Blindtesters tillförlitlighet...

[Thomas_A]

Ett kriterium är att försöken ska kunna upprepas av oberoende forskare, vilket kräver väldokumenterade material & metodbeskrivningar. Det är lättare att göra så i den akademiska världen eftersom där finns kolleger med resurser att göra det. Det blir också oftast lättare för alla andra, som inte har egna resurser att utföra försöken, att bedöma om resultaten är entydiga eller om de går isär.

Finns det något konkret eller något i Ingvars resultat som går i stick i stäv med den akademiska forskningen? Om inte det kan konkretiseras, är detta en icke-diskussion. Kan det månne vara en tvist om att forskningen påstår att en högtalare i ett stereosystem ska ha en exakt rak uppmätt tonkurva för att få den mest realistiska återgivningen, och att Ingvar säger att den ska vara något justerad för att kompensera för stereouppställningen?

[petersteindl]

Nonsens.

Det är ingasomhelst svårigheter att visa att nästan vem som helst kan
upplösa en klang- eller nivåskillnad om en halv dB med hjälp av elektro-
nik från den tiden.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Jag har forskat av nyfikenhet, inte för att skaffa prestige eller få några
akademiska poäng.

Att kunna vara till nytta för andra genom att berätta om vad jag lärt mig
under de sisådär 11 år som jag ägnade en stor del av mitt liv till att för-
söka förstå så mycket som möjligt om ljudåtergivning, var inte något som
jag ens reflekterade över, innan jag mer eller mindre avslutade forskningen
på 80-talet.

Vh, iö

Ingvar du har något som många forskare saknar. Resultat.

Du säljer produkter. Det gör inte många forskare.

Att producera efterfrågade produkter är ett bra kvitto på att din verksamhet är lyckosam.

Dina studier kanske inte uppfyller vetenskapliga kriterier men uppenbarligen finns inte obetydliga korn av värde i dina studier.

JM

Tack för de vänliga orden.


För protokollet vill jag bara lägga att mina studier mig veterligt och
undantagslöst uppfyller alla vetenskapliga kriterier, vilket är mer än
man kan säga om mycket av det som sker i den akademiska världen.

Jag tror problemet är att vetenskap missförstås så ofta i den akade-
miska världen och tros bygga på att följa vissa protokoll. Det handlar
om akademisk praxis, vilket är något annat än vetenskaplighet.


Men det sagt vill jag klargöra att det självklart i förekommande fall har
forskas vetenskapligt seriöst även inom den akademiska världen, men
det finns inget tvingande samband mellan dem.

Om man gör experiment och drar ovetenskapliga slutsatser från dem
så agerar man inte vetenskapligt, hur granskat och godkänt det är blir.


Vh, iö

- - - - -

PS. Det kan tilläggas att denna kritik finns även inom den akademiska
världen, från många seriösa forskare, men det är inte ett problem som
skall underskattas trots att det uppmärksammas även inifrån.

Att många inom den akademiska världen är medvetna om problemet och
ständigt arbetar på att minska det, hedrar dem hur som helst.

Så min synpunkt är inte att den akademiska världen suger, snarare tvärt-
om! Bara att man gör sig själv en otjänst om man utgår utfrån att akade-
misk och vetenskaplig är synonymt. En annan otjänst man kan göra sig är
att tro på auktoriteter. Det man vill veta något om på riktigt bör man alltid
sätta sig in i så kan man göra en egen bedömning, istället för att sitta där
helt utanför och efterlysa att andra auktoriteter skall "godkänna" det som
någon har skrivit...

Det är bara att flytta tron från en person till en annan eller till flera. Tro inte
utan undra och undersök! Ingen kunskap är bättre än den som ni skaffat er
genom att studera ett fenomen med egen forskning.

Lyssna gärna på vad andra berättar, alla, men tro inte på något utan att det
finns skäl att göra det. Och misstro inte heller! Sådan tro är ju inte ett dugg
bättre. Håll saker öppna, det är mitt råd.

Nej Ingvar, på 40-talet var det inte så. Du har helt fel. Det fanns ingen återgivningapparatur som hade snäva specar. Varken högtalare eller hörlurar eller förstärkare eller inspelningsutrustning. På 40-talet fanns knappt bandspelare eller permanentmagneter och det rådde världskrig. Ingen bra kombination för att hålla på och fjanta med 0,5 dB hit och dit. Att plocka vissa utvalda delar från dåtiden och kombinera med nutidens mätmetoder för att snäva till toleranser på museiföremål är ett helt orealistiskt scenario, säg anno 1943. Du är så totalt ute och cyklar att man nästan skäms över ditt resonerande.

