verkligheter som alla människor har?
Jag har varit inne i hundratals LEDE-rum, och inte två av dem har upplevts
likadana. Hur kan man då relatera något till detta? Men jag har ju å andra
sidan ogillat dem alla, så jag finner inte Tooles fynd vara det minsta för-
vånande.
LEDE är ett tumregelrecept som är tokigt som ju alla tumregler är, även om
det förstås är närmare sanningen än de recept som är ännu sämre.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).