Hur knottrig kan man tillåta en högtalarbaffel att vara.

Hur funkar tekniken bakom bra hifi?

Moderator: Redaktörer

Användarvisningsbild
paa
Sökaren
 
Inlägg: 36008
Blev medlem: 2005-01-10

Hur knottrig kan man tillåta en högtalarbaffel att vara.

Inläggav paa » 2005-08-28 18:15

Det har här i forumet från flera håll framkommit synpunkter på att en slät baffel är en viktig egenskap på en högtalare.
Hur viktig är ytjämnheten egentligen? Vad skulle en liten diffusering betyda, jämfört med en kraftig kantreflex? Och var går i så fall gränsen för oacceptal ojämnhet? Vid 1/8 våglängd av högsta frekvensen kanske?
Medlem på forumet för hifi; Faktiskt.se, numera Faktiskt.io sedan jan 10, 2005
Numera pensionär.
Vi har sålt Sonic Design till Winn Scandinavia, vilka driver bl.a Ljudfokus och BRL.

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Re: Hur knottrig kan man tillåta en högtalarbaffel att vara.

Inläggav Svante » 2005-08-28 20:26

Mja, jag kan ju inte säga att jag har någon praktisk erfarenhet av att prova olika stora knottror. :D men jag kan väl resonera lite teoretiskt, så får vi se om någon annan kan fylla på med det praktiska.

Varje ojämnhet ger en reflexion eller diffraktion. Om man tänker sig en liten knottra så kommer kanten närmast elementet att ge en reflexion, och utförsbacken på baksidan ger diffraktion. Det uppstår alltså två källor intill knottran. De ha samma styrka men motsatt tecken. Utöver det kommer det till ett fasläge som beror på avståndet till källan och våglängden. Det betyder att om våglängden är lång i förhållande till knottrastorleken så kommer de två källorna att ta ut varandra. Låga frekvenser bryr sig alltså inte om knottror. Om vi sedan tänker oss en baffel full med knottror så kommer det alltså att uppstå en mängd såna här källpar. Om nu våglängden är kort i förhållande till knotterstorleken i stället så kommer det att uppstå en mängd källor med slumpvis fas (eftersom avståndet till elementet är slumpartat på grund av knotterplaceringen). Det betyder att för varje källa så finns det förmodligen en annan som spelar i motfas. Summan av hela konkarongen blir alltså noll även vid höga frekvenser.

Vad som händer vid medelhöga frekvenser kan jag bara gissa: det blir nog inte mycket där heller. Det är nog först om ojämnheterna placeras efter något system som det blir någon märkbar effekt. Koncentriska ringar runt elementet borde ge maximal effekt.

Möjligen kan man tänka sig en påverkan i att en impuls inte når baffelkanten som en impuls utan lite utsmetad i tiden, eftersom vågen som löper längs baffelytan åker lite slalom mellan knottrorna.

Hursom, så är det här småsaker jämfört med kantdiffraktionen och en eventuell rundning av baffelkanten. Och om det nu skulle gå att få till någon påverkan att tala om, så är det inte säkert att den är av ondo. Konstruktionen ska ju ses som en helhet och skulle en knottrig baffel lyfta eller sänka något register med någon tiondels dB så kanske det är bra i just den konstruktionen.

Nu var frågan hur stora knottrorna ska vara för att ge någon påverkan att tala om. Givet att de placeras ut slumpmässigt på baffeln och att det finns tillräckligt många knottror så ger resonemanget ovan ingen övre gräns. Jag skulle tro att man kan limma fast halva lecakulor på fronten, slumpmässigt, utan att det gör någon jätteskillnad. Men lägger man dem i ringar runt elementet, då vete sjutton.

Tror jag, om jag ska spekulera.

Någon som vet?
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
Magnuz
 
Inlägg: 12485
Blev medlem: 2003-08-08

Inläggav Magnuz » 2005-08-28 23:03

Har ni sett baffeln på Linn Keltik, den är onekligen rejält knottrig. Det borde ju vara någon tanke bakom det.

(Jag har för mig att jag skrev det här nyligen i någon liknande tråd, deja vu eller?)


Återgå till Teknikforum


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 18 gäster