Sen tycker jag att din tramsiga länk till en uthyrningsfirma av PA; PA HIRE IN & AROUND GLOUCESTERSHIRE är rent av löjeväckande eftersom du vill använda det som en slags försvar för dina påståenden.

Mvh
Peter

[DQ-20]

Nej Ingvar, på 40-talet var det inte så. Du har helt fel. Det fanns ingen återgivningapparatur som hade snäva specar. Varken högtalare eller hörlurar eller förstärkare eller inspelningsutrustning. På 40-talet fanns knappt bandspelare eller permanentmagneter och det rådde världskrig. Ingen bra kombination för att hålla på och fjanta med 0,5 dB hit och dit. Att plocka vissa utvalda delar från dåtiden och kombinera med nutidens mätmetoder för att snäva till toleranser på museiföremål är ett helt orealistiskt scenario, säg anno 1943. Du är så totalt ute och cyklar att man nästan skäms över ditt resonerande.

Sen tycker jag att din tramsiga länk till en uthyrningsfirma av PA; PA HIRE IN & AROUND GLOUCESTERSHIRE är rent av löjeväckande eftersom du vill använda det som en slags försvar för dina påståenden.

Mvh
Peter

Om vi skulle lägga ert kärleksgnabb åt sidan och titta på vad man kan och inte kan säga.

1. Hifipryttlar på 40-talet ledde generellt sett till stora tonkurveavvikelser, i synnerhet i ytterändarna av audioområdet. Mellan krigsslutet och ca 1950 förkom fortfarande förstärkarkonstruktioner med trioder med låg eller ingen global återkoppling, men det lyfte med Williamsons konstruktion som ju smackade på med ordentligt med negativ feedback. Fortfarande mono. Däremot kunde man göra labbförstärkare och dämpsatser som var betydligt bättre än de kommersiella.

2. Länken är ju inte direkt någon vetenskaplig källa om man säger så, men den hänvisar i sin tur till en bok i ämnet. Vad jag tror IÖ försökte visa är att detta med ca 3 dB fortfarande förekommer, till och med i professionella sammanhang, om än ej forskningmässiga. Siffran representerar inte kunskapsfronten men väl det man kanske hittar om man "går ned till biblioteket".

/DQ-20

[single_malt]

Ett kriterium är att försöken ska kunna upprepas av oberoende forskare, vilket kräver väldokumenterade material & metodbeskrivningar. Det är lättare att göra så i den akademiska världen eftersom där finns kolleger med resurser att göra det. Det blir också oftast lättare för alla andra, som inte har egna resurser att utföra försöken, att bedöma om resultaten är entydiga eller om de går isär.

Finns det något konkret eller något i Ingvars resultat som går i stick i stäv med den akademiska forskningen? Om inte det kan konkretiseras, är detta en icke-diskussion. Kan det månne vara en tvist om att forskningen påstår att en högtalare i ett stereosystem ska ha en exakt rak uppmätt tonkurva för att få den mest realistiska återgivningen, och att Ingvar säger att den ska vara något justerad för att kompensera för stereouppställningen?

Jag instämmer till fullo med ovanstående. Och det låter väldigt enkelt, vilket det borde vara.
Tyvärr är min erfarenhet att så fort man närmar sig de konkreta resultaten av IÖ´s forskning* blir det väldigt svårt att diskutera sakligt och konstruktivt.
Kreativiteten är stor när det gäller att hitta på kreativa alternativ till tolkningar av ord och syftningar i syfta att undvika att blotta något som skulle gå att jämföra med etablerad kunskap. Det hävdas ju tex finnas konkreta resultat men det går av diverse anledningar aldrig att formulera i skrift

*Inom hörselperception

[MichaelG]

Tyvärr är min erfarenhet att så fort man närmar sig de konkreta resultaten av IÖ´s forskning* blir det väldigt svårt att diskutera sakligt och konstruktivt.

Nu har jag visserligen inte full koll på sådant här, men som jag förstår det så är det Ingvars högtalare och akustikarbeten som är de konkreta resultaten av hans forskning. Och både högtalare och akustik diskuteras ju såväl sakligt som konstruktivt här på forumet.

