Skrämmande kabinett på den, högtalaren vägde ingenting och den kändes som en tom pappkartong när man tog i den och i den lådan satt det en 15-tummare, go figure
Moderator: Redaktörer
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:zartok skrev:nackdelen med FE som tagits upp är väl att man inte matchat olika förstärkare mot varandra som någon skrev här?
Vad menar du med "matchat mot varandra"?
Jag skulle säga att fördelen med F/E-lyssningar är att man alls inte
jämför objekt med varandra utan istället testar varje objekts faktiska
färgning/påverkan.
Och det är ju det som är intressant för apparatens användbarhet - vad
den gör med musiksignalen.
Jovisst, men är man i köptagen är det nog intressant att ställa apparater mot varann på något sätt. Antingen FE-lyssnar man på en i taget och utrönar vilken som ger minst bidrag (eller minst störande bidrag) till signalen, eller så lyssnar man samtidigt och försöker utröna samma sak.
Jag kan inte se att det skulle vara på något annat sätt.
sprudel skrev:
Men hur resonerar du egentligen? Du säger att du är helt säker baserat på ett ovetenskapligt test?
IngOehman skrev:massa bra text
Vh, iö
RogerGustavsson skrev:Fast man kanske bör ge förstärkeriet en last som motsvarar det man själv kommer att utsätta dem för? Den konstlast LTS använder antar jag är rätt annorlunda än t.ex. par elektrostater? Att bara leta efter ett slutsteg som "klarar allt" kan vara fördyrande.
PerStromgren skrev:RogerGustavsson skrev:Fast man kanske bör ge förstärkeriet en last som motsvarar det man själv kommer att utsätta dem för? Den konstlast LTS använder antar jag är rätt annorlunda än t.ex. par elektrostater? Att bara leta efter ett slutsteg som "klarar allt" kan vara fördyrande.
Det är en sak jag ofta tänkt på i dessa sammanhang. Alla har ju inte högtalare som dippar i enohmsträsket. Min egen QUAD 606 klarar sig inget vidare i brutal last, men verkar funka fint med ESL63, för att ta ett exempel.
Finns det något vettigt sätt att förhålla sig här, tycker du? Kan man på något sätt gruppera lasterna? Jag kommer ihåg att man på 70-talet brukade titta på kantsvaret med kapacitiv last för att gissa hur förstärkaren skulle bete sig mot en elektrostat. Går detta att utveckla?
Inget ont om förstärkare som går transparenta igenom en FE-lyssning med LTS-last, givetvis, tvärtom! Men som du säger, det är kanske onödigt dyrt.
PerStromgren skrev:RogerGustavsson skrev:Fast man kanske bör ge förstärkeriet en last som motsvarar det man själv kommer att utsätta dem för? Den konstlast LTS använder antar jag är rätt annorlunda än t.ex. par elektrostater? Att bara leta efter ett slutsteg som "klarar allt" kan vara fördyrande.
Det är en sak jag ofta tänkt på i dessa sammanhang. Alla har ju inte högtalare som dippar i enohmsträsket. Min egen QUAD 606 klarar sig inget vidare i brutal last, men verkar funka fint med ESL63, för att ta ett exempel.
Finns det något vettigt sätt att förhålla sig här, tycker du? Kan man på något sätt gruppera lasterna? Jag kommer ihåg att man på 70-talet brukade titta på kantsvaret med kapacitiv last för att gissa hur förstärkaren skulle bete sig mot en elektrostat. Går detta att utveckla?
Inget ont om förstärkare som går transparenta igenom en FE-lyssning med LTS-last, givetvis, tvärtom! Men som du säger, det är kanske onödigt dyrt.
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:zartok skrev:nackdelen med FE som tagits upp är väl att man inte matchat olika förstärkare mot varandra som någon skrev här?
Vad menar du med "matchat mot varandra"?
Jag skulle säga att fördelen med F/E-lyssningar är att man alls inte
jämför objekt med varandra utan istället testar varje objekts faktiska
färgning/påverkan.
