sätt, och det verkar faktiskt som om vi uppfattar nivå och balans lite olika.
Låter man en lyssnare lyssna på en frekvens i taget så finner man att hör-
styrkan uppvisar samma nivåberoende vid alla frekvenser över sisådär 500
Hz - men ber man lyssnare lyssna på en komplex klang bestående av olika
frekvenser inom detta område, så uppfattar man det som diskantfattigare
vid lägre nivåer!
Med detta sagt vill jag ändå hålla med dig om att diskantkorrigering inte är
någon bra ide. Fast jag tycker ju å andra sidan inte att baskorrigering är det
heller.
I mina öron så låter allting naturligare om man inte använder loudness alls,
och lyssnar man på svag nivå så kommer det då att låta "som när musik
låter svagt"!
Förvisso kan det uppfattas som att man vill vrida upp, men om så är fallet
undrar jag varför det skulle vara bättre att trycka in loudness än att just
vrida upp?
Handlar det om att störa grannar eller liknande så är ju bashöjningen lika
illa som en motsvarande nivåhöjning.
- - -
Å andra sidan finns det gott om exempel på högtalare eller rättare sagt hög-
talar/rum-kombinationer, som låter påfallande basfattiga när man spelar svagt,
och det stör mindre när man drar på en del. Det beror för det mesta då på
att det ÄR för lite bas - vid alla nivåer (alltså sett ur psykoakustisk synvinkel).
Använder man t ex OA-högtalare utan att ha en heltäckningsmatta på golvet
kan man vara nästan säker på att man drabbas av det problemet.
Vh, iö