Jag är med på att om man har akademiska krav på ett forskningsarbete, så duger det ju inte att inte fullt ut beskriva metod och resultat m.m. Men om syftet med det egna forskningsarbete är att lösa problem/hitta tillämpningar/se samband/dra slutsatser/bli litet klokare - och man lyckas med detta, så är väl det bra!? Resultatet av ett utforskande blir ju inte i sig sämre av att inte uppfylla akademiska krav. Slutsatserna blir ju inte heller per definition sämre. Därmed väger naturligtvis icke publicerad hemmaforskning utan metodbeskrivning väldigt lätt som bevis för eller emot något. Men om forskarens avsikt inte var att bevisa något för någon, utan bara att öka sin egen kunskap, ser jag överhuvud taget inte problemet.

Eller kan man inte inte tänka så? (Och i så fall varför?)

[single_malt]

Tyvärr är min erfarenhet att så fort man närmar sig de konkreta resultaten av IÖ´s forskning* blir det väldigt svårt att diskutera sakligt och konstruktivt.

Nu har jag visserligen inte full koll på sådant här, men som jag förstår det så är det Ingvars högtalare och akustikarbeten som är de konkreta resultaten av hans forskning. Och både högtalare och akustik diskuteras ju såväl sakligt som konstruktivt här på forumet.

Du såg kanske inte asterisken i det du citerade som hänvisade till "Inom hörselperception"? Resultat av forskning om hörselperception är kunskap om hur ljud uppfattas.
Jag skulle inte heller något problem i att en forskare vill öka sin egen kunskap utan att vilja bevisa något. Så är ju inte fallet här utan "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare, sprids via föreläsningar och "demokvällar" och kommentarer i diskussioner.

[Bill50x]

Jag skulle inte heller något problem i att en forskare vill öka sin egen kunskap utan att vilja bevisa något. Så är ju inte fallet här utan "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare, sprids via föreläsningar och "demokvällar" och kommentarer i diskussioner.

Mjae. Man har väl rätt att redovisa vad man kommit fram till utan att för den delen undersökningen/forskningen ligger på godkänd akademisk nivå?

Jag har själv testat ("forskat") en hel del när det gäller ESD-golv och skor i kombination och tror mig ha en hel del kunskap i ämnet. Dessa tester är inte gjorda på vetenskaplig grund, inte heller har de publicerats inom forskarvärlden (däremot i andra publikationer). Visst har jag rätt att berätta om resultatet och analysen av dessa tester såväl inom utbildning som marknadsföring?

/ B

[Harryup]

Jag tror mig ifs ha läst att Pi60 byggdes som monitor för att han behövde en högtalare med dess kvaliteer för sin forskning och jag uppfattade som att surrar, kanske A2 användes i försöken med stråkkvartett.
Forskningen var väl som yrke och högtalarna som hobbyprojekt?

Mvh/Harryup

[single_malt]

Jag skulle inte heller något problem i att en forskare vill öka sin egen kunskap utan att vilja bevisa något. Så är ju inte fallet här utan "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare, sprids via föreläsningar och "demokvällar" och kommentarer i diskussioner.

Mjae. Man har väl rätt att redovisa vad man kommit fram till utan att för den delen undersökningen/forskningen ligger på godkänd akademisk nivå?

Det har jag inte påstått heller Du tolkar in mer än det som står i citatet.

[PerStromgren]

Jag skulle inte heller något problem i att en forskare vill öka sin egen kunskap utan att vilja bevisa något. Så är ju inte fallet här utan "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare, sprids via föreläsningar och "demokvällar" och kommentarer i diskussioner.

Att någon använder sin egen forskning i marknadsföring är väl mer regel än undantag. Det är väl när resulatten används som verktyg i debatter som det börjar bli möjligt att ifrågasätta det. Då är det väl enklast att be om mer substans.

[single_malt]

Jag skulle inte heller något problem i att en forskare vill öka sin egen kunskap utan att vilja bevisa något. Så är ju inte fallet här utan "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare, sprids via föreläsningar och "demokvällar" och kommentarer i diskussioner.

Att någon använder sin egen forskning i marknadsföring är väl mer regel än undantag. Det är väl när resulatten används som verktyg i debatter som det börjar bli möjligt att ifrågasätta det. Då är det väl enklast att be om mer substans.

