Vill bara nämna att alla "uppstramningar av metoden", så vitt jag kan se
är baserade på svagheter som addresserades redan ett årtionde innan
LTS började F/E-lyssna för cirka 20 år sedan.
Några av förslagen är dessutom kontraproduktiva för resultatet (alltså för
möjligheten att vi med F/E-lyssningen skall kunna lära oss någonting om
apparaterna).
- - -
Beskrivningarna redovisas av den som fått uppdraget att skriva artikeln,
som i sin tur alltid själv deltar i lyssningen, och talar fritt med alla de som
lyssnat. Även eventuella motstridiga beskrivningar redovisas.
De enda uppfattningar som som regel inte redovisas är de som inte har
kunnat verifieras. Men ingenting hindrar att även sådana redovisas. Bara
det sker således att läsaren får veta att det är synpunkter som har yttrats
utan att ha kunnat verifieras under del blinda lyssningen.
Kort sagt; det enda kravet jag ställt under alla mina år som tekniksektions-
chef, var att allt som skrivs i MoLt skall vara vetenskapligt oantastligt.
Att läsaren i förekommande fall (läs i varje nummer) har belastas med att
behöva använda sitt eget omdöme har jag inte skämts för. Jag har stort
förtroende för att de flesta av läsarna har ett alldeles utmärkt sådant.
------------------------------------------------------------------------------
steveo1234 skrev:Att hitta en färgning, vilken om helst, hörbar eller ohörbar är ju enklare att göra med en mätning. Speciellt avvikelser i tonkurvan vid låga eller höga frekvenser.
Vad är en ohörbar färgning?
En med mätning verifierad teknisk påverkan kan såklart vara hörbar eller
ohörbar, men jag trodde att det som kännetecknade en färgning var just
att den hördes.
Ibland får jag intrycket att det snart inte finns några ord som det går att
använda, eftersom det alltid är någon som utjämnar, generaliserar och
degraderar språket - fråntar ord sina specifika betydelser.
- - -
Vad jag försöker säga är att det är helt olika meningsfullhetsnivå på att
undersöka saker i perspektivet att få svar på om en apparat har någon
mätbar påverkan, och att relatera det till hur hörsel fungerar så att man
får veta om det är en påverkan som märks.
Utan det senare perspektivet så är alla mätningar helt meningslösa. För
mig alltså.
- - -
Hela saken med att studera sådana här saker (både apparater och män-
niskor) är ju att försöka förstå alla sambanden mellan teknisk påverkan
och färgning. I varje fall för mig.
Därmed inte sagt att jag har några invändningar mot att någon ändå kan
tycka att det är kul att in absurdum fördjupa sig i mätresultat utan att ha
koppling till korrelationer till hörbarhet.
Men det är ju inget skäl att börja kalla saker som inte hörs för färgningar.
Eller?
- - -
Oavsett vilket så är min huvudpoäng inte vad färgning betyder - jag inser
att det finns fall då man vill vara extra tydlig och därför säger t ex kan säga
saker i stil med "det är inte en färgning som man kan höra". och då är det
ju språkligt omöjligt att veta om "som man kan höra" är ett förtydligande
eller en sortbestämning. Och ibland så är hörbarheten dessutom okänd,
och då kan det bli ännu mera komplicerat, t ex om man behöver säga att
"man inte ännu har lyckats höra någon färgning". Där är det verkligen lätt
att uppfatta att färgning är en synonym till påverkan. Så visst förstår jag
hur språket kan börja glida - människor lär sig ju genom att lyssna på dem
som använder det.
Min poäng är att jag undrar vad värdet är med att använda mätningar
för att hitta saker, om perspektivet om vad som går att höra, saknas?
- - -
Hur som helst - ju mer man lär sig om korrelationer mellan vad som
går att mäta och vad som går att höra, desto större är chansen att
man adresserar rätt problem (och om det betyder alla; i rätt proportion)
när man arbetar med konstruktion.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).