Svante skrev:Ja, där ser man hur jobbigt det blir om man "tänker dämpning".
Jobbigt? Varför då?
Det är inte jobbigare än vad frågan är komplex.
Visst kan det bli lite mindre jobbigt om man hanterar det tumregelmässigt
istället, men då blir det istället fel eller bristfälligt. Tveksamt om det är en
fördel.
Svante skrev:Påverkan av allt det där kan ju beskrivas med spänningsdelning, utimpedans och högtalarimpedans.
Nej, det är ett väldigt dåligt sätt att tänka för den som vill veta hur illa en
resonans resonerar. Det ger ingen bra koll på polerna.
- - -
Men självklart är det lätt att lista ut ungefär hur tonkurvan ser ut om man
vet hur ursprungstonkurvan ser ut, och sen utgår ifrån impedansen och
matningsimpedansen (Duh... ellärelektion på lekskolenivå).
Men dämpfaktorn talar om dämpning, och även om den beskriver utimpe-
dansen så heter den som den heter för att den påverkar Q-värdet på bas-
resonansen.
Och då kan man (som du gör) argumentera att dämpfaktorn är en dålig
enhet då dess påverkan inte alls är omvändt proportionell mot Q-värdet. En
dämpfaktor på 50 000 ger inte 1000 gånger mera dämpning än en på 50.
Dämpningen ökar faktiskt mindre än 2%.
Då säger du (som ju förstår det) att det är bättre att tala om utimpedans,
för då översätter man 50 000 till 0,0002 ohm och och 50 till 0,2 ohm.
Och då ser man att båda värdena är rätt så små, men för den som inte för-
står hur de verkar i systemet så är skillnaden fortfarande lika stor. Och för
den som förstår hur sakerna samverkar i systemet så spelar det ju ingen
större roll om anger dämpfaktor eller anger utimpedans?
- - -
Så jag vill alltså gå ett steg till och involvera högtalaren, för utan den så
finns det inga sammanhang. Den som saknar sammanhangen har lika lite
nyttaav att få veta en dämpfaktor som att få veta en utimpedans. De är i
själva verket helt egalt om man har den ena eller andra uppgiften, de säger
samma sak.
Det är helt enkelt först när man går djupare som man kan avgöra om vilken
dämpfaktor som är mest lämplig i det enskilda fallet!
En högtalare som låter stram och torr och "olevande" kanske bör drivas via
en förstärkare som ger mindre dämpning så att resonansfaktorerna inte blir
överdämpade?
Så min poäng är att det som man behöver betrakta om man är intresserad
av
systemet och inte bara en enskild detalj som faktiskt inte betyder nå't
entydigt för ljudåtergivningen utan att man har helheten, är BÅDE det som
får systemet att vilja resonera och det som vill få det att vilja sluta resonera.
- - -
Men bortsett ifrån att både dämpfaktor och utimpedans är ointressanta be-
repp utan ett sammanhang så fördrar även jag att tal om utimpedans än
om dämpfaktor. Men jag kan inte säga att jag tycker att det spelar så jätte-
stor roll vilket begrepp man väljer. De säger ju precis samma sak. Det som
gör jättestor skillnad är om man lär sig hur de kommer in i ekvationen. Och
det var därför jag berättade det.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).