Det du citerar var ett svar till ett inlägg av Michael G och relaterar till innehållet i det.
Det du skriver är ju självklarheter!

[Harryup]

Personligen är jag övertygad om att högtalarna är alldeles utmärkta, dock är jag lika övertygad om att de mäter olika i olika rum och av de ganska små frekvensmässiga korrigeringar för en psykoakustisk tillrättaläggning så kommer det återstå högst individuella delar mellan olika anläggningar.
Om den aktuella kompensationen skulle vara lika påverkande i olika rum borde den förutsätta en likformig grund. Eller nån aktiv kompensering för att ge eb likformig bas att utgå ifrån.
Jag tror hägtalarna i huvudsak har andra kvaliteer som gör att folk med högst olika miljöer ändå blir nöjd.

Mvh/Harryup

[DQ-20]

*Inom hörselperception

Menar du generellt eller specifikt inriktat på musikåtergivning via högtalare?

/DQ-20

[MichaelG]

Du såg kanske inte asterisken i det du citerade som hänvisade till "Inom hörselperception"? Resultat av forskning om hörselperception är kunskap om hur ljud uppfattas.
Jag skulle inte heller något problem i att en forskare vill öka sin egen kunskap utan att vilja bevisa något. Så är ju inte fallet här utan "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare, sprids via föreläsningar och "demokvällar" och kommentarer i diskussioner.

Jodå, jag såg asterisken. Och vi kanske talar förbi varann, men jag betraktar nog Ingvars insatser som akustiker och högtalartillverkare som ett konkret resultat av bland annat hans utforskande om hörselperception. Och jag förstår inte heller varför han inte skulle använda detta som argument i marknadsföring m.m. Han har studerat vissa saker, dragit vissa slutsatser och använder sig av den kunskapen bland annat när han tillverkar högtalare, designar lyssningsrum och marknadsför desamma.

Observera att jag därmed inte har någon uppfattning om huruvida hans forskning är utförd på ett korrekt sätt, eller om hans slutsatser är rimliga.

[phloam]

För protokollet vill jag bara lägga att mina studier mig veterligt och
undantagslöst uppfyller alla vetenskapliga kriterier, vilket är mer än
man kan säga om mycket av det som sker i den akademiska världen.

Att du gjort ditt bästa för att dina studier ska vara proffsiga tror jag få betvivlar, men är du medveten om att detta jämförande uttalande troligen kommer att generera frågor av typen "upp till bevis, presentera dina studier så får vi se"?

Det är väl nånstans här det blir problematiskt - man kan hålla på för egen del i stort sett hur man vill. Men när man börjar påstå att andra har fel - då blir det en helt annan sak...! Speciellt om de man påstår har fel har använt sig av vederbörlig akademisk metodik för att säkerställa att de inte har fel.

Sen kan man kanske ligga precis på gränsen genom att inte uttryckligen säga att det andra kommit fram till är "fel", men däremot "oanvändbart" eller "värdelöst". Hursomhelst leder varje underkännande av andras "testande" och "forskande" till att man bör underbygga sina påståenden på motsvarande nivå. Annars blir det ju bara pajkastning.

Helst genom arbeten som håller för granskning på akademisk nivå om man vill bevisa saker.

[music4ever]

Om man gör experiment och drar ovetenskapliga slutsatser från dem så agerar man inte vetenskapligt, hur granskat och godkänt det är blir.

Inte om granskarna missar det ovetenskapliga, nej. Tanken är nog ändå att granskarna ska hitta just sådana missar, och de gör det också i väldigt stor utsträckning.

Motsatsen är publikationer som inte granskas, där kan författaren påstå vad som helst, vilket rimligen ökar risken för att slutsatserna inte är vetenskapliga.

Ungefär som blindtestning eliminerar en felrisk, men inte alla.

Tyvärr så finns problemet med bias hos de som skall granska. När "forskningen" visar de rätta resultaten så blir det genomsläppt oavsett nivån på vetenskaplighet. Nu är detta ett problem som kanske främst inte är så stor bland fysik och dyl, men inom vissa områden (säger inte vilka på grund av ev politisk innebörd) så produceras det åtskilliga rapporter/studier/avhandlingar med mera som har grova vetenskapliga brister.

Detta är något jag själv delvis sett under studier på universitet.

[PerStromgren]

Tyvärr så finns problemet med bias hos de som skall granska.