Och det är ju det som är intressant för apparatens användbarhet - vad
den gör med musiksignalen.
Jovisst, men är man i köptagen är det nog intressant att ställa apparater mot varann på något sätt. Antingen FE-lyssnar man på en i taget och utrönar vilken som ger minst bidrag (eller minst störande bidrag) till signalen, eller så lyssnar man samtidigt och försöker utröna samma sak.
Jag kan inte se att det skulle vara på något annat sätt.
IngOehman skrev:Men ingen går hela vägen, och inte KAN gå hela vägen när det gäller
att ta ställning till en apparat genom att jämföra med andra apparater!
Och skälet är uppenbart - om man bara kan ta ställning till en apparat
genom att jämföra med andra apparater (alltså istället för att göra F/E-
lyssningar, läsa om F/E-lyssningar som gjorts eller använda sig av sin
egna inre referens för att ta ställning till vad en anläggning presterar)
så har man ett oändligt jobb framför sig.
Som tur är finns det en del förstärkare som klarar sig utmärkt i F/E-lyss-
ningar, det vill säga som färgar väldigt lite.
- - -
Och ännu viktigare - som tur är så är det så här:
De flesta har en tillräckligt bra inre referens för att de skall kunna be-
döma om de gillar den återgivning som de hör (eller om maten är god
på en restaurang där de äter) och de som inte anser att de har det, de
behöver ju inte ha några bättre apparater (ha bättre mat)!
Den som sitter hemma och vet eller tror att de bara kan höra skillnad
på och kan ta ställning till apparater, när de växlar mellan dem - bör ju
också inse att det betyder att de bör välja den billigaste apparaten!
Och den som har en mera ideologisk infallsvinkel (vill ha bästa möjliga
objektiva återgivning) bör förlita sig till resultat från F/E-lyssningar och
absolut inte på jämförelser mellan apparater.
Det värsta med apparatjämförelser är att det även när skillnader går
att höra, inte går att dra några slutsatser om apparaten som enskildhet,
eftersom det enda man kan uttala sig om är hur den låter i kombination
med programmaterialet och rådande kringutrustning.
PerStromgren skrev:
Jag tog en tur ner på stan till radiohandlarn, men han hade inga inne!
zartok skrev:
så, vad säger ni i frågan? läs gärna länken till clarks experiment: http://tom-morrow-land.com/tests/ampchall/
JM skrev:zartok skrev:
så, vad säger ni i frågan? läs gärna länken till clarks experiment: http://tom-morrow-land.com/tests/ampchall/
Mycket intressant!
Här har Clark till viss del reducerat placeboeffeken men har även en viss kontroll på försöksledareffeken.
Påminner om "dubbelblindstudierna" vi utför vid framtagandet av nya läkemedel.
Att både försökspersonen och försöksledaren är helt obekanta med vad som testas i det enskilda fallet är helt fundamentalt för att kunna dra några signifikanta slutsatser.
För att få placeboeffekter spelar försöksledaren (säljaren, demonstratören,...) en betydande roll. Duperingseffekten finns oftare än vi anar. Duperingseffekten förstärker placeboeffekten på ett subtilt sätt.
Hur är det med försöksledareffekterna vid LTS F/E-lyssningar?
Jag inte en susning hur ge görs.
JM
RogerGustavsson skrev:Jo, läste om en provlyssning av Quad ESL-63 i HiFi News & Record Review där artikelförfattaren var imponerad över vad han hörde i ett studiokontrollrum. Har var nästan säker på att hitta ett fett Krell-slutsteg kopplat till elektrostaterna, KSA-100 var rätt hett på marknaden. Han hittade ett sketet Quad 405-2!
RogerGustavsson skrev:Clas-Göran Hedström tyckte också att samma dlutsteg klarade sig riktigt bra tillsammans med Quad ESL-63, långt bättre än med mera normallastande högtalare.
RogerGustavsson skrev:Även i HiFi & Musik gjordes en liknande kommentar om ett slutsteg från Stax, DC-80 eller något liknande tror jag det hette. Med elektrostater var matchning riktigt bra. Inte direkt förvånande när både Quad och Stax tillverkade elektrostater.
