Att elementen liknar varandra är ingenting märkligt.
SC165 var ju baserat på ett standardelement från Peerless. Utifrån sett så
såg man inga skillnader mellan dem, om man bortser ifrån domen och det
sonab-tryck som fanns där. Men inuti är de inte alls likadana.
Så vitt jag vet är Mirsch-elementet ett standardelement. Det betyder att det
inte har någon kortslutningsring, inga specialformade poldelar och en talspole
med kortare slaglängd än Carlsson-basen.
Peerless-standardelementet fanns i några varianter, och den vanligaste hette
om jag minns rätt KP65WFX-N. Jag tror det är den som sitter i Mirschhög-
talarna.
Vh, iö
- - - - -
PS. Det som du kallar en hästskomagnet är en bit järn bara. En hästsko-
magnet är något helt annat. Det sitter i äldre SC165 en alnicomagnet, en
liten men lång pluggmagnet, vars returkrets (som alltså är av vanligt mjuk-
järn) är formad i en U-böj. Skillnaderna mellan de alnikomagnetförsedda
och de ferritmagnetförsedda SC165 är förvånansvärt små - övergången
från den ena till den andra berodde bara på att Peerless slutade med alnico,
och Stig hade inget emot att byta. Dock så har versionerna med alnico-
magnet i förekommande fall åldrats sämre. Det är ett känsligare magnet-
material.
PPS. Designringen till 6,5-tummaren är dock en specialdel som Olle gjorde.
Jag fick ett tiotal sådana av honom för kanske 20 år sedan på grund av ett
projekt jag höll på med som aldrig blev av dock. Och jag har dem fortfar-
ande kvar.
PPPS. Mellanregisterelementet kom också från Peerless, men diskanten,
den gjorde Philips. Olle sa: -Den ser ju modernt designad och exklusiv ut,
men den är inte alls bra.

Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).