Jovisst. Den enda chansen att hitta fel i dessa studier är då att publicera dem offentligt, så att "alla" kan granska och ev. kritisera.

Om man håller sig här på faktiskt, så når man normalt bara några få.

[single_malt]

Du såg kanske inte asterisken i det du citerade som hänvisade till "Inom hörselperception"? Resultat av forskning om hörselperception är kunskap om hur ljud uppfattas.
Jag skulle inte heller något problem i att en forskare vill öka sin egen kunskap utan att vilja bevisa något. Så är ju inte fallet här utan "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare, sprids via föreläsningar och "demokvällar" och kommentarer i diskussioner.

Jodå, jag såg asterisken. Och vi kanske talar förbi varann, men jag betraktar nog Ingvars insatser som akustiker och högtalartillverkare som ett konkret resultat av bland annat hans utforskande om hörselperception.

Jag ifrågasätter inte att någon produkt är resultatet av någon slags forskning eller tankearbete.
Jag ifrågasätter inte heller" Ingvars insatser som akustiker och högtalartillverkare" utan uppgifter om hörselperception som påstås har sitt ursprung i denna forskning.

Och jag förstår inte heller varför han inte skulle använda detta som argument i marknadsföring m.m. Han har studerat vissa saker, dragit vissa slutsatser och använder sig av den kunskapen bland annat när han tillverkar högtalare, designar lyssningsrum och marknadsför desamma.

Inte jag heller
Varför ställer du den frågan till mig?
Du frågade dig ju

Men om forskarens avsikt inte var att bevisa något för någon, utan bara att öka sin egen kunskap, ser jag överhuvud taget inte problemet.
Eller kan man inte inte tänka så? (Och i så fall varför?)

Och jag svarade att "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare.

[Bill50x]

Och jag svarade att "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare.

Och som gammal och dum förstår jag fortfarande inte problemet. IÖ kan forska om vad som helst och använda resultatet hur han vill. Tex i marknadsföringen av sina högtalare.

Nu har ju IÖ ofta en väldigt hög svansföring när det gäller forskning, vetenskaplighet, vetenskapens tredje tes och allt det där. Är det detta du hänger upp dig på?

/ B

[single_malt]

Och jag svarade att "resultat av IÖ´s forskning om hörselperception" används som argument i marknadsföring av INO-högtalare.

Och som gammal och dum förstår jag fortfarande inte problemet. IÖ kan forska om vad som helst och använda resultatet hur han vill. Tex i marknadsföringen av sina högtalare.

Nu har ju IÖ ofta en väldigt hög svansföring när det gäller forskning, vetenskaplighet, vetenskapens tredje tes och allt det där. Är det detta du hänger upp dig på?

/ B

Varför frågar du mig det? Jag har inte påstått det du frågar mig om.

[phloam]

Bill50x - som jag ser det så är det generella problemet att en del av den information som kommer fram via faktiskt.se rör sig i en slags gråzon - det står ju vem som helst fritt att framhålla egna tester osv och säga att man använder detta för DIY eller annat och presentera resultaten - men ibland går det över i mer generella utsagor och/eller kritik av andras utsagor och då kommer ifrågasättandet (helt naturligt).

Vi har ett antal mycket kompetenta och erfarna personer som skriver här, och en kritiskt granskande publik. Rör man sig från den egna domänen ut i den offentliga så kommer kraven på bevisföring och allt det där.

Om vi nu har en "guru" som vill upplysa folk så kommer man inte undan att folk undrar vad denne har för belägg för vad som sägs. Det har egentligen inte så mycket att göra med att man kan och får forska fritt för egen användning.

Ska man informera om eget arbete så krävs det nog väldigt tydliga och diplomatiska formuleringar som klargör att det inte rör sig om annat än just det. T.ex. undvika dubbeltydiga ord som "forska".

[Bill50x]

Ska man informera om eget arbete så krävs det nog väldigt tydliga och diplomatiska formuleringar som klargör att det inte rör sig om annat än just det. T.ex. undvika dubbeltydiga ord som "forska".

Absolut. Men om man nu har gjort studier/forskat/undersökt/testat helt efter alla konstens regler, men inte publicerat dessa på "rätt" ställe och fått eventuell vederbörlig kritik, så tycker jag nog att man (ändå) kan få hänvisa till dessa. Och få kalla det för dess rätta namn. Eller finns det några krav på att få kalla forskning för just - forskning?