Själv har jag återfallit till Magnepan. Även de långt ifrån en krävande last med sin närmast linjära impedanskurva, möjligen att de tre ohmen för banddiskanterna rubbar lite på det förhållandet men ändå. Spänning och ström ligger förmodligen inte mycket ur fas, strömmen borde bli rätt låg.
RogerGustavsson skrev:Ett par Martin Logan eller Final kan ju droppa ner mot 0.5 ohm i högre frekvenser och det gör livet för slutstegen besvärligt...
IngOehman skrev:Om jag minns min mätning från 1980 rätt så höll de sig över 4 ohm vid
alla frekvenser upp till 30 kHz. Det är inte alls typiskt för elektrostater.
hifikg skrev:IngOehman skrev:...Om jag minns min mätning från 1980 rätt så höll de sig över 4 ohm vid alla frekvenser upp till 30 kHz. Det är inte alls typiskt för elektrostater...
Det var en tidig mätning det.
grafpro skrev:En förbisedd ände av tonkurvan är registret under 30Hz. Många äldre apparater har ett basfilter vid 20 eller 30Hz för att hindra vinylbuller (rumble) från att nå högtalarna. Det ska man inte ha alls. Transienta ljud har överraskande starka och djupa undertoner - anslag på en vanlig baskagge har komponenter neråt enstaka Hz och det är de som ger anslaget kraft och sting. Man kan köra toneburstar med två-tre perioder en gång i sekunden i bra hörlurar eller extremt bra högtalare och upptäcka att en basavskärning vid 20Hz i förstärkaren får anslagen att låta kraftlösa. Den skillnaden kan avgöra ett FE-test.
RogerGustavsson skrev: Några enstaka Hertz är väl svåra att uppfatta med öronen?
hifikg skrev:IngOehman skrev:...Om jag minns min mätning från 1980 rätt så höll de sig över 4 ohm vid alla frekvenser upp till 30 kHz. Det är inte alls typiskt för elektrostater...
Det var en tidig mätning det.
grafpro skrev:Att blindtesta sig själv är bästa sätt att få någon stabil bakgrund för sina påståenden och man skulle önska att fler provade. Mitt program som kan hämtas gratis på carlssonkult gör det möjligt och mina erfarenheter är mycket entydiga och stämmer helt med vad man hittar - i ett träsk av desinformation - om man försöker googla sig fram:
Att jämföra två förstärkare genom att spela musik i högtalare på måttlig volym och med väl kalibrerade nivåer och väl kalibrerad tonkurva går aldrig. Det finns ingen mystisk distorsion eller annan metafysisk "musikalitet" i förstärkare.
Mycket små skillnader i tonkurva hörs i musik och hörs ännu mer tydligt med vitt brus. Tonkurvan är det man är allra mest känslig för. Det krävs ingen dyr eller stark förstärkare för att få en rak tonkurva.
En förbisedd ände av tonkurvan är registret under 30Hz. Många äldre apparater har ett basfilter vid 20 eller 30Hz för att hindra vinylbuller (rumble) från att nå högtalarna. Det ska man inte ha alls. Transienta ljud har överraskande starka och djupa undertoner - anslag på en vanlig baskagge har komponenter neråt enstaka Hz och det är de som ger anslaget kraft och sting. Man kan köra toneburstar med två-tre perioder en gång i sekunden i bra hörlurar eller extremt bra högtalare och upptäcka att en basavskärning vid 20Hz i förstärkaren får anslagen att låta kraftlösa. Den skillnaden kan avgöra ett FE-test.
Tanken att effektstyrka i sig är en kvalitetshöjande faktor saknar stöd. "Strömstark" är dessutom ett tämligen meningslöst begrepp. Effekt är effekt och ohms lag gäller.
Tanken att musik är en så komplicerad slags signal att man inte kan bedöma utrustningar med hjälp av enklare mätsignaler saknar stöd. När det finns hörbara skillnader kan de alltid återkopplas till enkla och påtagliga mätbara skillnader. Vanliga, traditionella mätmetoder är mycket känsligare än öronen.