Men jag kan absolut hålla med om att man kanske ska hålla en lite lägre profil om det inte är en någorlunda allmänt accepterad forskning man hänvisar till. Oavsett om det är ens egen eller andras. Jag har ju tex själv lagt ner avsevärd tid på att klarlägga hur ägg förändras vid olika typer av kokning (att koka ägg är ingen barnlek om det ska bli bra!) och oavsett om jag gjort detta på ett vetenskapligt sätt eller inte skulle jag nog dra mig för att kalla det för forskning Låt oss säga det så här, jag har undanröjt ett antal felkällor mot det perfekta ägget

/ B

[Harryup]

Man kan väll säga att en stor del av kommunikationssvårigheten ligger i att

nån säger: så här det.
forumet svarar: bevisa det, förklara dig, ställ upp i blindtest annars så tror vi inte det.

nån annan säger : så här är det.
forumet svarar: bevisa det
nån svarar: jag vet att det är så för jag har sett det i min forskning,
gör egna tester så lär ni er hur det fungerar ifrån grunden. Har gjort massor med tester under många år så jag vet att jag har rätt.
forumet svarar: presentera forskningen så vi kan se hur det gått till osv osv.
andra svarar: hur länge skall ni förfölja X, hur länge skall påhoppen få pågå?

lite hårddraget men i vart fall jag ser det mönstret.
Och det är klart olyckligt för forumet på sikt

Jag tycker att om nån säger så här är det så måste man kunna prestigelöst presentera vad man grundar det på, man kan inte begära att andra skall t.ex. hyra en orkester, konserthus och en mätingenjör och schaman eller vad som kan vara lämpligt för att kolla om det nån sagt stämmer.

mvh/Harryup

[Bill50x]

Jag tycker att om nån säger så här är det så måste man kunna prestigelöst presentera vad man grundar det på, man kan inte begära att andra skall t.ex. hyra en orkester, konserthus och en mätingenjör och schaman eller vad som kan vara lämpligt för att kolla om det nån sagt stämmer.

Tycker det låter som en sund idé, då skulle diskussionerna vara snabbt avklarade

/ B

[Callisto]

Den där äggforskningen tycker jag verkar intressant

Vad kom du fram till ?

[Bill50x]

Den där äggforskningen tycker jag verkar intressant

Vad kom du fram till ?

Studien tillkom enbart för att jag ville försäkra mig önskat resultat av kokningen. Dvs jag önskar äggets konsistens olika beroende på om jag ska äta det med sked i äggkopp eller skiva det på en kaviarsmörgås. Andra tillfällen som kan nämnas är hackade ägg i spenatsoppa eller halvrinniga som topping på en sallad.

Ett problem med att koka ägg är att om man lägger dem i kokande vatten så spricker de gärna. Så en del personer lägger i äggen från början och sedan tar man tiden från det att vattnet börjar koka.

Metoden har sina fördelar, bland annat spricker inte äggen lika lätt. Det är också det snabbaste sättet att få sina ägg kokta eftersom stelningsprocessen påbörjas långt innan vattnet kokar. Det sparar också energi eftersom när vattnet börjar koka så kan man stänga av spisen och låta äggen bli färdiga på eftervärmen. Nackdelen är dock att resultatet är beroende av en massa faktorer och tex koktiden inte går att applicera från en spis till en annan. Och eftervärmen är för kort och låg på tex en gasspis. Andra parametrar är tex storleken på kastrullen, mängden vatten, antal ägg osv, alla som påverkar hur fort vattnet kokar upp och hur snabb avklingningen av värmen är.

En annan metod, den som jag förordar, är man kokar upp vatten och lägger i äggen när det börjar koka. Men då måste man först ha stuckit hål på äggskalet med en nål, annars spricker de. Den totala tillagningstiden blir också längre. Men det viktiga är för mig att det är mycket lättare att tidsbestämma koktiden beroende på användningsområde. För fast vita men lös gula ca 6-7 minuter, krämig till fast gula 8-9 minuter och för fast gula ca 10 minuter. En annan fördel med metoden är att äggen blir lättare att skala. Med den förra metoden kan ibland skalen, eller rättare hinnan innanför skalet, fästa fast så hårt i ägget att 15-20 % av äggvitan följer med. Rent slöseri alltså.