Tanken att man bättre kan bedöma ljudkvalitet i jämförelser genom att lyssna länge och i lugn och ro på en i sänder saknar stöd.
Påståenden av typen "jag deltar aldrig i blindtester för jag vet vad jag hör, och jag hör skillnad" bör man inte respektera. De är pretentiöst nonsens.
Så gott som alla förstärkare är sedan årtionden oerhört mycket bättre än högtalarna. Den enskilt största bristen i de allra flesta anläggningar är (förutom den galna tonkurva som högtalare och rum ger på lyssningsplatsen) helt vanlig tredjetons harmonisk distorsion från högtalarelementen, och kring den förs nästan ingen diskussion alls!
grafpro skrev:Att jämföra två förstärkare genom att spela musik i högtalare på måttlig volym och med väl kalibrerade nivåer och väl kalibrerad tonkurva går aldrig. Det finns ingen mystisk distorsion eller annan metafysisk "musikalitet" i förstärkare.
grafpro skrev:Mycket små skillnader i tonkurva hörs i musik och hörs ännu mer tydligt med vitt brus. Tonkurvan är det man är allra mest känslig för.
grafpro skrev:Det krävs ingen dyr eller stark förstärkare för att få en rak tonkurva.
grafpro skrev:En förbisedd ände av tonkurvan är registret under 30Hz. Många äldre apparater har ett basfilter vid 20 eller 30Hz för att hindra vinylbuller (rumble) från att nå högtalarna. Det ska man inte ha alls. Transienta ljud har överraskande starka och djupa undertoner - anslag på en vanlig baskagge har komponenter neråt enstaka Hz och det är de som ger anslaget kraft och sting. Man kan köra toneburstar med två-tre perioder en gång i sekunden i bra hörlurar eller extremt bra högtalare och upptäcka att en basavskärning vid 20Hz i förstärkaren får anslagen att låta kraftlösa. Den skillnaden kan avgöra ett FE-test.
grafpro skrev:Tanken att effektstyrka i sig är en kvalitetshöjande faktor saknar stöd.
grafpro skrev:"Strömstark" är dessutom ett tämligen meningslöst begrepp. Effekt är effekt och ohms lag gäller.
grafpro skrev:Tanken att musik är en så komplicerad slags signal att man inte kan bedöma utrustningar med hjälp av enklare mätsignaler saknar stöd.
grafpro skrev:När det finns hörbara skillnader kan de alltid återkopplas till enkla och påtagliga mätbara skillnader. Vanliga, traditionella mätmetoder är mycket känsligare än öronen.
grafpro skrev:Tanken att man bättre kan bedöma ljudkvalitet i jämförelser genom att lyssna länge och i lugn och ro på en i sänder saknar stöd.
grafpro skrev:Påståenden av typen "jag deltar aldrig i blindtester för jag vet vad jag hör, och jag hör skillnad" bör man inte respektera. De är pretentiöst nonsens.
grafpro skrev:Så gott som alla förstärkare är sedan årtionden oerhört mycket bättre än högtalarna. Den enskilt största bristen i de allra flesta anläggningar är (förutom den galna tonkurva som högtalare och rum ger på lyssningsplatsen) helt vanlig tredjetons harmonisk distorsion från högtalarelementen, och kring den förs nästan ingen diskussion alls!
IngOehman skrev:hifikg skrev:IngOehman skrev:...Om jag minns min mätning från 1980 rätt så höll de sig över 4 ohm vid alla frekvenser upp till 30 kHz. Det är inte alls typiskt för elektrostater...
Det var en tidig mätning det.
Igen: Om jag minns rätt. Men jag kan självklart ta fel även på året.
Det var en väldigt tidig mätning.
Hade för mig att de dök upp 1980, men kanskevar det senare? Den
gjordes när de dök upp här i Sverige hur som helst.
När var det? Någon som har lite bättre koll än jag tydligen hade?
Vh, iö
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 20 gäster