Jag har medvetet valt att inte inkludera andra varianter i min studie, man kan ju tex laborera med vattentemperaturen för att få fast gula och rinnande äggvita. Men grunden för studien var enbart att säkerställa att äggen blir som jag vill ha dem

/ B

[DQ-20]

Vad är det med det här forumet och ägg egentligen?

[Callisto]

Den där äggforskningen tycker jag verkar intressant

Vad kom du fram till ?

Studien tillkom enbart för att jag ville försäkra mig önskat resultat av kokningen. Dvs jag önskar äggets konsistens olika beroende på om jag ska äta det med sked i äggkopp eller skiva det på en kaviarsmörgås. Andra tillfällen som kan nämnas är hackade ägg i spenatsoppa eller halvrinniga som topping på en sallad.

Ett problem med att koka ägg är att om man lägger dem i kokande vatten så spricker de gärna. Så en del personer lägger i äggen från början och sedan tar man tiden från det att vattnet börjar koka.

Metoden har sina fördelar, bland annat spricker inte äggen lika lätt. Det är också det snabbaste sättet att få sina ägg kokta eftersom stelningsprocessen påbörjas långt innan vattnet kokar. Det sparar också energi eftersom när vattnet börjar koka så kan man stänga av spisen och låta äggen bli färdiga på eftervärmen. Nackdelen är dock att resultatet är beroende av en massa faktorer och tex koktiden inte går att applicera från en spis till en annan. Och eftervärmen är för kort och låg på tex en gasspis. Andra parametrar är tex storleken på kastrullen, mängden vatten, antal ägg osv, alla som påverkar hur fort vattnet kokar upp och hur snabb avklingningen av värmen är.

En annan metod, den som jag förordar, är man kokar upp vatten och lägger i äggen när det börjar koka. Men då måste man först ha stuckit hål på äggskalet med en nål, annars spricker de. Den totala tillagningstiden blir också längre. Men det viktiga är för mig att det är mycket lättare att tidsbestämma koktiden beroende på användningsområde. För fast vita men lös gula ca 6-7 minuter, krämig till fast gula 8-9 minuter och för fast gula ca 10 minuter. En annan fördel med metoden är att äggen blir lättare att skala. Med den förra metoden kan ibland skalen, eller rättare hinnan innanför skalet, fästa fast så hårt i ägget att 15-20 % av äggvitan följer med. Rent slöseri alltså.

Jag har medvetet valt att inte inkludera andra varianter i min studie, man kan ju tex laborera med vattentemperaturen för att få fast gula och rinnande äggvita. Men grunden för studien var enbart att säkerställa att äggen blir som jag vill ha dem

/ B

Kul! Intressant med folk som tar sig tid och undersöker från grunden. Själv kör jag med äggen från början i vattnet och sedan är det 4 min från att de stora bubblorna skapas i botten på kastrullen. Vill man ha hårt ägg att cittra så är det 6 min som gäller. Alla varianter finns där emellan

[Svante]

Om man gör experiment och drar ovetenskapliga slutsatser från dem så agerar man inte vetenskapligt, hur granskat och godkänt det är blir.

Inte om granskarna missar det ovetenskapliga, nej. Tanken är nog ändå att granskarna ska hitta just sådana missar, och de gör det också i väldigt stor utsträckning.

Motsatsen är publikationer som inte granskas, där kan författaren påstå vad som helst, vilket rimligen ökar risken för att slutsatserna inte är vetenskapliga.

Ungefär som blindtestning eliminerar en felrisk, men inte alla.

Tyvärr så finns problemet med bias hos de som skall granska. När "forskningen" visar de rätta resultaten så blir det genomsläppt oavsett nivån på vetenskaplighet. Nu är detta ett problem som kanske främst inte är så stor bland fysik och dyl, men inom vissa områden (säger inte vilka på grund av ev politisk innebörd) så produceras det åtskilliga rapporter/studier/avhandlingar med mera som har grova vetenskapliga brister.

Detta är något jag själv delvis sett under studier på universitet.

Ja, men gör det ett granskande system sämre en ett som inte använder granskning alls?

Du får det att låta som det är ett vanligt problem, tycker du att det är det inom psykoakustiken?

[sportbilsentusiasten]

5 ägg, vatten som precis täcker dom, full fart på spisen, när det kokat upp, sänk till 7an, vänta 3min, kyl med kallt vatten 2ggr = perfekta ägg!